TV4-nyheterna
TV4Nyheterna, tidigare bara Nyheterna, är TV4s dagliga nyhetsprogram. Programmet sänds alla dagar 19.00 och 22.00 i TV4. Sändningarna 19.00 och 22.00 flyttas ibland till Sjuan, främst vid direktsända idrottsevenemang. Nyheterna började sändas samtidigt som TV4 den 15 september 1990. TV4 valde att ha två sändningar på kvällen: 19.00 och 22.00. Lotta Mossberg och Bengt Magnusson ledde sändningarna. Nyheterna skilde sig från huvudkonkurrenterna, Rapport och auktioner/aktuellt/">Aktuellt, bland annat i tilltalet och genom att man använde sig av humor i sändningarna. I september 1992 började programmet Gomorron (senare Nyhetsmorgon) sändas på vardagarna i TV4. Här sände Nyheterna en gång i halvtimmen. Den tidiga kvällssändningen flyttades efter några år fram till 19.30 för att konkurrera med Rapport i TV2. Efter några år tidigarelades kvällssändningen till 18.30 i anslutning till de lokala nyheterna. Hösten 1997 började både Rapport i SVT1 och Nyheterna sända varsin nyhetshalvtimme klockan 12.00. Efter några år valde TV4-gruppen att korta ner lunchsändningen och flytta den till 13.00. Även nyhetssändningar klockan 15.00 och 17.00 har under en period förekommit, men alla sändningar under dagtid lades ner några år in på 2000-talet. Den 10 januari 2000 utökades 18.30-sändningen till Nyhetstimmen som började 17.59 och hade två programledare. Samtidigt lanserades Ekonominyheterna och med ett dåvarande samarbete med Dagens Industri. Att Ekonominyheterna låg i slutet möjliggjorde ett reklamavbrott mellan Nyheterna och Ekonominyheterna. Den inledande delen av Nyhetstimmen togs senare bort, men formatet med två nyhetsuppläsare i 18.30-sändningen behölls. År 2004 flyttades 18.30-sändningen fram till 19.00. Man återgick till en nyhetsuppläsare efter sommaren 2005. Hösten 2005 började Nyheterna sända flera nyhetsuppdateringar under dagen i TV4, TV4 Plus, TV4 Fakta, Internet och till mobiltelefoner. Samarbetet med Dagens Industri bröts hösten 2005 och Ekonominyheterna började produceras av TV4-gruppen i stället. Den 16 april 2007 fick Nyheterna en ansiktslyftning med ny dekor, vinjett, musik och grafik. Programmet bytte även stavning till TV4Nyheterna, vilket även Vädret och Sporten gjorde. Namnen blev då TV4Vädret respektive TV4Sporten. Samtidigt gick sändningarna över till widescreenformat. Den 15 april 2008 började man sända nyheter under hela dygnet på internet. Under ett antal år har TV4Nyheterna också producerat korta nyhetsuppdateringar i SBS Radios kanaler vilka inkluderar bland annat Mix Megapol och Rockklassiker. Detta samarbete avslutades i maj 2012. Den 18 april 2011 fick studion ett nytt utseende och nya vinjetter. Studion är färgad vit och innehåller flera projektionsytor och tv-skärmar. Programledarna sitter runt U-format bord med svart glasyta, där det även finns plats för flera gäster och kommentatorer. Till vänster om detta finns en stor skärm som främst används till väderprognoserna. Nyhetsuppläsare i TV4-nyheterna. Tidigare nyhetsuppläsare.
