Fritidshus
Fritidshus, lantställe, semesterhus, sommarstuga eller sommartorp samt stuga kallas ett hus avsett att användas som tillfällig bostad under semester och annan fritid. Sommarstuga avsåg i äldre tider det på en gård belägna särskilda boningshus som var oisolerat och som alla eller vissa av gårdens invånare flyttade över till på sommaren. Vintertid lämnades sommarstugan oeldad och användes ofta för förrådsändamål. Fritidshus eller stugor finns i många länder. I England heter det weekend cottage, i Finland sommarstuga eller villa (på finska mökki respektive huvila), i Frankrike chaumière, i Italien seconda casa, i Norge hytte, i Tyskland Ferienhaus och i Ryssland, Ukraina och Vitryssland datja. Många svenska fritidshus har gått i arv i flera generationer, oftast är det från början enkla bondgårdar, stugor eller torp som en gång i tiden ägdes och drevs av tidigare släkt. Eftersom industrialiseringen kom sent till Sverige fanns många av dessa små gårdar kvar i drift ända fram till 1940-1950-talen och omvandlades sedan för fritidsjordbruk. Industrialiseringen drev även fram en längtan till friluftsliv hos storstadsborna. Detta blev starten av en rörelse för s.k. sportstugor under början av 1900-talet . Ordet "sportstuga" försvann under 1940-talet och ersattes då med ordet "fritidshus". På 1970-talet var innehavet av sommarstuga statussymbol. Under senare år har ordet fritidshus sakta börjat ersättas med sommarhus, och nu senast även med weekendhus. Det äldre ordet "sommarnöje" har också fått något av en renässans. Formmässigt syns två tydliga utvecklingar. Dels en utveckling av traditionella bondgårdar, lador och torp som ofta har sadeltak med rejäla takutsprång, relativt stora takvinklar och traditionell rödfärg. Dels inspiration från modernistisk arkitektur med enkla former, stora glasytor och låglutande tak. Det finns nu också tecken på att 40-60-talens sportstugor kommer åter, dock i ny tappning. Allt fler stadsnära fritidshus bebos permanent. Orsaker kan vara bostadsbrist, men även låga priser och lugna lägen på relativt stora tomter är attraktiva. Utflyttningen till stugområden ställer på många orter ökade krav på kommunerna beträffande vatten, avlopp, kommunikationer, skolor, daghem och annan infrastruktur. Utflyttning ger dock kommunen skatteintäkter, medan fritidsboende har vissa vårdrättigheter utan att kommunalskatt betalas i den kommunen. Fritidshus ger också ökat behov av vård under sommaren när vårdpersonal vill vara lediga. År 2007 fanns det omkring 680 000 fritidshus i Sverige. 155 700 av dessa bildade 1 319 fritidshusområden. I Stockholms län fanns det flest fritidshusområden, 332 stycken. Det största området var på 453 hektar. Fritidshusområdenas sammanlagda areal är närmare 55 000 hektar, vilket motsvarar en tiondel av tätortsytan. Omkring 55 % av Sveriges befolkning uppgav 2002 att de hade tillgång till fritidshus, och omkring 20 % uppgav att de själva ägde fritidshuset. I Norge är det förbjudet att bo hela året i fritidshus. Man kan omdefiniera huset till året-runt-hus men då ställs vissa kvalitetskrav, såsom bättre vatten och avlopp och isolering och mycket annat, och kommunen har rätt att hindra sådana omdefinitioner. Också Danmark har restriktioner kring permanentboende i fritidshus. Danmark har även ett undantag inom EU, som hindrar utländska medborgare att köpa fritidshus. Samtidigt finns det områden i Norge där det är krav på boende året runt i året-runt-hus (norska boplikt). Statistiska Centralbyrån.
Fritidshusområde
Ett fritidshusområde (fritidsby) är enligt Statistiska centralbyrån ("SCB") ett område med minst 50 fritidshus där avståndet mellan husen är högst 150 meter. En knapp tredjedel av Sveriges fritidshus ligger i så definierade fritidshusområden, vars yta motsvarar lite drygt en tiondel av tätorternas yta i landet. Vid räkningen 2010 hade Sverige 1 383 fritidshusområden. SCB:s definition av fritidshusområde sammanfaller med definitionen av småorter, med den skillnaden att definitionen för småorter utgår från folkbokförda personer på respektive ort. Med stigande bostadspriser blir fritidshusområden i närheten av större orter alltmer bebodda året runt.
