Bärbar dator
En bärbar dator är en persondator, som utformats så att den är lätt att bära med sig, till skillnad från en stationär dator. Engelskspråkiga ord som är mer eller mindre synonyma är notebook, laptop med flera. En bärbar dator kan i dess utseende jämföras med en portfölj. Locket som man viker upp är en plattskärm, denna döljer tangentbordet i stängt läge. Under tangentbordet gömmer sig moderkortet, själva datorn. För att komma åt datorns inre vid en uppgradering, skruvas vanligen tangentbordet eller någon av luckorna på datorns undersida bort. Tidiga bärbara datorer (se Osborne 1, Compaq) såg annorlunda ut. De var stora som skrivbordsdatorer men utrustade med bärhandtag. Tangentbordet agerade "lock" som skyddade skärmen, som ofta var en CRT. Denna form av bärbara datorer finns kvar än idag, om dock endast i liten skala för särskilda behov då de kan byggas kraftigare än en vanlig bärbar dator. De har ofta goda uppgraderingsmöjligheter eftersom de i stor utsträckning kan använda samma komponenter som en skrivbordsdator. Detta medför dock att datorn blir otympligare och tyngre, och kallas därför skämtsamt för "släpbar dator". En bärbar dator kan vanligtvis utföra samma saker som en stationär, men kostar oftast mer för samma prestanda samt att de blir varmare då det är något sämre luftgenomströmning i chassit, det senare kan avhjälpas med en så kallad kylplatta. Fram till mitten av 2000-talets första decennium hade de flesta bärbara datorer en enhetsanslutning av typen PC Card/ExpressCard som kan användas för att ansluta exempelvis modem, nätverkskort, USB eller Firewire-adaptrar med samma kontakttyp. Dessa anslutningar återfinns sällan på stationära datorer eller bärbara datorer tillverkade från 2010-talet och framåt. För att spara plats kan seriella och parallella anslutningar saknas på bärbara datorer, vilket leder till minskad bakåtkompatibilitet med äldre tillbehör. Det finns dock adaptrar för dessa kontakter att ansluta i USB-uttagen. En bärbar dator kan vanligtvis användas ett fåtal timmar innan det inbyggda batteriet behöver laddas igen. Netbook är en typ av bärbar dator som i regel är mindre storleksmässigt än en vanlig laptop. En netbook brukar väga omkring 1 kg och priset som är relativt lågt brukar ligga på bara några tusenlappar. De första netbook-datorerna började säljas i Sverige under 2008. Marknadens första netbook tillverkades av Asus, modellen hette Eee PC och släpptes år 2007 i USA. Till Sverige kom den i början av 2008 med en vikt på 0,990 kg, 8,9" skärm, storlek av 225 × 165 × 35 mm (Bredd*Djup*Höjd) med kraft nog att spela youtube och mpeg4 video i fullskärm. Under 2010-talet har surfplattor i stor utsträckning ersatt netbookarna. Produktkategorin representeras dock fortsatt via en del mindre laptops, ofta av typen/märket Chromebook (webb-baserad dator installerad med Android). Ultrabook är Intels benämning på ultraportabla laptops. Bland kraven för att klassas om ultrabook är att tjockleken uppgår till max 21 mm och vikten understiger 1,3 kg. Smidigt att kunna ha med datorn överallt. Fungerar även vid strömavbrott, förutsatt att batteriet är laddat. Man kan ha vilken ställning man vill och använda datorn, till skillnad mot en stationär dator då man måste inta en position. Stöldbegärlig, då den är lätt att stjäla ur vikt- och storlekssynpunkt. Få möjligheter till uppgradering eller utbyggnad. Bärbara datorer är dyrare än motsvarande skrivbordsdatorer med samma prestanda. Blir lättare överhettade.
Handdator
En handdator, fickdator, eng. personal digital assistant, är en dator liten nog att ha i handen eller fickan. Till skillnad mot en vanlig dator har handdatorn ofta inget tangentbord utan inmatningen sker med en pekpinne på skärmen. En fickdator däremot är utrustad med ett litet tangentbord, så dessa mer liknar en bärbar dator i mindre form. De första applikationerna innehåller bland annat en GPS (navigationssystem), IM (Instant messaging) och Wifi (trådlöst internet). Handdatorer finns nästan inte längre utan smarta mobiltelefoner och surfplattor har tagit över marknaden. Allt om handdatorer och smartphones.