Nyheter Idag
Enligt mätföretaget siteworthtraffic har sajten ungefär 4 800 besökare per dag (december 2019). TT Nyhetsbyrån omnämnde i augusti 2015 sajten som främlingsfientlig. I mars 2017 beskrev TT sajten som "svårare att placera än många andra 'alternativa' nättidningar". TT refererade Kristoffer Holts beskrivning av den som "något mer nyanserad" och hänvisade till "medieforskares" beskrivning av den som "en alternativ sajt med en hel del kritik mot invandring och traditionella medier". Dagens Nyheters redaktionschef Caspar Opitz benämnde i januari 2016 Nyheter idag som en "högerpopulistisk hatsajt" i samband med att den norska tidningen Journalisten granskade båda tidningarnas rapportering om We Are Sthlm 2015. I en granskning i mars 2017 knöt DN inga epitet specifikt till Nyheter idag i brödtexten och hänvisade där till Kristoffer Holts beskrivning, men i en bildruta listades sajten bland "populistiska och högerextrema sajter" och beskrevs som ideologiskt svårplacerad. Tidningen Journalisten omnämnde sajten i januari 2016 som "högerextrem/alternativsajt" i samband med att Opitz intervjuades om DN:s rapportering om We Are Sthlm 2015. Domännamnet Nyheter Idag registrerades ursprungligen av Kent Ekeroth, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. I ett avtal tecknat mellan en fotograf och Ekeroth skulle fotografen leverera bilder under valåret 2014 till både Avpixlat och Nyheter Idag. I en mejlkonversation under valåret 2014 mellan SD:s pressekreterare Martin Kinnunen och chefredaktören Chang Frick uttryckte Frick ett intresse av att odla en bild av oberoende från SD och även skapa en bild av att tidningen är experter på SD. Kinnunen var skeptisk och ville inte se negativa artiklar om partiet. Frick svarade då med "Vi är ju inte ute efter att försöka sänka eller göra skada (det tror jag ni förstår)" men han uttrycker att tidningen kan vinna på det upplägget han föreslagit. Frick påpekar i Expressen att Nyheter Idag har beslutat att inte bli någon "megafon" åt SD. Under en granskning 2017 av Sverigedemokraternas relation till den invandringskritiska nätmiljön ansåg Expressen att Nyheter Idag var en av Sverigedemokraternas viktigaste mediekanaler. Intern mejlkonversation, som Expressen tagit del av, visade att Sverigedemokraterna skulle ha betalat Nyheter Idag för att publicera negativa nyheter om den tidigare SDU-ledningen enligt en kritik som låg i linje med partiledningens kritik mot ungdomsförbundet tiden innan brytningen mellan partiet och ungdomsförbundet. Nyheter Idag förklarade sig tidigare vara "positiva till partiet" och att man inte avsåg återge nyheter som skulle skada partiet. Banden till Sverigedemokraterna upphörde då Kent Ekeroth, som ursprungligen registrerade publikationens webbplats, och Frick gick skilda vägar. Sedan dess har Nyheter Idag inte längre någon koppling till Sverigedemokraterna. I januari 2016 påstod Nyheter Idag att tidningen Dagens Nyheter (DN) hade mörklagt omfattande sexuella övergrepp under ungdomsfestivalen We Are Sthlm i Stockholm efter att det kommit fram att överbegreppen begåtts av ensamkommande flyktingbarn. Påståendet väckte även internationell uppmärksamhet. DN tillbakavisade påståendena om mörkläggning. Redaktionsledningens förklaring var att de tips i frågan som tidningen hade fått inte hade kunnat bekräftas, och att polisen inte hade informerat om händelsen. Publiceringen granskades av den norska tidningen Journalisten som ges ut av norska journalistförbundet. DN avböjde att till norska Journalisten kommentera deras granskning. Mats Qviberg kommenterade i en intervju med Nyheter Idag i maj 2017 sitt köp av tidningen Metro och medarbetare på den tidningens redaktion. Dagen efter ångrade Qviberg sin medverkan i intervjun och sade att han inte kände till Nyheter Idag när intervjun genomfördes samt att han hade blivit felciterad. Nyheter Idag svarade att citatet var ordagrant återgivet och publicerade den inspelade intervjun bakom en betalvägg.
Nyhetsvärdering
Nyhetsvärdering är att utifrån olika kriterier, som identifikation, sensation eller politisk ideologi, bedöma och avgöra vilka nyheter som är så värdefulla att och hur de bör få utrymme och hur de placeras i en nyhetsrapportering av olika slag. Det finns olika teorier om nyhetsvärden. I vissa fall används kriterier för att förutspå om en nyhet kommer få stor uppmärksamhet eller inte. I andra fall används de för att besluta om eller hur en uppgift ska publiceras. En känd teori är den av den tyska mediaforskaren Henk Prakke, vars teori går ut på tre olika avstånd. Men en nyhet behöver inte stämma överens med alla tre avstånden för att vara relevant. Även om någonting händer på andra sidan jorden kan vi fortfarande vara mycket engagerade och intresserade i att få veta vad det är som händer, men då behöver det vara en större händelse. På Journalisthögskolan lärs