Styrsö, Strömstads kommun
Styrsö är en ö i Tjärnö socken, Strömstads kommun, sydväst om Strömstad utanför Öddö. Ön har en yta av 54 hektar. Den hade en fast befolkning redan på 1600-talet då den såldes från kronan till skatte. Telefon drogs till ön redan 1914 genom skepparen Carl Johanssons förhandlande i samband med att luftledningar drogs över ön till Kosteröarna. 1920 köpte en läkare från Linköping, Gustaf Adolf Ålund en tredjedel av ön. Han byggde dels ett fritidshus här, men lät även anlägga behandlingshem för patienter med Basedows sjukdom, västkustens skärgård ansågs som bästa miljö för dessa patienter. Under 1920-talet användes en lada på ön för lagring av smuggelsprit, öns 333 långa badstrand såldes 1928 till Strömstads stad. På 1930-talet hade fem räktrålare sin hemvist på ön men därefter minskade befolkningen gradvis. 1940 bodde omkring 40 personer på ön, i början av 2000-talet saknade ön helt bofast befolkning. 2012 fanns dock två fastboende på ön. Därutöver finns ett flertal fritidshus, liksom sommartid ett enkelt vandrarhem. Bakom öns sandstrand finns en kraftig tallskog, Pelarsalen. Under 1970-talet samlade danska skogsvårdsmyndigheter kottar här för att hitta tåliga frön att binda sanddyner på danska Nordsjökusten.
Republiken Jamtlands flagga
Republiken Jamtlands flagga, ibland även benämnd Jamtflaggan eller Republikfanan (trots att det inte är någon fana), är en flagga för Republiken Jamtland. Flaggan skapades år 1983 av Bo Oscarsson och Kent Backman. Landskapet Jämtland hade en flagga redan på 1500-talet som omtalas i samband med att den danske länsherren Vincens Lunge år 1528 gick sin så kallade Eriksgata: "han looth bera j process lanzens banere" - han lät bära i procession landets banér. Någon information om hur den flaggan såg ut finns dock inte. Flaggan hissades för första gången den 23 juli år 1983 i samband med att Storsjöyran återupplivades av bland andra Moltas Erikson. Flaggan består av tre fält som är en halv meter breda och två meter långa och deras proportion är tre till fyra. Det blåa fältet symboliserar Jämtlands himmel, det vita fältet symboliserar Härjedalens fjäll och det gröna fältet symboliserar Ragundas skogar. Flaggan avviker medvetet från de skandinaviska korsflaggorna. I mitten av flaggan finns det jämtska sigillet som den norske kungen Magnus Lagaböter gav åt allmogen i Jämtland år 1274. I mitten av sigillet finns en okrönt sköld med ett yxbeväpnat upprättstående lejon, den norske løve (det norska lejonet). Att skölden är okrönt antas visa att Jämtland hade en särställning i det norska riket, i gamla handlingar kallas Jämtland för "det östra riket, öystræ rikinu". På varje sida om skölden kan två jämtska jägare med pilbågar riktade mot ekorrar skönjas. Ekorrarnas vinterpäls, gråskinn, utgjorde den skatt jämtarna betalat till den norska kronan sedan slaget på Storsjöns is vid Andersön år 1178. Sigillet var i bruk från år 1274 till år 1570, då Danmarks kung avskaffade sigillet efter den svenska ockupationen av Jämtland-Härjedalen under åren 1564 till 1570. Den danske kungen Christian IV gav Jämtland år 1635 det landskapsvapen som ännu idag är gällande. Runt sigillet står en text på latin som lyder "+SIGILLVM:COMMVNITATIS:DE:IEMThALANDIA" (sigillet för allmogen i Jämtland). Republiken Jamtlands flagga används ofta runt om i Jämtland, bland annat året runt på Stortorget