Hyreskontrakt
Hyreskontrakt är ett skriftligt hyresavtal, alltså en förbindelse mellan den som hyr ut och den hyrande. Beträffande uthyrning av lägenhet i hyreshus i Sverige reglerar hyreslagen de villkor som får uppställas. Motsvarande lag i Finland är Lag om hyra av bostadslägenhet. Hyreskontrakt kan likställas med upprättandes av ett avtal.
Svartkontrakt
Svartkontrakt är ett hyreskontrakt som har överlåtits på ett otillåtet sätt. Vanligen sker detta genom ett s.k. skenbyte, dvs att personerna utnyttjar bostadshyresgästens rätt att byta sin lägenhet enligt 12:35 hyreslagen och då en av hyresgästerna lägger pengar emellan. Tidigare har det även varit möjligt att byta en bostadshyresrätt mot en bostadsrätt eller fast egendom, och då ha möjlighet att betala en lägre köpeskilling. I detta fall har det dock skett en förändring i hyresnämndens praxis, och det är ej längre möjligt. Det förekommer även att fastighetsägare säljer hyreskontrakten till sina lägenheter. En bostadshyresrätt får aldrig ha ett värde enligt 12:65 JB och den som upplåter en bostadshyresrätt mot betalning kan dömas till böter eller fängelse (se Brott mot 12 kap 65 § jordabalken). Den som ställt upp det olagliga villkoret måste ge tillbaka det han tagit emot. Den som har betalat för får dock behålla sitt kontrakt. För mer info se Grauers Nyttjanderätt.
Hyresregleringar i Sverige
Första världskriget innebar dyrtid, ransoneringar och krigsmobilisering. Fastighetsägarna ville ha kompensation för dyrtiden, inte minst för det dyrare bränslet som skulle betalas med höjda hyror. En möjlighet gavs för städer att inrätta "...en eller flera hyresnämnder med uppgift att medla i ... hyrestvister mellan husägare och hyresgäster infördes 1916 genom införandet av en särskild förordning (1916:131) om medling i vissa hyrestvister, vilken trädde i kraft den 17 maj 1916. Genom 1917 års lag (1917:219) mot oskälig hyresstegring, vilken i kraft den 26 maj 1917 blev det obligatoriskt för städer, köpingar och municipalsamhällen med mer än 5 000 invånare att inrätta särskilda hyresnämnder. Från och med den 1 januari 2011 gäller ny lagstiftning som innebär nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Samtidigt införs nya regler för hyressättningen. De kommunala bostadsföretagen ska inte längre ha en hyresnormerande roll. I stället ska kollektivt förhandlade hyror - oavsett avtalsparter - vara normerande vid en prövning av en hyras skälighet. Sen 2006 finns också möjligheten att sätta en presumtionshyra för nybyggda lägenheter. Syftet med presumtionshyra är att garantera lönsamheten i nybyggnadsprojekt, utan att överge principen om hyresförhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgästförening och utan att bruksvärdet för befintliga bostäder påverkas. Främsta förespråkarna för bruksvärdessystemet är Hyresgästföreningen, medan många privata fastighetsägare och byggbolag förordar marknadshyra. Diskussionen om bruksvärdessystem kontra marknadshyra är en del av en bredare bostadspolitisk diskussion, som även innefattar allmännyttiga bostadsföretag, bostadssubventioner, fastighetsskatter, regleringar kring byggande, hur kommuner bör förvalta sitt innehav av mark som går att bebygga, och andra frågor. Mycket av den svenska bostadspolitiska diskussionen tar sitt fokus på hur bostadsbristen i storstäderna, inte minst i Stockholmsområdet, bör hanteras. Kommunerna sitter också ofta på dubbla stolar när det är auktioner/aktuellt/">aktuellt med nybyggnation. De vill ta så mycket betalt som möjligt för marken, men har samtidigt ansvar för att hyresnivåerna på orten inte rusar iväg. Förespråkarna för bruksvärdesysstemet bygger på idén om en bra bostad som en social rättighet, och därför också har ett rättviseperspektiv. Tanken är att likvärdiga bostäder ska ha likvärdiga hyror. Exempelvis är Hyresgästföreningens mål att "alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad". Förespråkarna för marknadshyra brukar anse att hyreslagen inte är ekonomiskt effektiv, att de inte uppfyller de mål som de påstås finnas till för och att en omfattande "svarthandel" med hyreskontrakt i storstäderna är ett bevis för att systemet inte fungerar. Frågan om marknadshyra för nybyggda lägenheter orsakade regeringskrisen i Sverige 2021. 1938:22 Betänkande med förslag till reformerad hyreslagstiftning. Hyreslagstiftningskommitén. Justitiedepartementet (279 s). 1961:47 Reviderad hyreslag. Hyreslagskommittén, Justitiedepartementet (247 s). 1966:14 Ny hyreslagstiftning. Hyreslagstiftningssakkunniga. Justitiedepartementet (479 s). 1966:15 Undersökning angående hyressplittringen på uppdrag av hyreslagstiftningssakkunniga utförd av statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Justitiedepartementet (210 s). 1974:17 Solidarisk bostadspolitik. Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. Bostadsdepartementet (484 s). 1974:18 Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. Bostadsdepartementet (693 s). 1974:32 Solidarisk bostadspolitik. Följdfrågor. Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. Bostadsdepartementet (162 s). 1976:60 Hyresrätt 1. Förhandlingsordningar på bostadsmarknaden m. Hyresrättsutredningen. Justitiedepartementet (152 s).