Farsta gymnasium
Farsta gymnasium var en kommunal gymnasieskola belägen i Farsta i Stockholms kommun, Skolan las ner 2014. Skolbyggnaden tillkom 1963 och ritades av Lennart Brundin. Den rymde grundskola (högstadium) 1963–1984 och vuxengymnasium 1990–1991. 1962–1964 var namnet S:t Görans samrealskola och Farsta läroverk och 1964–1966 Farsta läroverk. Gymnasieutbildning från 1963 med studentexamen 1966–1968. Filialklasser till Tekniska gymnasiet II och Stockholms stads handelsgymnasium 1964–1966. Skolan hade cirka 800 elever och erbjöd följande gymnasieprogram. Farsta gymnasium var också ett idrottsgymnasium där eleverna kan välja att träna fotboll, handboll, ridsport, basket, orientering, innebandy eller golf ungefär sex timmar i veckan. Skolan har en utpräglad hälsoprofil med en modern hälsostudio som förestås av skolans hälsopedagog där både elever och personal kan få hjälp med individuellt anpassade träningsprogram. Staffan Olsson har verkat som handbollstränare på Idrottsprogrammet sedan 2004, men från 2007 är Ulf Nyström huvudinstruktör. År 2006 startade ett IT-projekt med trådlöst nätverk i hela skolan samt en bärbar dator per elev och lärare. År 2007 vann Farsta gymnasium Arlas Guldkotävling som Sveriges bästa matglädjeskola. Från 2009 samverkade lärarna mer systematiskt med temaarbeten, ämnesövergripande samarbeten vilket bland annat resulterade i att elevernas schema består av längre lektionspass och inte så många olika kurser och ämnen varje vecka. Lärlingsutbildningar för elever på Barn- och fritidsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet fanns också. Farsta gymnasium gick med 13,9 miljoner kronor i förlust 2013 och las ned efter vårterminens slut 2014. Kvarvarande elever fortsatte i Midsommarkransen höstterminen 2014. Efter renovering öppnade skolan 2016 igen med grundskoleklasser. Elever som gått på Farsta Gymnasium, urval. Barn- och fritidsprogrammet. Samhällsvetenskapsprogrammet. Naturvetenskapsprogrammet. Handels- och administrationsprogrammet. Karin Pettersson, ledarskribent Aftonbladet. Martin Lidberg, världsmästare i brottning. Janne Westerlund, ståuppkomiker. Alex Schulman, författare och poddcastare.
Generation Z
Generation Z, eller Gen Z, är en benämning på personer som växt upp efter millennieskiftet, ibland preciserat som personer födda mellan 1995 och 2012. Andra förekommande namn är zoomers, post-millenniumgenerationen eller iGenerationen. Likt den föregående generation Y präglades generation Z under sin ungdom av allt bättre och enklare tillgång till informationsteknologi via bärbar dator, surfplatta och smarttelefon. De har lämnat digitala fotspår redan som små barn eller innan sin födelse, bland annat till följd av många föräldrars delning av bilder av och information om barnen på sociala medier och bloggar). För det mesta är de ständig uppkopplade trådlöst mot internet och sociala medier med en inställning att detta är en självklarhet mer än tidigare generationer. Därför anses ofta denna generation vara äkta digitala infödingar och har under sin uppväxt inte upplevt 1990-talets ekonomiska kris som drabbade Sverige hårt, men har upplevt finanskrisen 2007–2008 som drabbade många andra länder, kriget mot terrorismen, klimatkris och allmän politisk oro. Denna generation är vanligtvis barn till generation X eller generation Y. När Gen Z söker jobb skiljer de sig från tidigare generationer genom att de i högre grad söker efter arbetsgivare som har samma värderingar som de själva. De vill kunna känna att det jobb de utför gör en skillnad för världen. Några exempel på personer som tillhör generation Z är Connor McDavid, av många ansedd som världens bästa ishockeyspelare, Kalle Rovanperä, en av världens bästa rallyförare, Max Verstappen som är en av de främsta förarna i Formel 1, Alex Dunphy från Modern Family som är ansvarsmedveten, hårt arbetande, lite ängslig och medveten om framtiden, Lil Peep känd Gen-Z rappare som sägs gett en röst åt en hel generation genom sina låtar som berör problem som blivit allt vanligare bland den yngre generationen som te.x depression, utanförskap och drogmissbruk. Malala Yousafzai som är den hittills yngsta som fått Nobels fredspris och Greta Thunberg som är svensk klimataktivist.
