Afasi
Personer med afasi har svårigheter av olika grad att förstå språk, kunna tala, läsa och/eller skriva (gäller även för teckenspråk). Afasi ser mycket olika ut från patient till patient (beroende på skadans lokalisering och utbredning samt personliga faktorer) men gemensamt är att språkfunktioner är drabbade. Afasin kan till exempel variera kraftigt vad gäller svårighetsgrad. För en del personer kan det röra sig om en så lätt påverkan på språket att omgivningen kanske inte ens märker det, men personen själv känner att talet inte flyter som förut, eller kanske känner att det är svårare att läsa. För andra kan afasin innebära en komplett avsaknad av talförmåga och stora svårigheter att uppfatta och tolka vad andra säger. Afasin i sig innebär ingen intellektuell funktionsnedsättning. Personer som har fått en hjärnskada får dock ofta påverkan även på andra funktioner, till exempel motorik (rörelseförmåga) och kognition (till exempel minne, koncentration, problemlösningsförmåga och så vidare). Det är alltså vanligt att dessa svårigheter förekommer tillsammans med afasi. Det är dock viktigt att komma ihåg att afasins svårighetsgrad inte säger något om övriga kognitiva funktioner hos den specifika individen. Afasi är en dold funktionsnedsättning. Den kan därför vara svår för omgivningen att förstå om man inte har kunskap om afasi. En utbredd missuppfattning är när man märker att en strokedrabbad har förlamad nedre högra ansiktshalva och därför tror att talsvårigheterna beror på att den del av hjärnbarken som kontrollerar nedre högra ansiktshalvan skadats. Afasi handlar dock inte om förlamning utan om att kunskapen hur man talar har förstörts. Bredvid det område i hjärnbarken som styr en kroppsdel finns det område som planerar rörelser i samma kroppsdel, för nedre högra ansiktshalvan är detta känt som Brocas område. Information går från resten av hjärnbarken till Brocas område där den förbinds med den samling rörelsemönster i talorganen som utgör ordförrådet innan det färdiga yttrandet går vidare till den hjärnbark som direkt styr talorganen. En skada i Brocas område skadar därför språkproduktionen. I och med att Brocas område och den primära motoriska barken ligger bredvid varandra kan den afasidrabbade även ha fått talapraxi i samband med stroken, vilket gör att artikulationen kan uppfattas som ansträngd eller oprecis. Personer med afasi och deras anhöriga bör så snart som möjligt efter insjuknandet träffa en logoped för att få information och stöd. I ett senare skede kan man också få språklig rehabilitering hos logopeden. Logopeden undersöker vilka resurser och begränsningar som finns vad gäller patientens förmåga att använda språket. Han eller hon bedömer också personens möjligheter att kommunicera på andra sätt, till exempel genom kroppsspråk. Logopeden kan hjälpa patienten att träna språk och kommunikation samt lära ut sätt och strategier för kommunikation. Det är också viktigt att närstående får information och råd om hur man kan underlätta samtal med personer som har afasi. Det finns idag gott vetenskapligt stöd för att intensiv logopedisk behandling leder till förbättring vid afasi. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid stroke - remissversion, ska patienter med afasi som bedöms ha nytta av det erbjudas intensiv behandling. Samma riktlinjer anger också att närstående till personen med afasi ska erbjudas utbildning och träning för att lära sig hur de kan stötta och underlätta kommunikationen. För vissa personer med afasi kan det vara auktioner/aktuellt/">aktuellt med någon form av kommunikationshjälpmedel, för att komplettera när talförmågan inte räcker till. Bedömning, utprovning, anpassning och inträning av kommunikationshjälpmedel görs av logoped. När det gäller tekniska hjälpmedel används idag huvudsakligen surfplattor och smartphones, vilket för vissa kan vara till god hjälp.
