Ett bostadslån (bostadsfinansiering) är ett lån som används för att finansiera köp av bostadsfastighet, bostadsrätt eller liknande. Fastigheten eller de till bostaden relaterade värdepappren intecknas eller pantsätts vanligen som säkerhet (pant) för lånet. Bolåneränta äräntesatsen på privatpersoners krediter för finansiering av den egna bostaden. I Sverige får privatpersoners bostadslån motsvara högst 85 procent av fastighetens värde, resterande del får bostadsköparen finansiera med egen insats. Om låntagaren har god återbetalningsförmåga kan dock blancolån ges för hela eller delar av resterande del av marknadsvärdet. Bestämmelsen om högst 85 % belåning infördes i oktober 2010 av Finansinspektionen i syfte att dämpa prisutvecklingen på bostäder. Tidigare förekom på bostadsmarknaden i vissa fall en total belåning upp till 95–100 procent av marknadsvärdet. Vid finansiering av flerbostadshus finns ingen formell belåningsgräns men i praktiken belånas vanligen högst 75 % av marknadsvärdet, eftersom högre belåning ger långivaren en högre refinansieringskostnad. Historiskt beviljades bottenlån av särskilda bostadsfinansieringsinstitut (eller "bostadsinstitut"), medan topplånen kunde beviljas av bostadsinstitut eller bank. Bostadsinstituten kunde vara ägda av låntagarna, av staten eller gemensamt av bankerna. Efter avreglering och omstrukturering av banksektorn i Sverige beviljas nu (år 2011) huvuddelen av bostadslånen av de största bankerna eller deras helägda dotterbolag. Det finns inte längre några större fristående bostadsinstitut (statliga SBAB har blivit bank). Privatpersoners lån för köp av villa eller lägenhet kallas i Sverige numera vanligen för bolån. Hösten 2010 började nya regler att gälla för bostadslån. Finansinspektionen ger nya allmänna råd för bostadslån: Nya bolån bör inte överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Det här blev mer känt som bolånetaket. Reglerna började gälla den 1 oktober och syftet är att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden. Vidare har det föreslagits ett amorteringskrav som skulle göra att ett alla lån skulle behöva amorteras ner till 50 procent av inköpspriset. Finansinspektionens nya krav från och med 1 juni 2016 som gäller nya bolån. Lånet får ej överstiga 85 procent. Belåningsgrad på över 70 procent, 2 % årlig amortering av totala lånebeloppet. Belåningsgrad mellan över 50 och till och med 70 procent, 1 % årlig amortering av totala lånebeloppet. Om det kvarvarande lånet överstiger 4,5 gånger den egna bruttoårsinkomsten måste ytterligare 1 % per år amorteras. Detta gäller från den 1 mars 2018. Statens egnahemslånefond, grundad 1904. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, grundad 1909. Statens bostadslånefond, inrättad 1920. Svenska bostadskreditkassan, grundad 1929. Statliga byggnadslånebyrån, inrättad 1934. Sveriges Bostadsfinansierings AB, Bofab. Lånbyte i Sverige AB, grundad 2012. Schibsted Personal Finance, grundad 2012. Bostadsanskaffningslån, från och med 1935. Lantarbetarbostadslån, 1939. Stadshypotek (Handelsbanken). Länsförsäkringar Hypotek.
Länsbostadsnämnd är tidigare en lokal myndighet i varje län, med ansvar för frågor om statligt bostadsstöd för främjande av bostadsbyggande i länet. Den 1 juli 1993 avvecklades länsbostadsnämnderna. Samtidigt gavs SBAB befogenhet att fatta beslut i olika lånefrågor. Fram till utgången av juni 1985 finansierades all statlig långivning för bostadsändamål via anslag på statsbudgeten. Lånen beviljades av länsbostadsnämnderna medan Bostadsstyrelsen skötte utbetalning och avisering. Länsbostadsnämnderna skötte också förvaltningen av utestående lån. Förordning (1988:591) med instruktion för länsbostadsnämnderna. Proposition 1996/97:37 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån.
