Söktjänst
En söktjänst (sökmaskin) är en tjänst som kan söka igenom innehåll på bland annat internet med hjälp av enstaka ord, en fras eller en fråga. Söktjänsterna använder sökmotorer, även kallade sökrobotar, för att upptäcka, hämta in och indexera webbsidor. Den första sökmotorn hette "Archie", kort för arkiv på engelska, och skapades 1990 av Alan Emtage. Ofta kallas söktjänsterna för sökmotorer, men år 2007 uppmanade Svenska datatermgruppen till att skilja på begreppen. Sökmotorn är en väsentlig del av varje söktjänst, men en välbesökt söktjänst lägger mer resurser på att besvara sökfrågor än på att samla in webbsidor. Söktjänster kan användas för att söka efter webbsidor, nyheter, meddelanden i diskussionsgrupper, skrivna dokument av andra typer (vanligen PDF, Microsoft Word, Powerpointpresentationer och liknande) och bilder. I en söktjänst kan användaren mata in ett eller flera sökord, en fras och ibland även en fråga i sökfältet, varvid söktjänsten presenterar resultatet av sökningen. Resultatet visas oftast i form av en lista över de filer eller sidor som innehåller eller beskrivits med sökordet eller sökorden, oftast tillsammans med dokumentets titel och en del av innehållet eller en miniatyrbild. Söktjänsten kan även hänvisa användaren direkt till det första dokumentet i resultatlistan. Det finns också sökmotorer som är specialiserade på att söka efter nyheter, video, bilder och ljud. Nyhetssöktjänster såsom Google News sammanställer nyhetsartiklar från tusentals nyhetsmedier världen över. Google Bilder och Picsearch är specialiserade på sökning efter bilder. Sociala söktjänster drar nytta av användarbasen för att finna svar. Ett exempel på en numera nedlagd social söktjänst är Aardvark. Rekommendationssystem förutsäger vad användaren borde uppskatta i stora informationsmängder, baserat på vad systemet vet om användaren. Denna typ av informationsfiltrering hjälper användaren att hitta intressant information, ofta utan att en explicit sökning behöver göras. Söktjänsterna använder internt en sökmotor eller sökrobot för att upptäcka, hämta in och indexera webbsidor. Sökningen utförs sedan i detta index, ungefär som när man slår upp ett ord i det alfabetiska registret baktill i en bok. Det skulle nämligen bli alldeles för långsamt att söka direkt i de berörda webbsidorna. Det första verktyget för att indexera innehåll på Internet var FTP-sökmotorn Archie. Archie utvecklades 1990 av Alan Emtage, en student vid McGill University i Kanada. 1992 och 1993 kom därefter två sökmotorer för Gopher-protokollet, Veronica respektive Jughead. Den första webbsöktjänsten var "Wandex", ett nu icke-existerande sökindex samlat av WWW Wanderer, en sökmotor som utvecklades 1993 av Matteus Gray vid MIT. En annan tidig sökmotor, Aliweb, framträdde likt Wandex också 1993 och finns kvar. Yahoo! startade sin söktjänst 1994, året innan det blev ett företag. Det var den första stora sökbara förteckningen över webbsidor. Förmågan att upptäcka och indexera alla webbsidor har uppfattats som svårigheten med uppbyggnaden av webbsöktjänster. Flera gånger har det föreslagits att webbutvecklarna själva skulle bidra till processen genom att anmäla sina webbplatser och nya webbsidor och förse dem med "metadata" som beskriver innehållet. Den första söktjänst som strävade efter att omfatta hela webben var Altavista som lanserades 1996 och senare övertogs av före detta konkurrenten Yahoo!. Altavista började som en webbkatalog och portal men utvecklades till en ledande söktjänst. Söktjänsten Google lanserades 1998 och växte snabbt till att bli den dominerande söktjänsten för webbsidor. Microsofts Bing, som 2009 ersatte Microsofts tidigare söktjänst Live Search, har däremot inte fått det genomslag som mjukvarujätten hoppats på. Från 2009 levererar Bing även sökresultat till Yahoos söktjänst. En rad mindre generella, lokala eller specialiserade söktjänster finns också tillgängliga.
