Luftfilter
Luftfilter är en typ av filter som avlägsnar oönskade partiklar från luften. Filtret består av en barriär som kan vara mekanisk eller kemisk eller både och. Ett mekaniskt luftfilter består av fibermaterial som avlägsnar damm, pollen, mögel, och bakterier. Ett kemiskt luftfilter består av en absorbent eller katalysator för avlägsnande av luftburna molekylära föroreningar såsom lättflyktiga organiska föreningar eller ozon. Inte bara fasta ämnen som damm och fin sand stoppas av ett luftfilter. Vissa luftfilter kan också hindra olika gaser och vätskor att tränga igenom, som till exempel en gasmask. Ofta består luftfiltrets barriär av filtrerpapper eller aktivt kol eller både och. Luftfiltret finns oftast i insugningsdelen av luftrummet i förbränningsmotorer, luftkonditionering och andra anläggningar som kräver renad luft. Luftintagen i förbränningsmotorer och kompressorer använder för det mesta antingen papper, skum, eller bomullsfilter. Vissa anläggningar som flygmaskiner och andra konstgjorda miljöer (t.ex. satelliter och rymdfärjor) använder skum, veckat papper eller spunnet glasfiber som luftfilter. En annan metod är att använda luftjoniserare med fibrer eller element som genom statisk elektricitet drar till sig dammpartiklar. Air Filtration and Flow Test.
Bränsleförbrukning
Bränsleförbrukningen är den mängd bränsle (såsom bensin eller diesel) som ett fordon förbrukar per sträcka eller tidsenhet. För en konsument påverkar detta mått både driftskostnaderna och bilens miljöegenskaper. Olika mått för bränsleförbrukningen används i olika länder. I Sverige används traditionellt måttet liter per mil (10 km). Numera används ofta istället liter per 100 km, i likhet med många andra länder i Europa. I USA anges inversen av bränsleförbrukningen, och man anger den sträcka i miles (1,6 km) som man kommer på en gallon (3,8 l) bränsle. De siffror som anges officiellt är enligt mångas erfarenhet mycket optimistiska i förhållande till den förbrukning som fordonet uppvisar under vardaglig körning på grund av hur man utför mätningarna. För det första är det ett oberoende testinstitut som tar fram värdena, det är alltså inte tillverkaren som testar och bestämmer de officiella värdena. Bränsleförbrukningen mäts samtidigt som avgasutsläppen och några av förhållandena är som följer. Värdena kan vara bra för att jämföra olika bilar men man kan inte förvänta att bilen skall förbruka samma värden vid verklig körning. Körstil, klimat och belastningar påverkar i hög grad. I hastigheter över 120 km/h kan olika karossers luftmotstånd ha väsentlig inverkan på bränsleförbrukningen. EU beslutade år 2007 om miljömålen för 2012 där alla tillverkade bilar måste förbruka under 120 gram koldioxid. Bilföretag som misslyckades med detta ska få betala böter. För att lyckas med miljömålen har man definierat om hur förbrukningen mäts och använder sig av EU-cykeln som anger hur mycket koldioxid per km en bil släpper ut. Ett alternativt tillvägagångssätt är att mäta specifik bränsleförbrukning där man tar hänsyn till hur mycket energi bränslet som man förbränner innehåller. Detta är nödvändigt om man vill jämföra fordon som använder bränslen med olika energiinnehåll. skall ha rullat mellan 300 och 1 500 mil, (vara inkörd). har innan testet förvarats i ett utrymme med en temperatur mellan 0 och 30 grader Celsius under minst 6 timmar. skall vara lastad med en förare à 75 kg plus 25 kg last. All utrustning skall vara monterad men belysning och luftkonditionering är avstängd. tankas med ett specialbränsle som ska motsvara den genomsnittliga bränslekvaliteten som erbjuds på marknaden. körs på en rullande landsväg i ett testlab. Den rullande landsvägen är programmerad med bilens egenskaper för luftmotstånd och rullningsmotstånd i standardutförande, det vill säga utan extra stänkskydd, bredare däck, spoilers mm. Temperaturen i testlabbet skall vara mellan 20 och 30 grader Celsius, referenstemperaturen är 20 grader, om den verkliga temperaturen är högre kalkylerar man om värdena för att gälla vid 20 grader. består av fyra testcykler där det är noga bestämt vilka hastigheter som ska hållas. Första tre cyklerna är lika och skall motsvara stadskörning, sista cykeln skall motsvara landsvägskörning. medelhastigheten på "stadskörning" är 19 km/h och högsta hastigheten 50 km/h. medelhastigheten på "landsvägskörning" är 62,6 km/h och högsta hastigheten 120 km/h.(om fordonets maxhastighet är minst 130 km/h). Under testet samlas alla avgaser upp i en stor "påse", dessa analyseras och utifrån CO2-utsläpp kalkyleras bränsleförbrukningen fram.