Ränteskillnadsersättning (vanligen förkortat RSE) är en ersättning som låntagare i Sverige i vissa fall måste betala till långivare när ett lån med bunden eller fast ränta återbetalas i förtid. Hur stor RSE långivaren får ta ut på konsumentkrediter (lån till privatpersoner) är reglerat i Konsumentkreditlagen och i Finansinspektionens anvisningar . Olika regler gäller, beroende på när lånet utbetalades eller senast villkorsändrades, samt vilken säkerhet lånet har. För bostadslån utbetalade eller villkorsändrade före 2014-07-01 beräknas maximal RSE genom en jämförelse mellan räntesatsen på lånet och räntan på statsobligationer ökad med 1 procentenhet eller statsskuldväxlar ökad med 1 procentenhet. För bostadslån utbetalade eller villkorsändrade från och med 2014-07-01 beräknas maximal RSE enligt en annan modell. Förenklat uttryckt grundas beräkningen på en jämförelse mellan räntesatsen på lånet och en genomsnittlig ränta på bostadsobligationer ökad med 1 procentenhet. I praktiken är beräkningen mer komplex än så och även räntan på statspapper ingår som en del i beräkningen. På lån som har annan säkerhet än bostad, får ersättningen högst vara 1 procent. Om lånets löptid är kortare än ett år vid tillfället för förtidsinbetalning får ersättningen högst motsvara ½ procent av det förtidsinbetalade beloppet. Ersättningen får inte vara större än det belopp som konsumenten annars skulle betalt i ränta den återstående perioden enligt kreditavtalet. För beräkning av RSE på näringsidkarkrediter (lån till företag, organisationer och enskilda företagare) finns inga särskilda statliga regleringar. I dessa fall gäller låneavtalets regler. Konsumenternas: Beräkna ränteskillnadsersättning. Svensk författningssamling 2010:1846. Svenska Bankföreningens informationsblad.
Topplån är den del av ett bostadslån som vanligtvis ligger i intervallet 70% till 85% av köpeskillingen vid fastighetsköp. Detta lån har högre risk än ett bottenlån, eftersom en prisnedgång i första hand drabbar topplånet. Ett topplån har därför i regel högre ränta än ett bottenlån. I övrigt har ett topplån ofta samma villkor som ett bottenlån. Idag är termen topplån sällan använd och erbjuds år 2017 i regel inte av svenska banker. Tidigare var ett topplån ett lån som ofta togs för att täcka den del av ett bostadslån (15%) vid fastighetsköp som inte täcks av ett bottenlån. Numera används dock inte termen topplån längre då man sedan införandet av bolånetaket 2010 högst får låna 85% av bostadens köpeskilling. Idag återstår alternativet att ta ett lån utan säkerhet, även så kallat blancolån, för att betala de av köpeskillingen 15% som brukar kallas för kontantinsats. Denna lånetyp är väsentligt mycket dyrare än topplån och framförallt bottenlån. På så vis krävs i större utsträckning egna kontanta medel vid bostadsköp jämfört med innan bolånetaket infördes. Vissa menar att skillnaden mellan topplån och blancolån/privatlån är obefintlig, då båda alternativen är ett lån utan säkerhet. Detta är inte helt korrekt. För topplån i kombination med bottenlån så kan du aldrig låna mer än sammanlagt 85% av bostadens köpeskilling. Det går däremot att öka belåningsgraden med ett privatlån (blancolån) vid sidan om ditt bolån. I praktiken fungerar alltså ett privatlån som ett topplån, med vissa skillnader.
Privatlån är ett lån utan säkerhet som är avsett för konsumtion. Traditionellt har lån utan säkerhet kallats för blancolån, men i dag väljer många banker och långivare i stället att i marknadsföring till privatpersoner använda termen privatlån, för att understryka att lånet är avsett för konsumtion. Ett vanligt privatlån har normalt en storlek på mellan 5 000 kr och 600 000 kr. På grund av att bankerna tar större risk vid att ge ett lån utan säkerhet är dessa lån normalt sett dyrare än vanliga lån med pant, som bostadslån och billån. Vanlig effektiv ränta varierar normalt mellan 4 procent och 20 procent, men kan ibland nå upp till hundratals procent. Från och med den 1 september 2018 är taket för högkostnadskrediter maximalt 40 procentenheter högre än referensräntan. Återbetalning av lånet görs vanligen genom delbetalningar som kallas för amortering. För att få låna pengarna måste man dessutom betala ränta och ofta också olika avgifter till exempel uppläggningsavgift och aviseringsavgift. Ränta och avgifter är rena kostnader och fungerar inte som någon återbetalning på lånet. De täcker bankens kostnader för upplåning och administration samt bankens vinst. Lagen om högkostnadskrediter infördes den 1 september 2018 och omfattar såväl företag som privatpersoner. Ett nytt begrepp, högkostnadskredit, infördes i lagen. En högkostnadskredit är en kredit, ett lån, med effektiv ränta som uppgår till referensräntan plus 30 procentenheter. Hösten 2019 innebär det i praktiken en effektiv ränta på minst 30 procent. De största förändringarna i lagen är att det införs ett räntetak och ett kostnadstak. Enligt lag måste numera högkostnadskrediter föregås av en prövning av de ekonomiska förutsättningarna hos konsumenten. Den föregående lagen om att krediter med kort löptid inte omfattades av detta fungerar alltså inte längre. Vid marknadsföring av en högkostnadskredit måste kreditgivaren informera om att det är en högkostnadskredit. Kreditgivaren måste också informera om riskerna med skuldsättning samt var konsumenten kan få stöd i budget- och skuldfrågor. Skulle en kreditgivare ta ut avgifter i strid med 18 § konsumentkreditlagen, kan Konsumentombudsmannen (KO) med stöd av lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (1994:1512) förbjuda kredittagaren vid vite att ta ut sådan avgifter.