Hyresgäst
Hyresgäst kallas den som hyr sin bostad. Det kan vara en lägenhet i ett så kallat hyreshus. Då endast en del av ett småhus eller en lägenhet hyrs ut och hyresvärden bor i en annan del av huset eller lägenheten kallas hyresgästen underhyresgäst och rättigheter och skyldigheter är något annorlunda. Hyresgäst i andra hand är den som hyr sin bostad av en hyresgäst. Hyresförhållanden regleras i Lag om hyra av bostadslägenhet och i hyresavtal, som skall göras upp skriftligen. För vissa hyresförhållanden där hyresvärden är ett offentligt samfund gäller särskilda bestämmelser. Oskäliga villkor i hyresavtal kan jämkas eller lämnas obeaktade enligt bestämmelser i konsumentskyddslagen. Bostäder kan hyras ut på bestämd tid eller tillsvidare. I det förra fallet kan hyresförhållandet endast i särskilda fall sägas upp ensidigt innan hyrestidens utgång. Om inget skriftligt hyresavtal gjorts upp gäller hyresavtalet tillsvidare, likaså i vissa fall då hyresavtal på viss tid gjorts upp mer än två gånger i följd med samma hyresgäst. Hyresavtal förblir i kraft också om bostaden säljs eller ärvs. Hyresavtal som gäller tillsvidare kan sägas upp av hyresgästen eller hyresvärden. Uppsägningstiden är en kalendermånad för hyresgästen och tre eller sex kalendermånader för hyresvärden. Ett hyresavtal skall sägas upp skriftligen och bevisligen (eller så som bestäms om stämning) och så att grunden för uppsägningen anges. En uppsägning som inte fyller formkraven är utan verkan. Om uppsägningen är oskälig för hyresgästen och hyresvärden inte har en godtagbar orsak till uppsägningen kan domstol förklara den vara utan verkan. Samma gäller om grunden för uppsägningen är en oskälig hyreshöjning. Uppsägning som inte följt god sed kan också ge hyresgästen rätt till skadestånd. Hyresgästens familj särbehandlas. Hyresvärden kan inte förbjuda att hyresgästens maka och till familjen hörande barn också bor i bostaden. Makarna ansvarar tillsammans för förpliktelserna i hyresavtalet och uppsägning av hyresavtalet måste om möjligt godkännas också av maken. Hyresrätten kan i allmänhet överföras på make, familjens barn eller på förälder som bor i bostaden och dessa har också rätt att ta över hyresförhållandet om den som hyrt bostaden dör. Då ett förhållande upphör kan domstol bestämma att endera parten får ta över bostaden, oberoende av i vems namn hyresavtalet gjorts upp. Makar som bor i gemensam bostad särbehandlas. Hyresgästen har inte rätt att motsätta sig att en make eller hyresgästens barn flyttar in i lägenheten eller, om det inte vållar olägenhet, att den används också av andra släktingar. Makarna är båda ansvariga för förpliktelserna i hyresavtalet och en make har rätt att bo kvar också då den i vars namn hyresavtalet varit avlider eller flyttar bort. Upplåtesleformen där en person varaktigt hyr en bostad kallas i Sverige hyresrätt. Hyresgäster har i Sverige besittningsskydd enligt hyreslagen, det vill säga han/hon ej kan avhändas lägenheten (vräkas) så länge åtagandena enligt ett upprättat hyreskontrakt fullföljs. Hyresgäst kan tillhöra en hyresgästförening, som bevakar hyresgästers rätt och även har förhandlingsrätt, bland annat beträffande fastställande av hyran. Enskilda hyresgäster kan dock själva ha samma förhandlingsrätt, men det krävs att de ansöker om det hos hyresnämnden. Den mest kända hyresgästföreningen är Hyresgästernas riksförbund, allmänt kallad bara Hyresgästföreningen eftersom det under lång tid bara fanns en sådan organisation i Sverige. Finlex: Lag om hyra av bostadslägenhet 31.3.1995/481, med ändringar.