fem olika kategorier av nyhetsvärdering ut. Håkan Hvitfelt, som är medieprofessor vid Göteborgs universitet, har listat tio kriterier om vad en nyhet innehåller för att bli en nyhet. Enligt statens medieråd kan det finnas många olika anledningar till hur nyheter värderas. Eftersom de flesta tryckta och många strömmande medier är kommersiella vinstdrivande företag med prenumeranter och reklamintäkter, så görs en bedömning av läsarintresse. Har de flesta läst en nyhet en tidigare dag minskar nyhetsvärdet. Även public-service-medier intresserar sig för läsarintresse och antal läsare. De flesta medier köper in färdiga artiklar från nyhetsbyråer, särskilt för utländska händelser. Då köps oftast engelskspråkiga artiklar in för att underlätta översättningen, vilket ger en övervikt händelser från engelskspråkiga länder, särskilt USA, och dubbel översättning för händelser från andra länder. Den faktiska relevansen för mottagaren kan ofta betyda ganska lite vid publiceringsbeslut. Som exempel har nämnts det utrymme som rapportering om terrorism ges i förhållande mot den vanligaste dödsorsaken, hjärt- och kärlsjukdomar. Tidsavståndet, Har det gått lång tid mellan händelsen och nyheten så sjunker nyhetsvärdet. Det geografiska avståndet, Om händelsen är geografiskt långt bort sjunker nyhetsvärdet. Det kulturella avståndet, engagemang, om det inte är viktigt för dig så sjunker nyhetsvärdet. "Närheten". Närhet i både tid och rum är det första och största, nyhetskriteriet. En händelse är ingen nyhet om det hände för fem dagar sedan och mycket är ointressant om det inte direkt berör läsarna. Det gäller också "kulturell", "religiös" eller "politisk och ekonomisk" närhet. Ett delstatsval i USA blir därför en större nyhet hos oss i Sverige än ett likadant i Ungern. "Det oväntade och dramatiska". Händer någonting som ligger utanför det normala är det en nyhet. "Människorna". Det som händer ska i princip påverka människor för att det ska vara intressant och betraktas som en nyhet. "Känslorna". Att spela på känslor kan vara nödvändigt när andra nyhetskriterier inte fungerar. "Det udda, exotiska och roliga" kan också få styra. Saker som sker överallt och hela tiden kan inte vara en nyhet trots att det är hemskt - typ trafikolyckor. Men tvärtom funkar. politik, ekonomi samt brott eller olyckor och. om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd till. händelser eller förhållanden som. är sensationella och överraskande. handlar om enskilda elitpersoner och. beskrivs tillräckligt enkelt men. är viktiga och relevanta. utspelas under kort tid men som del av ett tema. samt har negativa inslag. och har elitpersoner som källor. Närhet – händelsen inträffar geografiskt, tidsmässigt eller kulturellt nära. Avvikelse – händelsen är ovanlig, oväntad eller dramatisk. Negativ händelse – dåliga händelser har högt nyhetsvärde. Händelsen involverar många människor. Händelsen får konsekvenser för många människor. Händelsen kan följas under en längre tid. Nyhetsproducenten är ensam om nyheten. Det finns bildmaterial som skildrar händelsen.
TT Nyhetsbyrån
Företag, myndigheter och organisationer abonnerar på TT:s nyheter som en del av sin omvärldsbevakning. TT Nyhetsbyråns bildarkiv innehåller mer än 46 miljoner bilder från fotografins födelse till i dag. I arkivet finns redaktionella bilder men också kreativa bilder och illustrations - och genrebilder. TT Nyhetsbyråns kollektion Bildhuset består av livsstilsbilder med skandinavisk känsla, och många svenska namnkunniga fotografer bidrar regelbundet till kollektionen. På TT arbetar nio heltidsanställda fotografer med nyhets- och uppdragsfotografering, men TT har även ett stort internationellt nätverk med byråer och fotografer som bidrar till arkivet. TT representerar även den världsberömde fotografen Lennart Nilssons bilder. 2017 förvärvade TT Nyhetsbyrån bildbyrån IBL. TT Nyhetsbyrån har egna grafiker och illustratörer som arbetar med nyhets- eller informationsgrafik för medier och andra uppdragsgivare. Infografiken produceras både för webb och print och man tar även fram filmer. Färdiga sidor och feature. Tv- och radiotablåer. TT Nyhetsbyrån producerar i stort sett samtliga Tv- och radiotablåer- och tidningar i Sverige. Texter från TT Nyhetsbyrån utgör en viktig källa i många stora svenska redaktioners nyhetsbevakning. Viktigare nyheter når även nyhetsbyråer i övriga Norden, och Reuters och andra byråjättars kontor i Stockholm som för dessa vidare ut i världen. Hösten 2005 förlorade TT Dagens Nyheter som kund. Hösten 2006 var DN dock tillbaka. Verkställande direktör och chefredaktör fram till 2003 var Ebba Lindsö. Hon efterträddes i april 2003 av Raoul Grünthal, vilken 2006 slutade för att bli verkställande direktör för Svenska Dagbladet men kvarstår som styrelseordförande. Han efterträddes av Thomas Peterssohn, som fram till 2006 var chefredaktör för