i Östersund. Användningen i Härjedalen är dock mer sparsam då landskapet har en egen flagga. Lokala varianter av flaggan har också spontant skapats i olika delar av republiken. I den nordligaste delen, Frostvikens socken, har t.ex. sigillet ofta ersatts av Frostvikens gamla kommunvapen. Den absolut vanligaste vardagsanvändningen av flaggan är som mindre fasadflagga, särskilt på fritidshusen. Republiken Jamtlands flagga är populär inom idrottsrörelsen i Jämtland, många lag använder sig av flaggan som till exempel det amerikanska fotbollslaget Jamtland Republicans. Flaggan är även vanlig i kommersiella sammanhang, och många företag i Jämtland använder sig av flaggan, antingen används dess ursprungsutformning eller diverse modifierade versioner. Färgkompositionen är identisk med Maldivernas örlogsflagga, Lesothos nationsflagga, den ryska republiken Basjkiriens (Basjkortostans) flagga samt Ladiniens inofficiella flagga. 12 mars – dagen då det urgamla alltinget Jamtamot sammanträdde på Bynäset, Frösön. 16 juni – dagen då lagtinget hölls på Dragedet, Frösön. 23 juli – Flaggans dag (i samband med Storsjöyran). 23 december – Sjursmäss, kristen högtid i Jämtland, Härjedalen, Tröndelag och Nordland till minne av det lokala helgonet Sigurd, tidigare ärkebiskop i Nidaros stift.
Överlåtelsebesiktning
Överlåtelsebesiktning görs vid överlåtelse av fastighet. Som köpare har man en omfattande och lagstadgad undersökningsplikt enligt jordabalken kapitel 4 §19 , den är större än säljarens skyldighet att upplysa om fel. Kortfattat så betyder det att man inte kan hävda fel efter köpet som går att upptäcka vid en okulär besiktning. Även säljaren kan göra en överlåtelsebesiktning för att ge köparen information om fastigheten före köp. Överlåtelsebesiktning utförs normalt för att hjälpa husköparen i dennes undersökningsplikt vad gäller undersökning av exempelvis lägenheten, villan eller fritidshuset. Överlåtelsebesiktningen ersätter normalt inte köparens undersökningsansvar utan ska ses som just extra beslutsstöd. Undersökningsplikten förblir normalt alltid hos husköparen, varför husköparen bör vara insatt i samtlig besiktning och undersökning av bostaden, samt själv medverka vid besiktningar. En överlåtelsebesiktning innefattar oftast byggnader inkluderande samtliga förekommande utvändiga och allmänna delar såsom: tak, fasader och fönster m.fl. Inre utrymmen (t.ex. grundläggning, vind och ev. garage), Installations- och driftutrymmen m.fl. Andra utrymmen där fastighetsägare har underhållsansvar, utvändiga delar (t.ex. markytor och parkeringsplatser) Installationer för värme, vatten, avlopp, el etc. bedöms okulärt och genom historik. Instrument för fuktindikering/mätning i våta utrymmen. Normalt sett tar besiktningsföretaget ansvar för besiktningen i två till tre år. I anslutning till besiktningen så bör all viktig information så som detta noteras ned i besiktningsprotokollet för att påvisa vad för bestämmelser som gäller. En överlåtelsebesiktning är i grunden en okulär besiktning men olika tilläggsuppdrag kan utföras i samband med besiktningen. Normalt sett gör man en så kallad utökad överlåtelsebesiktning där besiktningsmannen först okulärt inspekterar fastigheten, därefter tittar man på riskkonstruktioner och slutligen avlägger besiktningsmannen en samlad riskbedömning, samt vad eventuella problem kan kosta köparen att åtgärda.