Maskinen
Maskinen var en svensk musikgrupp bestående av Herbert "Afasi" Munkhammar, från Afasi och Filthy, och Frej Larsson, från Slagsmålsklubben samt Far och Son. De räknades genremässigt till electro/hip-hop med inslag av baile funk. 2007 banade Maskinen väg för det kommande albumet Boys II Men med debutsingeln Alla som inte dansar (är våldtäktsmän). Den nådde som bäst 25:e plats på Sverigetopplistan och spelades flitigt både på radio och på nattklubbar runt om i landet. 2008 polisanmälde en man singeln då han uppfattade den som kränkande och uppmanande till våld, men anmälan gick inte vidare. Strax efter att Alla som inte dansar släppts så valde Magnus "Filthy" Lidehhäll att lämna Maskinen. Året innan debutalbumet släpptes hoppade även Oskar "Kihlen" Linnros av, då i samband med att den andra singeln "Segertåget" släpptes 2008. Den 18 november 2009 släpptes debutalbumet Boys II Men. Under inspelningen av albumet hade bandet samarbetat bland annat med baile funk-gruppen Bonde do Rolê och house-producenten Style of Eye. Kritikermottagandet var mediokert, av de stora dagstidningarna gav enbart Expressen högre betyg än tre av fem. Till följd av albumsläppet och trots avhoppade medlemmar gav sig Frej och Afasi ut på en omfattande sverigeturné på diverse festivaler, nattklubbar och konsertlokaler. Turnén dokumenterades av Pär Hugo Kjellén, Olle Kirchmeier och Petter Brandt och under 2012 släpptes turnédokumentären Grillspetskompetens digitalt på videoströmningssajten Vimeo (se Externa länkar nedan). I oktober 2011 släppte bandet Krossa alla fönster, den första singeln från deras nästkommande album, och då deras första nyinspelade material på två år. Singeln fokuserar textmässigt på en kvinna i en dålig relation, som uppmuntras att göra slut med sitt "as" till partner. Låten beskriver bland annat hur mannen lär vara otrogen, och fick mycket uppmärksamhet. Speciellt i samband med videon, vilken anspelade på tidigare års täta skandalskriverier om kung Carl XVI Gustaf. Maskinen kommenterade kontroversen på följande sätt. "Om kungen köper snusk på vår bekostnad, tänker vi sälja snusk på hans. Låten har blivit spelad tusen miljoner gånger, videon blev bortplockad från Youtube efter 40 minuter". I januari 2012 släpptes den andra singeln, "Liv och död", från det kommande albumet. Den 27 mars 2012 släpptes så musikalbumet Framgång och Efterfrågan, vilket över lag fick bra kritik med ett medelbetyg på 3,7 av 5. Den 19 januari 2013 blev gruppen tilldelade guldmicken i årsgalan P3 Guld, genom att ha fått flest röster av lyssnarna. Under 2013 valde bandet att lämna skivbolaget Universal för att istället starta det egna skivbolaget Goldenbest Records. Bandets tredje studioalbum, EP:n Stora fötter stora skor, släpptes 15 april 2015. Albumet är relativt kort i jämförelse med tidigare album - bara sex spår - men innehåller å andra sidan en stor mängd samarbeten. Exempelvis innehåller låten "Batteri" gästverser från Joy, Chapee, Sam-E och Parham. Albumet fick ett över lag positivt mottagande, och under sommaren turnerade bandet med rapparen Joy. I september släpptes ett samarbete med Joy, låten "Håll Din Anda", som singel. Bandets första logotyp var en uppochnedvänd Wu-Tang Clan-logga, vilket också är loggan för Methodman i Wu-Tang Clan. Logotypen har därefter ändrat form två gånger, först i samband med Framgång och Efterfrågan, då den lär ha avbildat en svan, och sen i samband med Stora Fötter Stora Skor, då den tog formen av en bevingad svanskalle. Den gula färgen har dock kvarstått. Frej Larsson (2007–2015). Herbert "Afasi" Munkhammar (2007–2015). Mats Norman (2010–2015). Oskar "Kihlen" Linnros (2007–2008). Magnus "Filthy" Lidehäll (2007–2008). 2012 – Framgång och Efterfrågan. 2015 – Stora fötter stora skor (EP). 2007 – Alla som inte dansar (är våldtäktsmän). 2009 – Dansa med vapen. 2010 – Kärlek vid sista ögonkastet. 2011 – Krossa alla fönster. 2012 – Stora trygga vargen. 2013 – Limousin (med Movits!).