Biluthyrning
Biluthyrning är uthyrning av bilar till kunder. Biluthyrning finns framför allt vid knutpunkter som flygplatser, hamnar och järnvägsterminaler, dit många turister och affärsresenärer kommer. Många biluthyrningsfirmor använder sig av klassificeringskodningen ACRISS, där en kod på fyra bokstäver beskriver fordonets storlek, karosstyp, växellåda (manuell eller automat) och huruvida bilen har luftkonditionering. Vid bilhyra utomlands är det viktigt att boka bil innan avresa för bäst priser med försäkring, som vissa sidor erbjuder. Att boka försäkring på plats kan lätt bli en mycket dyr historia. För att få lov att yrkesmässigt hyra ut motorfordon i Sverige krävs ett tillstånd av Transportstyrelsen. Denna får man efter genomgången kurs och godkänd tentamen hos Biluthyrarna Sverige eller annan auktoriserad utbildare. Man skiljer på uthyrning av lätta fordon (totalvikt upp till 3500 kg, inkl husbilar även om de väger mer) och tunga fordon (övriga fordon med totalvikt över 3500 kg, t.ex. tung lastbil och buss). Att bedriva yrkesmässig uthyrning av motorfordon utan tillstånd är ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år. Uthyrning av släpfordon och andra fordon utan motor (t.ex. cyklar) kräver inget tillstånd. Leiebilpriser.no - Reiseblogg, information och reisetips om hyrbilar i hela världen. Transportstyrelsens information om yrkesmässig biluthyrning.
Kylanläggning
En kylanläggning är en anläggning som används för kylning, det vill säga att åstadkomma eller upprätthålla en temperatur, i en lokal eller ett ämne, som är lägre än omgivningens. Bland användningsområdena finns kyl- och frysförvaring av livsmedel och luftkonditionering, så kallad komfortkyla. Ofta används i kylanläggningen en kompressorkylmaskin, vilken förenklat består av förångare, kompressor, kondensor, expansionsventil samt ett köldmedium och fungerar enligt samma princip som en värmepump. Ett alternativ är absorptionskylmaskinen, vilken drivs av värme till skillnad från kompressorkylmaskinen som vanligtvis använder el. En kylanläggning kan också fungera genom att enbart använda uteluft som är svalare än luften i det utrymmet som skall kylas. Anläggningar som enbart arbetar med uteluft kallas också för att använda frikyla. Även för vattenburna kylsystem finns möjligheten att utnyttja frikyla. Här måste någom form av värmeväxlare mot uteluften installeras. Begreppet frikyla används också för att beskriva kyla som hämtas ur vattendrag, etc. En kylanläggning kan också använda frikyla med olika andelar uteluft. Genom att komplettera en kylanläggning med en växlare och ett styrsystem kan kylsystemet använda frikyla mot uteluft med olika andelar. Genom inställning i styrsystemet får man olika andelar av frikyla. Frikyla användes idag i alla kylsystem för dataanläggningar och kontrollrum typ SOS centraler eller andra bevakningscentraler. Generellt använder alla liknande anläggningar i Sverige och utomlands frikyla idag på grund av den goda driftsekonomin. Denna typ av kylanläggning använder generellt inte fjärrkyla. Många datacentraler och övervakningscentraler är byggda med egen möjlighet för vattenförsörjning, värme- och kyla samt luftförsörjning. Data, tele och övervakning (SOS etc). Kraven ställs i EU normer, som redan uppfyllts i svenska normer. Storleken på kylanläggning varierar från småskaliga kylskåp till storskaliga fjärrkylesystem.