Storö-Bockö-Lökaö naturreservat
Storö-Bockö-Lökaö naturreservat är ett av de större naturreservaten i den yttre delen av Stockholms mellersta skärgård. Reservatet som ligger cirka 5 M öster om Möja, omfattar de större öarna Storö, Bockö och Lökaö och ett stort antal mindre öar med många långa vikar och sund som gör det lätt att hitta sin egen skyddade natthamn, däribland vid Tistronskären, Roskär, Skarpö, Ådskär, Tvikobben, Vånskäret, Brunskäret, Hopskäret, Gjusskären, Inner Sillö, Ytter Sillö, Björkkobben, Äggekobb m. fl. Reservatet är en del av Möjaskärgården. På många av öarna finns gamla fiskestugor och mindre fritidshus som uppfördes i början av 1900-talet innan området blev klassat som naturreservat och som ägs av privatpersoner, varför temporära besökare uppmanas ta hänsyn till privatbebyggelsen och inte angöra och tälta i närheten av dessa stugor och heller inte utnyttja de privata bryggor som finns i området utan fastighetsägarens medgivande. Många av fritidshusen hyrs ut veckovis ut under sommarsäsongen. Närheten till Möja med tillgång till livsmedel, bränsle och annan service gör att reservatet också är populärt bland fritidsbåtsägare som basstation för vidare utflykter i den yttre skärgården. Många av öarna i reservatet har fått sina namn efter Möjas olika byar (Lökaön, Ramsmoraön m. fl.), eftersom öarna förvaltades som utmark av respektive by. Efter att öarna under flera hundra år använts som utmark av Möjas byar - för jakt, äggtäkt och framför allt bete, övergavs de som sådan under 1960-talet. Detta ledde till att betestrycket på öarna upphörde, och reservatet växte till stora delar igen. Från början av 1970-talet började öarna täckas av en mycket tät och svårforcerad snårskog, vilket ledde till att besökare ofta var hänvisade till öarnas stränder och inte kunde ta sig längre in på öarna. Under 1990-talet uppmärksammades den kraftiga igenväxningen, och Skärgårdsstiftelsen började bedriva bete i mindre skala på norra Granholmen. Under 00-talet utökades betet genom företaget Ö-märkt, som på gammalt vis började hålla betesdjur på Möjaskärgårdens öar under sommaren. Det finns förhoppningar om att öarnas betade och hedliknande natur kan återställas på sikt. Reservatet förvaltas av Skärgårdsstiftelsen.
Tyresö kommun
Tyresö kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunens förvaltning är belägen i Tyresö centrum i kommundelen Bollmora. Kommunen är belägen på ön Södertörn i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön och Stockholms skärgård i öster. En del av kommunen ingår i tätorten Stockholm och hela kommunen ingår i Storstockholm. Kommunen gränsar i norr till Nacka kommun, i nordöst till Värmdö kommun, i söder till Haninge kommun samt i väster till Huddinge kommun och Stockholms kommun, alla i Stockholms län. De första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr. Permanenta boplatser uppstod inte förränågon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid. Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slott och Tyresö kyrka byggdes. Kumla herrgård med rötter tillbaka till medeltiden är stamfastighet för stora delar av dagens västra Tyresö. Gårdens ägor köptes 1910 av Mellersta Sveriges egnahems AB, för att exploatera markerna till egnahemsbebyggelse och sommarstugor. Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, textilindustri och tegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten. I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga sommarstugor. Några exklusiva fritidshus byggdes på Brevikshalvön. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt. Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet. I början av 1990-talet byggdes Bollmora Centrum om till en galleria och döptes om till Tyresö Centrum. En stor skogsbrand förstörde cirka 15 % av Tyresta nationalpark i augusti 1999 (se Skogsbranden i Tyresta nationalpark 1999). Kommunens område motsvarar Tyresö socken där Tyresö landskommun bildades vid kommunreformen 1862. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Tyresö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tyresö landskommun. Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1 april 2007 i Nacka tingsrätts domsaga. Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på halvön Södertörn och några öar i Östersjön, av vilka Ägnö och Härsö är de största. Ett flertal insjöar finns i Tyresö, varav några tillhör Tyresåns sjösystem. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark samt det omkransande Tyresta naturreservat. Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar vid Uddbyfallet och Follbrinkströmmen, en hisnande natur som formades under istiden. Högsta punkten är vid Telegrafberget, 84 m ö.h. Tyresö kommun delas vanligen in i fem områden. Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Tyresö församling. I kommunen finns Tyresö gymnasium och vuxenskolan C3L.