World Trade Center
Tvillingtornen var de första byggnaderna att stå färdiga i komplexet då de stod klara 1972, respektive 1973, de övriga byggnaderna stod klara 1975, (WTC 4, 5 och 6), 1981 (WTC 3) och 1987 (WTC 7). Den 13 februari 1975 utbröt en brand på den elfte våningen av det norra tornet av World Trade Center, som dock kunde bekämpas innan någon kom till skada. Den 11 september 2001 genomfördes en samordnad terrorattack mot tvillingtornen, då två passagerarflygplan fulltankade med jetbränsle flögs in i dem och fick dem att rasa efter en tid av häftig brand. Norra tornet träffades av American Airlines Flight 11 i en hastighet på ungefär 790 km/h klockan 08.46 på morgonen. Södra tornet träffades av United Airlines Flight 175 i en hastighet på ungefär 950 km/h klockan 9.03. Det södra tornet kollapsade först, cirka 56 minuter efter träffen, och det norra kollapsade 1 timme och 42 minuter efter träffen. Anledningen till att det södra tornet rasade först trots att det blev träffat sist beror främst på att planet träffade det längre ner, vilket gjorde att det blev mera tyngd över skadan. Byggnaderna föll ihop snabbt rakt ner och täcktes i ett gigantiskt dammoln. De föll i en hastighet som närmast motsvarar fritt fall. Förutom tvillingtornen totalförstördes alla byggnader som stod i omedelbar närhet. WTC 7, som också var en byggnad inom komplexet men som stod en gata bort, klarade det värsta nedfallet men skadades svårt vilket senare ledde till att även den byggnaden kollapsade. Efter 11 september-attackerna påbörjades en upprensning och återvinnande av tvillingtornen och övriga förstörda eller skadade byggnader, vilket tog åtta månader. I slutet av 2001 inleddes en återbyggnadsprocess av World Trade Center, där en situationsplan togs fram. Projektet kantades först av stora problem angående arkitekturen och hur en minnesplats skulle utformas, vilket följdes av en utdragen strid om fördelningen av hyreskontrakt och byggnader mellan de inblandande parterna. 2006 kom de inblandade parterna överens och bygget av ett nytt World Trade Center började. Det nya World Trade Center kommer bland annat att innehålla nya skyskrapor, ett minnesmärke, en järnvägs-/tunnelbanestation och ett museum, alltihop beräknas stå färdigt någon gång under den första halvan av 2020-talet. Den högsta skyskrapan av dessa, One World Trade Center, är 541 meter och USA:s och den Västra hemisfärens högsta byggnad om man räknar in dess totala höjd, den började att byggas den 27 april 2006, den nådde sin maxhöjd utan antennen (topping out) den 10 augusti 2012 och med antennen den 10 maj 2013. Den stod klar och invigdes den 3 november 2014. One World Trade Center står där det tidigare 8-våningshuset Six World Trade Center stod längs gatorna Vesey, West, Washington och Fulton. Längs Greenwich street där gamla 4 och 5 World Trade Center låg finns även nya Four World Trade Center som med sina 298 meters höjd stod klart under 2013. Längs samma gata ligger även nya Three World Trade Center som med sina 329 meters höjd stod klart 2018 samt Two World Trade Center, som har börjat byggas men som troligtvis inte kommer vara färdigt förrän efter år 2020, då det är brist på hyrestagare. Ytterligare en byggnad (Five World Trade Center), som kommer att bli 226 meter hög, kommer att ligga en gata söder om själva komplexet, där Deutsche Bank Building en gång stod. Norr om komplexet ligger det sedan 2006 färdigbyggda Seven World Trade Center, på samma plats som den tidigare byggnaden med samma namn stod. Ett museum tillägnad de omkomna vid attentatet den 26 februari 1993 och terrorattackerna den 11 september 2001 finns även vid dessa byggnader, på platsen där tvillingtornen en gång stod. En sjunde byggnad (Six World Trade Center) diskuteras men det är inte helt säkert om den kommer att byggas. Alternativt kan en existerande byggnad i närheten få namnet i framtiden. Om Six World Trade Center byggs blir den sista byggnaden att uppföras i det nya komplexet.