2000-talet, i betydelsen år 2000-2009 och i vardagligt tal ofta benämnt 00-talet, var ett årtionde som dominerades av flera omfattande teman och heta politiska frågor. Det debatterades inom och omkring den internationella handeln, demokrati, globalisering och en växande oro över energiförsörjningen, liksom för explosionen inom telekommunikation, internationell terrorism – till följd av 11 september-attackerna 2001 – och krig (bland annat Irakkriget). Det skedde en upptrappning av de sociala frågorna från 1990-talet, och det debatterades om den globala uppvärmningen och klimatförändringarna i stort. 2004 ägde en undervattensjordbävning rum i Indiska oceanen, vilken ledde till att tsunamivågor sköljde fram och dödade 225 000-300 000 människor. 2006 avrättades Iraks diktator Saddam Hussein. Den ekonomiska utvecklingen i början av decenniet fokuserade på Asiens ekonomiska potential inom ekonomiska explosioner i områdena och växande infrastruktur. Kina och Indien blev ekonomiska supermakter och hade stor inverkan på världsekonomin. I slutet på årtiondet hamnade världen (inte minst Europa, Asien och USA) i en djup global ekonomisk kris, vilket försatte stora delar av världen i lågkonjunktur. Finanskrisen 2008–2009 innebar en recession som drabbade större delen av världen från mitten av 2008, genom att en finansbubbla på världens finansmarknader som initierades i USA, framför allt relaterad till marknaden för bostadslån. Finanskrisen och dess verkningar har jämförts med den stora depressionen i början av 1930-talet. På populärmusikfronten dominerade pop, rock och samtida Roch B. Musik-TV-programmet Idols växte fram över världen under 2000-talet. Den första sändningen skedde i Storbritannien 2001 och sedan dess har programmet spridits till 60-70 länder i alla världsdelar. Idols har setts av rekordpublik och nya världsstjärnor har kommit från programmet. Försäljningsnivåerna på fysiska medier sjönk, samtidigt som illegal nedladdning men också digital försäljning ökade kraftigt och därmed förändrades distributionskanalerna radikalt (se nedan under "övrigt"). 2009 avled Michael Jackson, vilket fick stor uppmärksamhet. Den tekniska utvecklingen var, liksom under tidigare årtionden, betydande. Internet växte mycket kraftigt, från en nyhet på 1990-talet till en del av människors vardag. Medier som kameror, datalagring (datorer och växande marknadsföring för Microsoft) och film har i allt högre grad blivit digitala. E-handeln har också präglat decenniet. Kameramobil och digitala mp3-spelare är de största nyheterna där företaget Apple lyckades bra med sin storsäljande mp3-spelare Ipod. Smarta mobiltelefoner, till exempel Apples Iphone, blev populära (och tog över mobiltelefonmarknaden in på 2010-talet). Under detta årtionde sjönk populariteten bland fysiska lagringsmedier så som DVD- och CD-skivan, istället blev det allt vanligare att folk delade med sig av sin film och musik via internet vilket gav upphov till en het debatt i media om piratkopiering. Bloggandet slog igenom. Världshandeln globaliserades och en del låglöneländer, bland annat Kina tog över stora delar av tillverkningen av produkter som hemelektronik och kläder. År 2002 följdes till stort sett av oroligheterna som inträffade efter den 11 september 2001. Kriget i Afghanistan pågick för fullt samt att terrorhotet i världen ökade mer och mer. År 2004 gjordes en del framsteg. I januari röstades en ny grundlag igenom i Afghanistan som var ett viktigt steg mot demokrati. Den 1 maj, EU får tio nya medlemsstater: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Sociala nätverkstjänsten Facebook grundades i februari. Vissa datum är ungefärliga eller godtyckligt satta. 1 januari 2000 – Svenska kyrkan skiljs från svenska staten. 1 juli 2000 – Öresundsbron invigs. 11 september 2001 – 11 september-attackerna. 20 mars 2003 – Irakkriget inleds. 10 september 2003 – Mordet på Anna Lindh. 8–9 januari 2005 – Orkanen Gudrun.