Willis Carrier
Willis Haviland Carrier, född 26 november 1876 i Angola, New York, död 7 oktober 1950 i New York, var en amerikansk ingenjör, mest känd som uppfinnare av den moderna luftkonditioneringen. Carrier konstruerade den första elektriska luftkonditioneringsenheten år 1902. År 1915 grundade han Carrier Corporation, ett företag som specialiserat sig på tillverkning och distribution av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem. Carrier var son till Duane Williams Carrier (1836–1908) och Elizabeth R. Haviland (1845–1888). Han studerade vid Cornell University där han 1901 tog en BSE-examen. I Buffalo, New York, den 17 juli 1902 skickade Carrier, som svar på ett luftkvalitetsproblem som upplevdes vid Sackett-Wilhelms Lithographing och Publishing Company i Brooklyn, in ritningar på vad som skulle bli erkänt som världens första moderna luftkonditioneringssystem. Installationen som gjordes 1902 markerade luftkonditioneringens födelse på grund av tillägget av luftfuktighetskontroll, vilket ledde till att de tekniska myndigheterna bestämde att luftkonditionering måste utföra fyra grundläggande funktioner. Efter flera år av utveckling och fältprovning, beviljades Carrier den 2 januari 1906, det amerikanska patentet 808 877 för en apparat för behandling av luft, världens första luftkonditioneringsutrustning av spraytyp. Den var utformad för att befukta eller avfukta luft, värma vatten för den första funktionen och kyla den för den andra. År 1906 upptäckte Carrier att "konstant daggpunktsdepression gav praktiskt taget konstant relativ fuktighet", vilket senare blev känt bland luftkonditioneringsingenjörer som "lagen för konstant daggpunktsdepression." På denna upptäckt baserade han konstruktionen av ett automatiskt kontrollsystem, för vilket han lämnade in ett patentkrav den 17 maj 1907. US Patent 1.085.971 utfärdades den 3 februari 1914. Den 3 december 1911 presenterade Carrier vad som kanske är det viktigaste dokumentet som någonsin har utarbetats om luftkonditionering - Rational Psychrometric Formulas - vid det årliga mötet för American Society of Mechanical Engineers (ASME). Det blev känt som "Magna Carta of Psychrometrics." Detta dokument kopplade samman begreppen relativ luftfuktighet, absolut fuktighet och daggpunktstemperatur, vilket gör det möjligt att utforma luftkonditioneringssystem så att de exakt uppfyller kraven. I början av första världskriget i slutet av 1914 beslutade Buffalo Forge Company, där Carrier hade varit anställd i 12 år, att begränsa sin verksamhet helt till tillverkning. Resultatet blev att sju unga ingenjörer lämnade företaget och bildade Carrier Engineering Corporation i New York den 26 juni 1915. Trots utvecklingen av den centrifugala kylmaskinen och den kommersiella tillväxten av luftkonditionering för kylning av byggnader på 1920-talet, fick företaget ekonomiska svårigheter, liksom många andra, till följd av Wall Street-kraschen i oktober 1929. Detta ledde till att Carrier Engineering Corp 1930 fusionerades med Brunswick-Kroeschell Company and York Heat och Ventilating Corporation för att bilda Carrier Corporation, med Carrier som styrelsens ordförande. Den stora depressionen bromsade bostads- och kommersiell användning av luftkonditionering. Företaget fördelades över fyra städer i New Jersey och Pennsylvania tills Carrier konsoliderade och flyttade det till Syracuse, New York, 1937. Företaget blev då en av de största arbetsgivarna i centrala New York. Carriers iglo gav under handelsmässan 1939 i New York besökarna en inblick i luftkonditioneringens framtid, men innan den kom ut på marknaden började andra världskriget. Under efterkrigstidens ekonomiska boom på 1950-talet började luftkonditioneringen sin enorma tillväxt i popularitet. Idag är luftkonditionering och VVS basutrustning i många amerikanska hem. Carrier Corporation är idag världsledande inom VVS och kylning av kommersiella lokaler och bostäder. År 2018 omsatte Carrier Corporation 18,6 miljarder dollar och sysselsatte 53 000 personer.