Pedagogik
Pedagogiken är en praktisk vetenskap som utvecklar kunskap om olika pedagogiska praktiker i och utanför det formella utbildningssystemet. Den bedriver grundforskning i nära samarbete med andra discipliner liksom med flera olika professionsfält. Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet definierar pedagogik såhär. Pedagogiska metoder är de pedagogiska tekniker som används för att skapa förutsättningar för lärande. Det sätt som undervisningen är arrangerad på brukar kallas en undervisningsmetod. Med undervisningsmetod avses det sätt på vilket lärarens och elevernas interaktion arrangerats. Doktriner om uppfostran har kommit från bland annat Platon, Quintilianus och Rousseau. Det Rousseau skrev på 1700-talet står fortfarande som grund för undervisningsmetoder i flera olika ämnen som exempelvis läsning och matematik. På senare tid har pedagogik alltmer kommit att förknippas med lärarutbildning men ingår ej längre där som eget ämne, utan som del i utbildningsvetenskapliga kurser. Beroende på hur detaljerat man vill beskriva metoderna kan man räkna upp en mängd olika metoder. Den sokratiska metoden, majeutiken, kan ses som en grundform för alla pedagogiska metoder. Sokrates metod innebär att frågor ställs som får eleverna att tänka själva. Sokrates mor var barnmorska och precis som henne ansåg han sig syssla med förlossningskonst. I stället för barn förlöste han tankar. Kärnan i majeutiken är den goda frågan som utvecklar elevens tänkande. Denna goda fråga kan man enligt Kansanen finna i samtliga undervisningsmetoder. Också om variationerna är många kan man anta att eleven i alla metoder möter frågor som skall få denne att utveckla kunskap. Variationen kan beskrivas på olika detaljnivå och utgående från olika indelningsgrunder. En indelning är den i lärarcentrerade, elevcentrerade och samarbetsinriktade metoder. Indelningen utgår från vem som har det huvudsakliga ansvaret för undervisningen. Till de lärarcentrerade metoderna räknas lärarens framställande undervisning, frågande undervisning som riktar sig till hela klassen och gemensamma övningar där eleverna utför uppgifter. Elevcentrerade metoder är individuellt arbete, elevers framställning och grupparbete. Som samarbetsinriktade metoder betraktas undervisningssamtal där lärare och elever deltar som jämbördiga parter. Också gemensamma fester i vilka lärarens och elevens roll kan träda i bakgrunden kan räknas till samarbetsinriktade metoder. Vissa pedagoger ifrågasätter meningsfullheten i att kategorisera metoder utgående från yttre former. Enligt dem kan detta leda till att någon speciell metod, exempelvis grupparbete, betraktas som värdefullare än andra. På liknande sätt kan exempelvis föreläsningen betraktas som passiverande. Värdet hos varje metod är enligt detta sätt att resonera beroende av målsättningen med den undervisning som bedrivs. Det finns därför ingen allmängiltig metod att separera goda och dåliga metoder från varandra utgående från yttre karakteristika. Avgörande är den inre aktivitet hos eleven som undervisningen resulterar i. Den tekniska utvecklingen under efterkrigstiden innebar att AV-teknik började utnyttjas i skolor, exempelvis overheadapparater, språkstudio och videokonferensstudio. Det var en stark tilltro till att tekniken kunde lösa allt. Begreppet undervisningsteknologi beskrivs av B. F. Skinner, iden går ut på att med betingning styra lärandet. I takt med en ökande digitalisering av samhället ökar också användningen av pedagogiska tillämpningar av datorer, exempelvis lärplattformar, presentationsprogram, datorsimulering och datoranimering. Utvecklingen har bidragit till utveckling av nya undervisningsformer, exempelvis e-lärande, flexibelt lärande, mooc-kurser och spelifiering. Utvecklingen har också ställt krav på pedagogisk digital kompetens bland lärare. Under 2000-talets första decennium växer en trend fram att ge varje elev i skolan en egen bärbar dator.
