Motorolja
Motorolja är smörjolja som är avsedd för förbränningsmotorer. Den tillverkas vanligtvis av petroleum. Motoroljan har flera uppgifter. En uppgift är att smörja, det vill säga att hålla friktionsytorna i motorn åtskilda. En annan är att kyla genom att transportera bort värme. En tredje är att skydda motordelar mot korrosion. En fjärde uppgift är att minska vibrationerna och därmed dämpa motorljudet. Motoroljan har även en rengörande funktion. Motoroljor måste arbeta under svåra förhållanden. De måste vara pumpbara vid låga temperaturer och ändå ha förmågan att bilda en smörjfilm vid höga temperaturer. Deras viskositet får alltså inte variera för mycket med temperaturen. Moderna motoroljor har idag i tre klassificeringar. SAE 10w-40 är ingen kvalitetsbeteckning utan en viskositetsklass. De multigrade-oljor som finns idag sträcker sig genom många temperaturområden och har ett mycket högt viskositetsindex, vilket gör att man slipper byta mellan sommar- och vinterolja. Detta system är framtaget för europeiska fordon och ersätter det tidigare CCMC-systemet. ACEA delar in motoroljor i tre klasser, en för bensinmotorer (beteckning A), en för lättare dieselmotorer (beteckning B) och en för tunga dieselmotorer (beteckning E). Eftersom motoroljan har en rengörande funktion, blandas den med tiden upp med främmande ämnen. Därför måste den bytas med jämna mellanrum. Då skall i regel även motorns oljefilter bytas. Oljebytesintervallen specificeras av motortillverkaren. Under vissa motorers inkörningsperiod måste oljan bytas oftare änär motorn är inkörd. Longlife-oljor är en term som kom under 1990-talet och idag har nästan alla motortillverkare ett longlife-bytesintervall. Man ska dock uppfylla alla normer för att kunna använda sig av denna och ändå uppfylla garantivillkor. Volvo säger att longlife-bytesintervall kan användas vid gynnsamma förhållanden. Ogynnsamma körförhållanden kan till exempel vara. Motorn förbrukar en viss mängd olja under körning. Oljenivån bör därför kontrolleras med jämna mellanrum. Detta har under lång tid gjorts med en oljesticka, men nivåavkännare har på senare år till stor del gjort oljestickan onödig, så att den försvunnit på nyare bilar. Tvåtaktsmotorer måste på grund av sin konstruktion smörjas enligt en annan princip. Detta sker genom att smörjoljan tillsätts bränslet eller pumpas separat till smörjytorna. grupp III som är mineralolja eller gas to liquid som är ett kemiskt sätt att framställa paraffinolja av metangas. grupp IV är en PAO (poly-alfa-olefin). grupp V som är mycket ovanlig (estrar eller diestrar ). A1 Motorolja av samma kvalitet som A2, men med lägre krav på skjuvstabilitet och avdunstning. Klassen är avsedd för så kallade lågfriktionsoljor med låg viskositet. A2 Uppgradering av CCMC G4. Kvalitetsnivån uppfyller minimikraven för majoriteten av europeiska bilar. A3 Uppgradering av CCMC G5. Oljorna uppfyller de högsta kraven för slitageskydd, oxidationsstabilitet samt ger låg avdunstning och nedskjuvning. B1 Motorolja för lätta dieselmotorer med samma kvalitetsnivå som B2, men med lägre krav på skjuvstabilitet och avdunstning. Klassen är avsedd för så kallade lågfriktionsoljor med låg viskositet. B2 Uppgradering av CCMC PD2. Kvalitetsnivån uppfyller minimikraven för majoriteten av europeiska lätta dieselmotorer. B3 Uppgradering av CCMC PD2. Oljorna uppfyller de högsta kraven för slitageskydd, oxidationsstabilitet samt ger låg avdunstning och nedskjuvning. B4 Uppfyller de högsta kraven för den nya typen av personbilsdieslar men också flera högt ställda bensinmotorkrav. C2 Samma som ACEA C3 men bara SAE 5W-30. Ger lägre slitageskydd men bättre bränsleekonomiförbättring. C1 Samma som ovan men denna norm har klarat de högsta värdena i slitageskydd, slamhantering och bränsleekonomiförbättring. E4 Som E3 men med bland annat bättre sothantering. För motorer som arbetar under hårda förhållanden och med extra förlängda bytesintervaller. till största delen långresor.