Talstörning
Talstörning är en störning i produktionen av språkljud (se tal). Det kan till exempel röra sig om sluddrigt tal, nasalt tal, problem med att säga vissa språkljud som "s" och "r" eller att språkljud produceras på fel sätt/på fel ställe i talapparaten. För att bedöma och behandla talproblem krävs kontakt med och utredning av logoped. Logopederna klassificerar tal- och språkstörningar i fyra kategorier. En artikulationsstörning kan orsakas av till exempel anatomiska, fysiologiska eller neurologiska avvikelsker, som till exempel dysartri, talapraxi, LKG-problematik eller munhålecancer/canceroperation. Försenad talutveckling kan bero på utvecklingsstörning, hörselnedsättning, afasi (impressiv eller expressiv), barnpsykiatriska sjukdomar, psykosociala tillstånd, understimulerande miljö och kombinationer av dessa grunder. Det var först på tidigt 1800-tal som talstörningar på allvar började systematiseras och beskrivas. Det var främst talstörningar hos vuxna som beskrevs av vetenskapen. Det var under samma tid som foniatrin och logopedin växte fram. 1835 var tysken Franz Gall den förste som började beskriva talstörningar hos barn. "Det finns barn som inte vet hur man talar, trots att de inte är idioter, och förstår nästan lika bra som andra barn som kan tala." (egen översättning). Det var tydligt att Gall skiljde mellan språkstörningar och mer omfattande utvecklingsstörningar. Under 1800-talets industrialisering kom både kvinnor och män att gå ut i arbetslivet. Det uppstod då ett ökat behov av institutioner för barn som kunde överta uppfostringen. Skolväsendet växte avsevärt och det bidrog troligtvis till att talstörningarna fick större uppmärksamhet. Barns språkutveckling kunde nu jämföras mer noggrant och foniatrikerna och logopederna fick större möjligheter att utveckla behandlingar. Forskningen kring talstörningar genomgick flera förändringar under det senare 1800-talet. Från att ha kretsat kring afasi och dess behandling började mer tekniskt avancerade behandlingar utvecklas. Bland annat Bernhard von Langenbecks rekonstruerade gom. De berlinska läkarna Hermann Gutzmann och Albert Liebmann anses vara pionjärer. Antalet dödsfall efter laryngektomioperationer minskade från 95 % i mitten av 1800-talet till 9 % kring år 1900. Den som var först i Sverige med att diagnostisera talstörningar var Alfhild Tamm vilket hon gjorde omkring 1910. Röst- och talstörningar antogs som medicinsk specialitet av Sveriges läkarförbund 1913. Ett år senare grundade Tamm en poliklinik för behandling av talstörningar detta efter ha företagit flera forskningsresor till Berlin och Wien där hon stötte på nya forskningsrön, bland annat av Albert Liebmann. Tamms sista verk publicerades 1947 men trots hennes insatser stannade ämnet av i Sverige fram till 1960-talet. Även om forskningen kom igång under 1960-talet bedrevs den ändå mestadels utomlands. Förvisso bildades den svenska föreningen för foniatri och logopedi 1959 och 1964 bildade Gunnar Bjuggren den första svenska logopediutbildningen vid Karolinska Institutet. På 1970-talet fick språkets sociala faktorer mer fokus. Forskare lade stor vikt på etiologi, nämligen orsakssammanhang mellan barns situation [null i] hemmet eller status bland syskon och tal- och språkstörningar. Under 1980-talet var det istället semantik och kognitionen som stod i fokus i frågan om språkutveckling. Ett problem för svensk forskning var dock bristen på standardiserade testmaterial. Insamlingen av data blev allt viktigare vid utredningar av språkstörningar. Under 1990-talet blev det viktigt med pragmatik i behandlingen. I större utsträckning än tidigare började barnens individuella förmågor bestämma utformningen av interventionen. De breda kartläggningarna av det normala kontra det avvikande fanns kvar, om än enbart som jämförelse mellan olika grupper av barn. A: Olika stamningsformer (dysrytmier). C: Försenad talutveckling. D: Ärftligt betingad sen talutveckling utan annan orsak.