SBAB Bank AB är ett helägt statligt aktiebolag verksamt på den svenska bolånemarknaden. SBAB startade sin verksamhet 1985 med uppgift att på kreditmarknaden låna upp medel för den statliga bostadslångivningen, idag tillhandahåller banken lån och möjligheter till sparande för privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. Sedan början av 1990-talet konkurrerar företaget med privata aktörer som banker och erbjuder lån till privata kunder. Produkterna delas upp i två områden, Låna och Spara. Inom Låna erbjuds bolån och privatlån till privatpersoner samt fastighetskrediter till fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Inom Spara erbjuds sparkonto till privatpersoner samt sparkonto för företag och bostadsrättsföreningar. 2015 hade SBAB cirka 430 anställda med kontor i Karlstad, Solna, Göteborg och Malmö. Koncernen omfattar moderbolaget SBAB Bank AB (publ) och det helägda dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ) ("SCBC") samt ca 70 % i Booli Search Technologies AB ("Booli"), inklusive dess dotterbolag Hittamäklare AB och Booli Development AB. SCBC emitterar säkerställda obligationer. Booli utvecklar produkter och tjänster med utgångspunkt i bostadsmarknaden. Företagets upplåning sker i moderbolaget eller via det helägda dotterbolaget SCBC. 1985 SBAB (förkortning för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag) inledde sin operativa verksamhet den 1 juli 1985 då de statliga bostadslånen började finansieras av SBAB. Tidigare hade dessa finansierats via statsbudgeten. 1989 I juli 1989 övertog SBAB förvaltningen av statliga bostadslån från Boverket. Kreditprövningen och förvaltningen av lån på regional nivå låg dock kvar hos länsbostadsnämnderna. 1991 SBAB:s konkurrensutsatta utlåning startade 1991 då SBAB fick rätt att lämna bottenlån i konkurrens med andra bostadslånegivare. 1992 SBAB:s långivning började drivas i egen regi och företagets särställning på bostadskreditmarknaden upphörde. 2006 Som första bolåneaktör i Sverige gav SBAB:s dotterbolag, AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), år 2006 ut säkerställda obligationer. 2007 I april 2007 utökade SBAB sitt produktutbud till att omfatta sparande till privatpersoner. 2009 Under 2009 breddades SBAB:s verksamhet till att även erbjuda inlåning till företag och bostadsrättsföreningar. I december 2009 lämnade SBAB in en ansökan om tillstånd att bedriva bankrörelse till Finansinspektionen. 2010 I november 2010 beviljade Finansinspektionen SBAB tillstånd att bedriva bankrörelse. 2011 Vid en extra bolagsstämma i SBAB den 16 mars 2011 beslutade bolagsstämman att anta en ny bolagsordning med bankrörelse som nytt verksamhetsföremål. Stämman beslutade också att SBAB ska anta namnet SBAB Bank AB. 2012 Carl-Viggo Östlund rekryteras från Nordnet som ny verkställande direktör med uppdraget att omvandla bolåneinstitutet till en bank. 2014 Östlund får lämna SBAB i januari efter oenighet med styrelsen om kostnadsnivåerna i bolaget. I samband med detta tillträder Per Anders Fasth som tillförordnad VD. 2014 Klas Danielsson rekryteras som ny verkställande direktör . Avslutar banksatsningen och fondaffären för att öka fokus på kärnaffären bolån. 2016 SBAB förvärvar ca 70 % av aktierna i Booli. Syftet med förvärvet av Booli är att stärka förflyttningen mot boende. 2019 SBAB har gjort klart med nytt styrelseordförande sedan Bo Magnusson, föregående styrelseordförande, har lämnat för nytt styrelseuppdrag i Swedbank. Jan Sinclair rekryteras som ny verkställande styrelseordförande.