Kompressor
En kompressor är en maskin som komprimerar exempelvis luft. Kompressorerna brukar delas in i tre kategorier: kolvkompressorer, radialkompressorer och axialkompressorer. Verkstäder och industrier brukar ofta använda sig av tryckluft för att driva handverktyg eller styra delar av större maskiner. För att kunna göra det krävs en kompressor som trycksätter luften. Lastbilar har ofta en kompressor som drivs av motorn som används främst till att trycksätta det tryckluftsdrivna bromssystemet. Drivfordon och motorvagnar på järnvägen använder tryckluft för att styra bromssystemet, men den kan i vissa fall även användas till andra ändamål, såsom öppning av dörrar, ljudsignalering med mera. Kompressorer används även i vissa förbränningsmotorer för att höja effekten och i vissa fall verkningsgraden genom att trycksätta insugsluften. En sådan kompressor är vanligtvis driven av motorns avgaser via en turbin (så kallad turbo), men kan också vara kopplad till motorns vevaxel. En turbinmotor bygger på principen att en turbin driver en axial- eller radialkompressor som komprimerar och blåser luft genom förbränningsrummet, där den blandas med bränsle och antänds. Den varma expanderande gasen driver sedan turbinen. Kompressorn är också grundkomponenten i ett värmepumpssystem. Exempel på sådana är kylskåp, frysar, värmepumpar för uppvärmning av fastigheter, luftkonditionering av fordon och byggnader, med mera. I det fallet är det oftast inte luft som komprimeras, utan ett kylmedium. Det finns även speciella kompressorer som används vid dykning för att fylla på tryckkärl som till exempel andningstuber. Dessa används för att komprimera luften i flaskorna och innehåller oftast andningsluft men även andra gasblandningar som behövs för dykning på större djup. Dessa andningsluftskompressorer finns runt om i Sverige där man bedriver dykning och finns även för medicinskt bruk på sjukhus. Det finns flera sätt att variera kapaciteten i kylsystem, luftkonditioneringssystem och uppvärmningssystem. De metoder som är vanligast inom luftkonditionering är on/off-reglering, varmgasöverblåsning, vätskeinsprutning, parallellkoppling med flera kompressorer, mekanisk modulering (kallas även digital) och inverterteknik. Det finns för- och nackdelar med alla metoder. On/off-reglering: kompressorn med fast varvtal stängs av vid lätt belastning vilket kan leda till korta cykler och kortare livslängd för kompressorn. Enhetens effektivitet minskar på grund av tryckcykler och transientförluster. Kyleffekten är 100 eller 0 procent. Varmgasöverblåsning: en mängd gas sprutas in från utloppet till sugsidan. Kompressorn fortsätter i samma hastighet men på grund av överblåsningen minskas massflödet av köldmediet som cirkulerar i systemet och därmed kylkapaciteten. En naturlig följd är att kompressorn går utan nytta under de perioder då förbiledningen är aktiv. Kyleffekten varierar mellan 0 och 100 procent. Parallellkoppling: flera kompressorer kan installeras i systemet för att åstadkomma maximal kylkapaciteten. Varje kompressor går eller står stilla och reglerar på så sätt enhetens kylkapacitet. Kyleffekten är antingen 0/33/66 eller 100 procent för en triokonfiguration och antingen 0/50 eller 100 procent för en tandemkonfiguration. Mekaniskt modulerad kompressor: den interna mekaniska kapacitetsmoduleringen baseras på en periodisk kompressionsprocess med en styrventil. De 2 spiralerna flyttas från varandra vilket avbryter kompressionen under en angiven tidsperiod. Med den här metoden åstadkoms ett varierande flöde av köldmediet genom att den genomsnittliga kompressionstiden, men inte motorns faktiska hastighet, ändras. Trots ett utmärkt effektförhållande, från 10 till 100 procent av kylkapaciteten, är energiförbrukningen hög hos mekaniskt modulerade scrollkompressorer eftersom motorn hela tiden är igång.