Apraxi
Apraxi är en rörelsesjukdom där förlusten av viljemässiga och kommenderade rörelser inte beror på svaghet, oförmåga till rörelse, onormala eller förtvinade muskler, tremor, intellektuell nedsättning eller kommunikationsproblem. Apraxi har sin orsak i hjärnan. Psykogena sådana tillstånd är till exempel psykomotorisk hämning. Med apraxi menas oförmåga att utföra vissa saker (som till exempel att äta, klä på sig eller att borsta tänderna), när både viljan att utföra dessa saker och den fysiska förmågan finns. Apraxi orsakas vanligen av skador på hjärnan som påverkar den motoriska planeringen av rörelser. Det förekommer vid demenssjukdomar, postencefalitiskt syndrom, dissociativ motorisk störning, Retts syndrom, samt i form av oral och verbal apraxi (till exempel artikulationsapraxi). Apraxi delas ofta in i tre huvudtyper, ideomotorisk apraxi, dynamisk apraxi och konstruktionell apraxi (även kallat perietal apraxi). Ideomotorisk apraxi innebär att personen inte kan utföra vissa handlingar på uppmaning, utan bara spontant. Ideatorisk apraxi innebär att personen inte kan planera sina rörelser, glömmer hur till exempel en telefonlur används eller vilken sida av en tändsticka som ska dras mot plånet. Apraxi och afasi förekommer ofta tillsammans. Apraxi som påverkar talet är talapraxi, vilket bara påverkar artikulationsrörelser, och oral apraxi, som även påverkar andra rörelser som utförs i munnen, till exempel tuggning och matberedning. Ideomotorisk apraxi innebär att personen är oförmögen att härma rörelser eller göra vissa rörelser, till exempel vinka hej då. Personer som har posteriora parietala lesioner uttrycker ofta ideomotorisk apraxi. För att undersöka om någon har ideomotorisk apraxi kan man göra tester såsom "Serial arm-movement copying test". Testet går ut på att man ber personen kopiera ett antal olika armrörelser. Personer som har vänstersidiga parietallobslesioner klarar inte av att utföra testet medan personer som har högersidiga parietallobslesioner klarar att utföra testet på ett korrekt sätt. Andra tester som personer med ideomotorisk apraxi inte klarar av är att på kommando raka sig, tända en tändsticka eller låtsas vrida om en nyckel. Ett vanligt fel som personen gör är att använda handen som verktyg, ex. vid kamning så använder han/hon sina fingrar som kammens tänder eller gnuggar fingrarna mot tänderna vid försök att borsta tänderna. Vid ideomotorisk apraxi är det karakteristiskt att svara med en rörelse vid uppmaning, men att rörelsen i själva verket är en annan rörelse, dvs fel respons. Dynamisk apraxi beror på frontala vänster skador, speciellt i den premotoriska barken. Dynamisk apraxi orsakar främst motoriska störningar i form av problem i styrningen av handrörelser, trots att känseln och muskelkraften är intakt. Vid konstruktiv apraxi är den spatiala organisationen störd. Personer som lider av konstruktiv apraxi kan exempelvis inte lägga ett pussel, bygga ett hus, måla en bild eller kopiera en serie med ansiktsrörelser. Konstruktiv apraxi förekommer efter skador på både högra och vänstra parietalloben. Oral apraxi - Personen kan inte styra sina ansiktsmuskler på kommando. Till exempel kan personen slicka sig om läppen vid verkligt behov men inte om en undersökningsledare ber denna att göra det under testet. Verbal apraxi- Kan infinna sig hos både vuxna och barn. Det förekommer hos vuxna som tidigare inte haft några problem med talet men som helt plötsligt inte kan säga saker på kommando. Hos barn förekommer det från födseln men har en god prognos. Olika former av apraxi förekommer vid skador, demenssjukdomar, postencefalitiskt syndrom, dissociativ motorisk störning, Retts syndrom. Apraxi behandlas ofta med hjälp av terapi, det finns dock inga studier som stödjer detta till fullo. Barn som har apraxi (verbal) behandlas ofta med hjälp av logoped, talpedagog eller talterapeut och har ofta en god prognos.