Motorvärmare
Motorvärmare används inbyggda i motorfordon för att värma upp deras motor. Den används under vinterhalvåret. Motorvärmaren uppfanns 1947 av den amerikanske elektroingenjören Andrew Freeman. Fördelarna med motorvärmarna är många, de är relativt billiga, enkla att montera, är ytterst driftsäkra och driftskostnaden är låg. Det finns dock nackdelar som till exempel kravet på tillgång till 230 volts nätspänning och att uppvärmningen tar förhållandevis lång tid. Effektnivån är ungefär 400-600 watt för personbil, elektriska motorvärmare finns med effekter upp till 2000 watt för större motorer. Bland tillverkare av elektriska motorvärmare märks Calix AB och DEFA. Det finns två huvudtyper av elektriska motorvärmare. En elektrisk motorvärmare som används före körning minskar slitaget vid kallstart och gör att motorn kommer upp i arbetstemperatur snabbare. Avgasreningen kommer igång snabbare och minskar utsläpp av skadliga ämnen. En varm motor drar även mindre bränsle än en kall, vilket är ekonomisk fördelaktigt. En motorvärmare är effektiv vid temperaturer upp till +10 grader. Man ska tänka på att en motorvärmare som används fel inte är ekonomisk eftersom elkostnaden kan bli högre än vad bränslebesparingen blir. Nedan följer för- och nackdelar som en lista. En bränsledriven motorvärmare är en liten brännkammare som drivs av bilens bränsle, till exempel bensin eller diesel, för att förvärma motorns kylvätska innan start. Dessutom förvärms vanligen passagerarutrymmet. Motorvärmaren är monterad utanför kupén, skild från motorn. Brännkammaren är omsluten av motorns kylarvätska som värms upp. En liten elektrisk pump transporterar kylvätskan till och från värmaren, runt i motorns system och in i passagerarutrymmets värmeelement. Bilens ordinarie kupéfläkt körs samtidigt med värmaren så att kylvätskan kan avge sin värme även till passagerarutrymmet. Värmarna genomför ingen direkt uppvärmning av motoroljan. En typisk effekt är 5 000 W för en personbil. Vid en utomhustemperatur på 0 °C når motorn sin drifttemperatur, det vill säga en kylvätsketemperatur på cirka 85-90 °C, på 15 minuter. Är värmaren kopplad till passagerarutrymmet blir även detta uppvärmt på ungefär samma tid. Vid mycket låga temperaturer, cirka -25 °C, kan värmaren behöva gå en hel timme. Förbrukningen är cirka 0,4-0,6 liter drivmedel per timme. Värmarens bränsleåtgång sparas till viss del in eftersom bilmotorns initiala förbrukning är avsevärt lägre när den startas varm. Förutom bränsle förbrukar värmarens pumpar och fläktar relativt mycket elektricitet, vilken tas från bilens startbatteri. De djupurladdningar som värmaren orsakar gör att startbatteriet åldras i förtid. Vissa anläggningar kan kompletteras med en batteriladdare för att undvika urladdning. Värmaren kan startas från bilens förarplats eller med ett tidur, där tiden för start eller tiden för avfärd anges. Det finns också lösningar där värmaren startas med en fjärrkontroll eller med ett SMS. Idag blir det allt vanligare att man använder sig av en app i sin smartphone. Om bilen behöver köras innan värmaren förvärmt motorn till dess drifttemperatur kan värmaren arbeta samtidigt med bilens motor tills drifttemperaturen uppnåtts för att få en kortare uppvärmningstid av motor och passagerarutrymme. Bland tillverkare av bränsledrivna motorvärmare märks Eberspächer, Webasto och Ardic. Förr var Volvo Flygmotor en tillverkare i Sverige med stor marknadsandel. Tillsatsvärmaren är närapå identisk med en bränsledriven motorvärmare men den går bara när motorn är igång och den saknar möjligheten att startas separat då den ibland saknar elektrisk cirkulationspump. Biltillverkaren kan konvertera tillsatsvärmaren till motorvärmare genom små mekaniska ändringar eller en mindre uppgradering av bilens mjukvara. Värmare som värmer motorns kylarvätska via montage i en frostplugg (insticksvärmare) eller i en slang i motorns kylsystem (slangvärmare).
