Vattenmätare
Vattenmätare (mätinstrument) – ett mätinstrument för vattenförbrukning. Vattenmätare (insekt) – en familj insekter bland skinnbaggarna.
Automatisk mätaravläsning
AMR är en förkortning för det engelska Automatic Meter Reading, på svenska automatisk mätaravläsning, omfattande lösningar för att automatiskt och på distans läsa av el-, fjärrvärme-, gas- och vattenmätare och förmedla den avlästa information till energidistributören som underlag för fakturering och analys. I enklare lösningar överförs endast uppgifter om energiförbrukningen vid förprogrammerade tidpunkter, mer avancerade varianter kan kontaktas vid behov för momentanöverföringar och kan ge information om en mängd variabler som till exempel strömavbrott och spänningsnivåer från elmätare samt temperaturer och vattenflöde från fjärrvärmemätare. Uppgifterna överförs till ett mätvärdesinsamlingssystem och lagras i en mätvärdesdatabas. Den primära nyttan med fjärravläsning är möjlighet att fakturera kunden enligt uppmätt förbrukning i stället för att använda preliminär- och slutdebitering. Tillgång till andra parametrar som spänningsnivåer och temperaturer ger dessutom energidistributören möjlighet att optimera samt upptäcka och åtgärda potentiella problem i överföringsnätet. Lösningar för AMR bygger på en mängd överföringstekniker där följande varianter är de vanligaste. Multipunkterna kommunicerar vanligen via analoga modem, GSM-modem, GPRS, radiomodem eller bredband med mätvärdesinsamlingssystemet. I Sverige har riksdagen beslutat att samtliga elmätare ska avläsas månatligen senast fr.o.m. 1 juli 2009. radionät med kort räckvidd för halvautomatisk avläsning med hjälp av en mobil avläsningsenhet, så kallad "drive by". radionät med kort räckvidd och en fast uppsamlingspunkt, en så kallad multipunkt eller koncentrator, som med annat kommunikationsmedium vidarebefordrar avläst information. avläsning via GSM-modem. avläsning via analoga modem. avläsning via radiomodem. avläsning över elnätet, "PLC" eller "Power Line Communication", dessa lösningar omfattar ofta multipunkter. fältbussar, till exempel M-Bus, mellan energimätare och multipunkt.
Vattenförsörjning
Vattenförsörjning är de system som används för att förse ett samhälle med vatten. I sin enklaste form består vattenförsörjning av en öppen vattentäkt som en flod, eller av en brunn varifrån vatten kan hämtas och bäras. Många samhällen har kranvatten, som utvinns av vattenverk och överförs med vattenledningar. Det kan finnas separata system för bevattning. Förbrukning av kranvatten kan mätas med vattenmätare. Parallellt med vattenledningar finns ofta avlopp, som leder ut till ett reningsverk.
Ivar Wendt
Ivar Otto Adolf Wendt, född 18 maj 1880 i Lidköping, död 15 januari 1976, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör och industriman. Wendt utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1903, var ingenjör vid Norrköpings stads byggnadskontor 1903–04 och vid Malmö stads drätselkammare 1905–07. Han blev avdelningschef (för vattenlednings- och kloakverket) vid Malmö stads byggnadskontor (under Edvard A. Sjögreen) 1908 samt var direktör för Göteborgs spårvägar 1921–26 och därefter för Jonsereds Fabrikers AB. En del erfarenheter från en resa för studerande av vattenmätare (Svenska kommunaltekniska föreningens handlingar, 1908). Malmö vattenledningsverks historia 1858-1910 (1912). Utredning angående pensionsbestämmelser för Malmö stads tjänsteinnehavare: verkställd år 1912 (tillsammans med Knut Dahlberg, 1912). Malmö vattenledningsverk (Svenska kommunaltekniska föreningens beskrivningar över kommunaltekniska anläggningar, 1916). Malmö stads kloakverk år 1916 (Svenska kommunaltekniska föreningens beskrivningar över kommunaltekniska anläggningar, 1916). Arbeten för höjande af vattentrycket vid Malmö vattenledningsverk (Teknisk Tidskrift. Väg- och vattenbyggnadskonst, 1916). Om "förslag till reviderade bestämmelser för vattenledning,som må anses vara ändamålsenligt inrättad för eldsläckning" (Svenska kommunaltekniska föreningens handlingar, 1917). Några synpunkter rörande spårvägsorganisation (Svenska spårvägsföreningens handlingar, 1926).