Takedown
Takedown, även känd som Track Down, är en amerikansk film från 2000 som handlar om datorhackaren Kevin Mitnick. Filmen är baserad på boken Takedown som är skriven av John Markoff och Tsutomu Shimomura. Filmen är regisserad av Joe Chappelle och medverkar gör, bland andra, Skeet Ulrich och Russell Wong. I Kevin Mitnick's The Art of Intrusion, påstår Mitnick att både boken och filmen "innehåller stora fel" och blivit överdramatiserad. "Allt är lögner, förbannade lögner" säger han. I filmen använder Mitnick bara en dator av senare Toshibamodell, kanske en Tectra 530. De bärbara datorer som användes av Mitnick på riktigt var en Toshiba Satellite T1960CS och en Toshiba T4400SX. Båda körde Windows 3.1 och var vitfärgade. I filmen ser vi klart och tydligt att endast en grå bärbar dator används. Mitnick och Shimomura möttes två gånger i filmen, där i ett av fallen Shimomura får Kevin att fly från Seattle, detta möte inträffade aldrig. Det finns väldigt mycket kritik runt filmen. Mestadels därför att inget tycks hänga ihop... Till exempel, Kevin Mitnick jagades inte av flåsande FBI-agenter som lät honom promenera iväg och fly efter han hade hoppat över ett staket. Skeet Ulrich - Kevin Mitnick. Russell Wong - Tsutomu Shimomura. Angela Featherstone - Julia. Christopher McDonald - Mitch Gibson.
Macbook Pro
Macbook Pro är den första bärbara Macintoshdatorn med Intelprocessor. Den presenterades 10 januari 2006 av Apples vd Steve Jobs på Macworld Expo, och kom ut i handeln februari 2006. Förutom den nya processortypen är de största nyheterna jämfört med föregångaren Powerbook att webbkameran Isight sitter inbyggd i skärmen, och att datorn är utrustad med en fjärrkontroll som man kan styra Media Center-programmet Front Row och andra mediecentrerade program med. När Apple valde att sätta dit en Isight-kamera i Macbook Pro var de också tvungna att minska bildskärmsytan med 60 vertikala pixlar. Utöver Macbook Pro-familjen av datorer saluför Apple även en mindre påkostad bärbar dator som heter Macbook och kostar runt 2 000 kronor mindre än den billigaste versionen av Macbook Pro, samt en familj ultraportabla bärbara datorer, Macbook Air, som presenterades i januari 2008. Den 14 oktober 2008 fick Macbook Pros 15-tumsversion en stor omdesign av datorn, för att likna Imac. Övriga tydliga förändringar i datorn är att datorn fick ny styrplatta, ny bildskärmsport och dubbla grafikkretsar. Ena grafikkretsen är strömsnål och integrerad i moderkortets chipset och den andra grafikkretsen är kraftfull och kan aktiveras vid behov, för att kunna låta batteritiden bli så bra som möjligt. Bildskärmsporten är bytt från DVI till Displayport. Styrplattan har gjorts större på bekostnad av att "musknappen" tagits bort för att istället låta styrplattan i sig bli en "musknapp" ungefär som Apples egna möss. Övriga förändringar är att Firewire 400-porten tagits bort och kvar är bara en enda Firewire 800-port. Samtliga portar finns på datorns vänsterkant, medan optiska enheten (DVD-brännare) flyttats från datorns framsida till högerkanten. 24 februari 2011 uppdaterade Apple samtliga modeller i Macbook Pro serien. Den största nyheten är gränssnittet Thunderbolt. Källor: Macbook Pro 15" samt Macbook Pro 17" hos Apple Support. (engelska).