Språkteknologi
Språkteknologi, datorlingvistik eller datalingvistik, ibland även NLP (engelska: natural language processing (NLP)), är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som omfattar utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, och även modellering och simulering av mänskligt språkligt beteende med hjälp av datorer. Målet med språkteknologi är att förenkla och förbättra kommunikationen mellan människor och mellan människor och datorer. I detta ingår också alla hjälpmedel som ett datorsystem erbjuder en skribent för att uttrycka sig bättre i tal eller skrift, liksom en del verktyg som hjälper människor att prata med eller skriva till varandra via en dator. Språkteknologi utgörs av både tekniker och språkresurser (olika slags data- och textsamlingar, t.ex. korpora eller korpusar, enspråkiga eller flerspråkiga lexikon, ordböcker, termbanker, taldatabaser osv). Teknikerna tar form som programvara, medan resurserna är den information som programvaran utnyttjar. Språkteknologi bygger på kunskaper inom lingvistik, fonetik, datavetenskap, statistik, artificiell intelligens och kognitiv psykologi. På senare år har ämnet influerats starkt av statistiska metoder och maskininlärning. Intresset för multimodal kommunikation där gester, icke-språkliga symboler och bilder finns tillsammans med text eller tal eller kompletterar den språkliga signalen har också ökat. Denna processmodell finns i olika varianter, där inte nödvändigtvis alla delar ingår. Dessa områden överlappar delvis – många av dem använder liknande tekniker och komponenter. att föra in material i datorn, med hjälp av tal eller text, eller manuellt vid ett tangentbord. att tolka det införda materialet, uppdela det i exempelvis enskilda ord, eller koda materialet i symbolisk form. att förstå materialet, anpassat till behovet i den enskilda tillämpningen. att bruka denna förståelse till att t.ex. överföra tal till text, rättstava och avstava, översätta, eller leta efter information. att presentera resultatet på en bildskärm, i en högtalare eller på papper. informationshantering omfattar informationssökning med hjälp av mänskligt språk, både lokalt i t.ex. ett register, på Internet eller på stora textdatabaser. Hit räknas både problem som har att göra med hur frågor ställs, hur informationen lagras, hur sökning sker och hur svaren presenteras. Informationssökning innebär att information i datorlagrad form söks ut med hjälp av olika tekniker, verktyg (sökmotorer) och teknologier (söktjänster). Söktjänsterna använder sökmotorer, även kallade sökrobotar, för att upptäcka, hämta in och indexera webbsidor och gör det möjligt att söka efter innehåll på Internet. textanalys handlar om hur datorn kan tolka texter, förstå vilka grammatiska och kontextuella funktioner olika ord fyller och representera en texts innebörd på ett internt format. Hit hör teknologier som informationsextraktion eller informationsutvinning, textsammanfattning och textgenerering: informationsextraktion som innebär att ur en text plocka ut och strukturera de viktigaste innehållselementen enligt på förhand givna regler så att innehållet kan läggas i en databas eller i formulär. informationsutvinning som innebär att från stora mängder text och andra data aggregera återkommande mönster och samband. textsammanfattning som innebär att från en eller flera texter formulera en läsbar text som är en sammanfattning av innehållet. åsikts-, värderings- eller attitydanalys. talteknologi handlar om att datorn läser upp en text eller förstår talat språk för t.ex. diktering eller för att lyssna på kommandon eller för att kunna tolka talat mänskligt språk till text eller annan användbar information, till exempel i talsvarssystem eller telefontaltjänster. dialogsystem innefattar datorprogram som gör att man föra en mer eller mindre naturlig dialog med en dator, på svenska, engelska eller annat naturligt språk.
Pressmeddelande
Ett pressmeddelande (pressrelease) är en text, ofta med nyhetsvärde, som skickas till eller görs tillgänglig för massmedia i syfte att skapa god PR (relation med marknaden) och/eller investerarrelationer (IR). Det skickas vanligtvis med e-post och/eller fax till journalister, redaktioner och analytiker på nyhetsbyråer, tidningar, radio, TV och webbmedia samt publiceras direkt i databaser, nyhetsbyråsystem samt ut på olika webbsidor. De förmedlas allt oftare via tjänster som media använder i sitt arbete, som söktjänster för nyheter. Cision och Mynewsdesk är exempel på två pressmeddelandetjänster i Sverige. Pressmeddelandet är skrivet i artikelform och ska i princip kunna tas in i tidningen oredigerat. De inleds med en rubrik och en ingress. Sedan kommer brödtexten som vanligtvis inkluderar ett eller flera uttalanden (pratminus) av relevanta personer på den avsändande organisationen. Pressmeddelandet avslutas med kontaktuppgifter till avsändaren av pressmeddelandet. Datum för avsändande och vilken organisation som står bakom ska anges tydligt. Den bästa tiden för att skicka pressmeddelanden anses traditionellt vara vardagsmorgnar. Vid större nyheter brukar man även kalla till en presskonferens. I takt med att medielandskapet och de kommunikativa förutsättningarna förändras, förlorar traditionell media (ibland kallad "tredje statsmakten") successivt sin monopolställning som opinionsbildare. Detta till förmån för alla människor tillika Internetanvändare, som idag enkelt och effektivt kan sprida sina tankar, idéer och åsikter, till alla som är intresserade, med utgångspunkt från sociala och interaktiva tjänster som vuxit fram inom den nya generationens web (web 2.0). Budskapet behöver inte alltid gå via media utan kan gå direkt till slutanvändaren av informationen. Företag vars aktier handlas på en etablerad marknadsplats omfattas ofta av lagar eller noteringskrav från börsen som kräver att nyheter som kan påverka värderingen av ett bolag ska offentliggöras genom simultan och bred spridning av ett pressmeddelande. Respektive marknad och börs har sina egna regler om vad simultan och bred spridning innebär samt om det finns någon central lagringsenhet där allt ska arkiveras. Bakgrunden till dessa krav är att skapa en rättvis handel på marknaden och undvika insiderbrott. I Sverige omfattas företag noterade på Stockholmsbörsen och Nordic Growth Market av lagen om värdepappersmarknaden och ska arkivera sina nyheter hos Finansinspektionen samt sprida sina kurspåverkande nyheter så att de "snabbt och på ett icke-diskriminerande sätt blir tillgänglig för allmänheten inom EES".