Björklinge socken
Utbyggnaden av skolhuset, det vill säga Björklinges kyrkskola, planerades att ske i fyra olika etapper. Den första hade planerats redan innan bildandet av Storkommunen och innebar att en ny skolbyggnad skulle byggas på kyrkskolans område. Därmed skulle den nya byggnaden ersätta de två äldre skolhusen som då var mycket slitna. 1955 stod det nya skolhuset färdigt, som var ett tvåvåningars högt hus byggt i rött tegel. Bygget hade kostat 400 000 kronor, men antalet nya skolsalar räckte inte till utan man blev tvungen att också använda de gamla salarna ända in på 1960-talet. 1962 stod det nya ålderdomshemmet Björklingegården klart och redo för inflyttning. Byggnaden byggdes på Tibblegärdet och var en enplansbyggnad för att låta de gamla slippa gå i trappor. Dessutom innebar det nya ålderdomshemmet att alla äldre fick varsitt rum och större tillgång till toaletter. Boendet var nytänkande för sin tid och trivselskapande var en stor del av planeringen. Vatten har alltid funnits gott om i Björklinge på grund av Långsjön. De ursprungliga torpbebyggelserna i Sjöhagen var torpet Sjöhagen, Granbolund och Snörom. Vid Långsjön fanns gott om källor som sprungit fram ur rullstensåsarna, men däremot var det ett tungt jobb att få upp vattnet från stranden till hushållen främst på grund av uppförsbacken. Eftersom det länge inte fanns något annat sätt att få tag på vatten till hushållen eller djuren, var det dock just det man tvingades göra. Många var vid den tiden bosatta bara några hundra meter från sjön, men för de bosatta högre upp på åsen var det svårare eftersom det inte fanns lika många naturliga vattenkällor. En källa fanns dock högt uppe på åsen, nära dagens E4, där det främst bodde björklingebor som bosatte sig och byggde sina hem omkring år 1915. Omkring år 1885 byggdes de första brunnarna i Björklinge och man byggde dessa i linje med Långsjöns djup, det vill säga omkring 7 meter, eftersom sjöns djup bestämmer grundvattennivån i samhället. Brunnarna byggdes närliggande bostäderna och murades med olika typer av sten, exempelvis byggdes Carl Åstrand en brunn av gråsten. Inte bara de som byggde brunnarna hade tillgång till dem, utan det var vanligt att grannar också fick nyttja dessa. En annan metod för att få fram vatten var att slå ner järnrör i marken och på så sätt kunna pumpa upp vatten genom dem. Däremot blev dessa brunnar mer eller mindre icke-fungerande på 1930-talet på grund av en sjösänkning, vilket innebar att man tvingades sina brunnarna. Eftersom brunnarna var svårhanterliga kunde man inte fördjupa dem mer och detta betydde att man behövde bygga nya brunnar med nya metoder. De nya brunnarna fungerade ett tag men i slutändan gav de ändå inte tillräckligt med vatten för att försörja de egna fastigheterna eller grannarnas. Detta ledde till att Sjöhagens vattenledningsförening bildades 1942, på initiativ av Erik Blom och Georg Åstrand. Föreningen hade som mål att bygga och underhålla vattenverk och ledningar till fastigheterna. Till föreningen anslöt sig genast 35 fastigheter, som alla låg utspridda över åsen. Fastighetsägarna fick betala en anslutningsavgift på 300 kronor och behövde dessutom låna ut pengar till bygget av vattenverket. Ytterligare behövde föreningen 4000 kronor för att kunna anordna brandposter i anslutning till nätet, som behövde grövre rör i huvudledningarna för att fungera. Dessa pengar fick man från Uppsala läns brandstodsbolag. Man anlitade entreprenörer för att kunna gräva, rörlägga, återfylla och bygga pumphus och vattentorn. Pumphuset byggdes över en naturlig källa där både vattenkvalité och flöde hade godkänts vid analyser. Vattentornet byggdes av trä med plåtbehållare på åsens högsta punkt. Vattenmätare kom aldrig att byggas i de anslutna fastigheterna eftersom de var kostsamt och svårt, utan istället bedömdes förbrukningen relativt rättvist genom ett särskilt andelssystem.
AMR
AMR eller Amr kan syfta på. AMR – automatiskt och på distans läsa av el-, fjärrvärme-, gas- och vattenmätare (engelska: Automatic Meter Reading), se Automatisk mätaravläsning. AMR – ett format för ljudkomprimering, se Adaptive Multi Rate. AMR 33 – en fransk stridsvagn använd under andra världskriget. AMR 35 – en fransk stridsvagn använd under andra världskriget. Amr Diab (1960–), en pionjär inom arabisk musik. Amr ibn al-As (född c. 583–664), en arabisk härförare. Amr Kaddoura (1994–), en svensk-palestinsk fotbollsmålvakt. Amr Waked (1972–), en egyptisk skådespelare. Amr Zaki (1983–), en egyptisk före detta fotbollsspelare.