Hyreshus
Hyreshus kallas ett flerfamiljhus med lägenheter, som upplåts till hyresgäster med så kallad besittningsrätt. Denna rätt regleras i hyreslagen och innebär, att bostaden får disponeras så länge hyreskontraktets åtaganden uppfylls. Hyreshus kan dock även vara radhus med bara en våning. Hyresgästen kan vara ansluten till Hyresgästföreningen, som med valda och anställda funktionärer bevakar hyresgästens rätt och även har förhandlingsrätt beträffande fastställande av hyror med mera. Hyreshus är också ett skatterättsligt begrepp som i princip avser flerbostadshus, oavsett om bostäderna i dessa upplåtes med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt.
Norbergsstrejken
Norbergsstrejken var en strejk som pågick mellan 1891 och 1892. Strejken var en av den svenska arbetarrörelsens största arbetskonflikter. Ursprunget var en strejk som startade i Kallmora järnmalmsgruva den 2 februari 1891 föranledd av en lönesänkning på 16 procent. När arbetarna i Kallmoragruvan inte fått något resultat efter tre månader, utbröt den 13 april en allmän strejk i Norberg. Militär inkallades från Västmanlands regemente men det visade sig att soldaterna slöt upp på de strejkande arbetarnas sida. Hjalmar Branting anlände nu till Norberg och uppmanade arbetarna till lugn. Han lyckades förhandla fram en skiljedomstol och den 23 april avblåstes strejken. Arbetarna fick dock inte själva delta i förhandlingarna, utan Hjalmar Branting blev deras företrädare. Den 25 maj antogs en skiljedom, där arbetarna fick medbestämmanderätt och arbetet återupptogs. Arbetarna förklarade sig nöjda, trots att de hade förväntat sig ett bättre avtal. Men gruv- och bruksägarna började nu en hårdare taktik och i Kallmora silvergruva, som inte varit med i strejken, avskedades nio av de äldsta arbetarna. Arbetarna krävde att få bestämma vilka som skulle avskedas och när det vägrades utbröt strejk. Företagaren inkallade strejkbrytare som arbetarna försökte avvisa, myndigheterna ingrep och 21 arbetare åtalades. Flera dömdes. Hårdast dömdes Gustaf Henrik Qvarnström, som varit ledande man, till sex månaders straffarbete. Den 17 augusti fick arbetarna ett ultimatum, att om inte arbetet återupptogs inom en månad, så skulle hela Norberg lockoutas. Landshövding Fredrik Hederstierna höll tal och uppmanade arbetarna att återgå till arbete. Så blev fallet och de avskedade underhölls av kamraterna till årets slut. I oktober 1891 ställde gruvägarna krav på personliga avtal, ordningsregler och hyreskontrakt, som skulle vara undertecknade senast den 1 november. Dessa förbjöd bland annat arbetarna att inhysa kringresande fackföreningsmän och politiker i sina bostäder. Arbetarna ansåg att de inte kunde underteckna kontrakten. Men underskrifter pressades fram, bland annat genom att vägra kredit i handelsboden för dem som vägrade. Till den 16 november kom ett nytt ultimatum: de som inte skrivit under skulle avskedas och vräkas ur företagens lägenheter. Nu blev det ny strejk i hela Norbergs bergslag under stor enighet. Man ordnade gemensamma matinköp för att klara livhanken. Bidrag kom från arbetare i hela Sverige. Företagarna ställde upp en egen poliskår om 25 man. Strejken pågick i sju månader ända till den 15 juli 1892. Då hade strejken smält ihop och ebbade ut. Somliga återgick till arbetet. Men många sökte sig redan under strejktiden bort från orten till andra arbetsplatser eller försörjdes av kamraterna tills de skaffat annat arbete. Åtskilliga emigrerade till Amerika eller hamnade i nya gruvföretag i Norrland. Strejken blev ingen seger för arbetarsidan. Men den gav kampvana och arbetarna i andra gruvor runtom fick lönehöjningar på mellan fem och tio procent, för att de inte skulle göra gemensam sak med Norbergsarbetarna. Ledande under hela strejken var G. H. Qvarnström, som svartlistades och till sist fick plats som symaskinsagent i Stockholm, mot löfte att inte agitera i fortsättningen. Han fick söka tröst i spriten och avled i misär 1907. Hinke Bergegren som demonstrerade mot strejkbrytare i Norberg, dömdes liksom flera andra strejkande till flera månaders fängelse.