Affärsvärlden. Februari 2012 var Jonas Eriksson VD och chefredaktör. TT Nyhetsbyrån ägs i dag av de stora mediehusen. Bonnier äger cirka 40%, Schibsted cirka 40% och NTM cirka 20%. TT var fram till 1999 ett kooperativ där de svenska medierna både var ägare och kunder till nyhetsbyrån. Fram till 2014 ägdes TT av följande tidningar. I december 2014 sålde Stampen sin andel i TT till Gota Media. Gota Media sålde dock snart vidare aktierna till TT:s övriga ägare. Därefter ägde Schibsted och Bonniers 33,4 procent var, NT Media 17,4 procent, Mittmedia 13,2 procent och övriga ägare 2,6 procent. I en debattartikel i Aftonbladet har den förre ordföranden i TT Anders H Pers beskrivit TT:s främsta uppgift som "att skriva så opartiskt och klargörande, att nattredaktörer från Norrbotten till Skåne kan lita på texterna, och med gott journalistiskt samvete skicka dem vidare till läsarna". Enligt Anders H Pers, så är TT för många av de mindre tidningarna den viktigaste nyhetskällan. Dessa har oftast inte råd att hålla sig med egna specialister som kan komplettera TT-texter med egen sakkunskap och egna kontakter. Liksom många andra internationella nyhetsbyråer har TT Nyhetsbyrån en dominerande ställning på den inhemska nyhetsmarknaden, vilket kan få som konsekvens att eventuella fel och brister i rapporteringen får stort genomslag i inhemska media (jämför med Australian Associated Press). Dessutom kan det resultera i en ensidig och onyanserad mediebevakning. Ett exempel är ett misstag i ett TT-telegram som fick till följd att fyra dagstidningar blev stämda för grovt förtal, sedan TT felaktigt offentliggjort namnet på en man som friats i en mordrättegång. Byråns dominerande ställning har också medfört att dess skrivregler TT-språket har fått stort genomslag. Konkurrensverket har i ett beslut meddelat att verket inte anser att TT:s dominerande ställning är ett hot mot konkurrensen på den fria marknaden eller ett missbruk av densamma. Inte heller omstruktureringen, varunder ägarna bytte namn från Grundstenen till TT Intressenter AB, ansågs erfordra ett ingripande ifrån myndigheten.
Christer och Morgan rapporterar
Christer och Morgan rapporterar en timme innan sex är ett radioprogram i Sveriges Radio P3 som sänder från Göteborg och som började sändas den 3 mars 2014. Huvudprogramledare är Christer Lundberg och Morgan Larsson men även Hanna Andersson, Rasmus Persson, Anna Flygel och Aleksander Djordjevic kan titulera sig programledare även om dessa har parallella jobb i redaktionen. Återkommande programpunkter är bland annat "Då tänker jag på dig", "Rapport från Rymden" med Maria Sundin, "Nyhetsstudsen", "Nyhet eller Bullshit", "Morgans Bildgåta" och "Privatnytt". Den 7 oktober 2015 kom nyheten att Christer och Morgan rapporterar läggs ner. Christer, Morgan, Hanna och Anna startar däremot ett nytt program i P4 som heter Kvällspasset. Rasmus och Aleksander ska också starta ett nytt program, "Rasmus lär sig Sverige" ska det heta och gå på samma tid som Christer och Morgan rapporterar. När programmet började i mars 2014 sändes enbart några minuter extramaterial direkt efter programmet. Men med tiden blev "podden" oerhört populär bland lyssnarna och efter sommaruppehållet 2014 spelas alltid en "förpodd" in innan programmet och en "efterpodd" efter programmet. Eftersom "podden" blev så populär och programledarna tyckte att de som lyssnade på den förtjänade en benämning så skapades "Poddfolket". I poddcasten brukar även övriga redaktionen vara med som Anna Flygel, Aleksander Djordjevic och Bertil Karlsson. I "podden" har även karaktärer som Tjack-Christer, Auna, Borgan Gardell och Ismael blivit kända. Poddfolket är de som lyssnar på podcasten av programmet och får höra det mest privata ur programledarnas liv. Återkommande poddfolkare är bland andra Kebabbruden, Gandalf Cool, Larri, Edall, Goggen, Sir Reino, Plattfoten, Poddfolksmamman, Mariana och Elin i Habo. I november 2014 startade redaktionen tillsammans med "Poddfolket" en insamling till Musikhjälpen som slutade på 15 plats i topplistan på hela 36 675 kr. "Då tänker jag på dig" - Inslaget där någon ur redaktionen hittar en nyhet som relaterar till någon annan i redaktionen. "Nyhet eller Bullshit" - En variant av leken "Sanning eller Bullshit" från Christer i P3. "Morgans Bildgåta" - Morgan har en bild framför sig, och lyssnarna får ringa in och gissa vad den föreställer. "Rapport från Rymden" - När astronomen Maria Sundin vid Göteborgs Universitet berättar veckans nyheter från rymden. "Nyhetsstudsen" - Alla programledarna tar upp en väldigt udda nyhet som de "studsat" till över. "Privatnytt" - Ett nyhetsinslag som tar upp de minsta nyheter från vanliga människor, "sånt som aldrig hade blivit en nyhet om det inte gällde en kändis eller kunglighet". "Samtidsslurken" - Redaktionen tar upp nyheter som pekar på tiden vi lever i och skillnader mot förr.