Petroleumprodukter
Petroleumprodukter är användbara material utvunna från råolja (petroleum) genom bearbetning i oljeraffinaderier. Raffinaderier kan framställa petroleumprodukter av skiftande fördelning efter efterfrågan och råoljans sammansättning. Det mesta av petroleumprodukterna brukas som energibärare – olika slags tjockoljor och bensin. Raffinaderier framställer även andra kemikalier, varav några används i kemiska processer för att framställa plast och andra användbara material. Eftersom petroleum ofta innehåller ett par procent svavel, framställs ofta också stora mängder svavel som en petroleumprodukt. Väte och kol i form av petroleumkoks kan också frambringas som petroleumprodukter. Det frambragta vätet används ofta som mellanprodukt i andra oljeraffineringsprocesser såsom katalytisk krackning med vätgas (vätekrackning) och väteavsvavling. Oljeraffinaderier blandar olika råvaror och lämpliga tillsatser, tillhandahåller korttidsförvaring och preparerar för bulkgodstransport med tankbilar, pråmar, fartyg och järnvägståg. Gasbränslen som propan lagras och transporteras till distributörer i flytande form under tryck i särskilda tågvagnar. Flytande bränsleblandningar (blir till bensin och fotogen av bil- och flygplanskvalitet samt dieselolja, med tillsatser av färgämnen, detergenter, antiknackningsmedel, oxygenater och svamphämmande föreningar efter behov). Transporteras med pråmar, järnvägståg och tankfartyg. Kan transporteras regionalt i härför avsedda pipeliner till storkonsumenter, i synnerhet jetbränsle till stora flygplatser, eller till distributörer i fler-produktspipeliner. Smörjmedel (till lätta maskinoljor, motoroljor och smörjfetter genom tillsats av viskositetsstabiliserare efter behov), transporteras med vanligen som bulkgods till förpackningsanläggning på annan plats. Paraffin används bland annat i förpackningar för djupfrysta livsmedel. Kan transporteras som bulkgods till anläggning för att förpackas i block. Svavel (eller svavelsyra), biprodukt från petroleumavsvavling, då petroleum kan innehålla upp till ett par procent svavel i form av svavelhaltiga föreningar. Svavel och svavelsyra är användbara industriråvaror. Svavelsyran prepareras vanligen och transporteras i form av syraprekursorn oleum. Tjära transporteras som bulkgods till anläggningar på annan plats för att emballeras till tjärpapp för taktäckning och dylikt. Bitumen används som bindemedel för grus till asfaltbetong, vilken brukas till vägbeläggning med mera. En anläggning preparerar materialet för transport. Petroleumkoks används i vissa kolprodukter såsom vissa typer av elektroder eller som fast bränsle. Petroleumkemikalier eller petrokemiska råmaterial skickas ofta till petrokemiska fabriker för vidare bearbetning på flera sätt. Petroleumkemikalierna kan vara olefiner eller deras mellanprodukter eller olika typer av aromatiska petroleumkemikalier. Petroleumkemikalier har många olika användningsområden. De används ofta som monomerer eller som råvara i monomerframställning. Olefiner som alfa-olefiner och diener används ofta som monomerer, även om aromatiska ämnen också kan brukas som monomerprekursorer. Monomererna polymeriseras på olika sätt för att forma polymerer. Polymermaterial kan användas i form av plaster, elastomerer eller fibrer eller möjligtvis någon mellanform av dessa materialtyper. En del polymerer används även som geler eller smörjmedel. Petroleumkemikalier kan också användas som lösningsmedel eller som råstoff för lösningsmedelsframställning. Petroleumkemikalier kan också användas såsom mellanprodukter för många olika sorters kemikalier och ämnen såsom fordonsvätskor, ytaktiva ämnen i rengöringsmedel etcetera.
Burt Munro
Herbert James "Burt" Munro, född den 25 mars 1899 i Invercargill, Nya Zeeland, död 6 januari 1978 i Invercargill, var en motorcykelkonstruktör och världsrekordförare. Burt Munro satte flera hastighetsrekord på Bonneville. Ett av hans rekord, i klassen för motorcyklar med kåpor och en maximal slagvolym på 1000 cc, satt 1967, står sig än i dag. Det unika med hans rekord är att de sattes på en Indian Scout tillverkad 1920. Hans väg mot världsrekorden skildras i filmen Citronträd och motorolja (originaltitel: The World's Fastest Indian) 2005 där han gestaltas av Anthony Hopkins. Filmen döptes till DVD/Bluray-premiären om/tillbaka till "World's fastest Indian / Citronträd och motorolja", efter påtryckningar från en känd högtalarkonstruktör, filmkännare och motorcyklist. Att filmen inför svenska biografpremiären fick en helt originalfrämmande titel är originellt då den distribuerades av Sandrews som normalt inte döper om anglosaxiska filmer utan respekterar och behåller ursprungstiteln. 1962 satte han ett världsrekord på 288 km/h, med sin motor då borrad till 850cc. 1967 med en slagvolym på 950cc satte Burt nytt klassrekord med 295,44 km/h. Vid kvalificering i en riktning nådde han 305,9km/h, den högsta officiella uppmätta hastigheten på en Indian-motorcykel. Det icke officiella rekordet är 331 km/h. 2006 blev han invald i AMA Motorcycle Hall of Fame.
Elektrifierad järnväg
3000 V i bland annat Belgien, Polen och Italien. 1500 V i bland annat Japan, Nederländerna, Frankrike och för Köpenhamns S-tåg samt Roslagsbanan. 600–750 V är normalt för spårvägar och tunnelbanor, till exempel i Stockholm och Göteborg. Högre verkningsgrad vid energiomvandlingen. Tåg drivs framåt med mekanisk energi (traktion mellan hjul och räls). Den mekaniska energin kan antingen genereras av energi som medföljer tåget i form av bränsle (fossilt, elektriskt (ackumulatorer) eller förnyelsebart) eller tillföras under färden i form av elektrisk ström. Eftersom verkningsgraden i ett kolkraftverk är högre (38%) än i en ångmaskin och verkningsgraden i ett oljekraftverk är högre än i en dieselmotor (45 %) i ett dragfordon så är det effektivare att tillföra energin via kontaktledning eller strömskena. Vid vattenkraft blir förhållandet ännu mer gynnsamt. I exempelvis Tyskland genereras den mesta elkraften till tågen från järnvägens egna kolkraftverk. Man kan säga att man fortfarande har ångdrivna tåg, även om förbränningen sker i kolkraftverk i stället för på ånglok, vilket blir effektivare. Diesellok blir i praktiken även mindre effektiva eftersom de går utan effektuttag under inbromsning och stopp. Nyare ellok kan i stället återmata energi vid inbromsningar ("regenerativ elbroms"). Lättare. Ett ånglok eller diesellok har en avsevärt högre vikt i förhållande till effekten (20 kW/t) än ett ellok (uppemot 80 kW/t). Ett lok som ligger på högsta tillåten axelvikt (STAX) kan därför göras avsevärt starkare om det är elektriskt. Ett lok måste dock väga en del för att få ner dragkraften till rälsen. Elmotorerna kan även vara mindre men fördelade på flera axlar i ett helt tåg så att adhesionskraften (förmågan att dra) multipliceras. Detta är viktigt vid pendeltåg med många starter (och återgenererande inbromsningar). Från 2000-talet beställs nästan alla persontåg med motorvagnar och lok köps mest bara till godståg. Billigare inköp. Vid dieseldrift behövs överföring av kraften till hjulen (elektriskt via elmotor/generator, eller hydrauliskt eller lastbilsväxellåda, se diesellok). Nya miljökrav gör det dyrt att utveckla motorer, och äldre modeller av diesellokmotorer accepteras inte på nya lok (liksom för bussar krävs motorer med datastyrning för att klara hårdare krav). Elmotorer är enklare (färre rörliga delar och väl beprövade. Billigare energikällor. El kan genereras från billigare energikällor som vatten-, kärn- och vindkraft. Miljövänligt. Detta är en följd av den högre verkningsgraden och dragkraften. Förutsatt att energiproduktionen ej utnyttjar bränslen så som kol och kolväten. Mindre underhåll. Modern elutrustning är nästan underhållsfri. Dieselbränsle måste fyllas på i diesellok. Dessutom måste motorolja bytas, och systemet ses över i högre grad hos dem än hos ellok. Ånglok behöver mycket driftsunderhåll, påfyllning, rengöring med mera. Det var de viktigaste anledningarna till att man slutat med ånglok. Oljeeldade ånglok är lite enklare i detta avseende, men har högre bränslekostnader än koleldade. Före 1950-talet var diesellok inte etablerade, och driftkostnaderna var mycket högre för ånglok på grund av mer personalbehov. Då elektrifierades många järnvägslinjer, något som stannade av senare, dels när dieseltåg tog över, dels när antal resande minskade på grund av bilism. Längre livslängd. Elmotorer håller längre än dieselmotorer. Mindre buller. Elmotorer är tysta. Fritt från avgaser på stationer och i tätbebyggt område. Dieselolja har, åtminstone tidigare, varit billig varför energikostnaden haft mindre inverkan. Det är skälet till att USA har mycket dieseldrift, trots att marknadsandelarna för godstrafik är högre än i Europa. I Danmark har man ganska dyr el och har valt att satsa på diesel och ha frihet från dieselskatt för tåg. Den skattefriheten gäller även i Sverige , medan Tyskland har hög dieselskatt.
