Hudterapeut
Hudterapeut är en person som vårdar huden på människor. Detta kan gälla både för besvär och skönhetsbehandlingar. En hudterapeut kan arbeta med ansiktsbehandlingar, manikyr, pedikyr, kroppsbehandlingar, massage, hårborttagning med vax och elektrisk nålepilation, makeup. Försäljning av hudvårdande produkter och makeup är en vanlig arbetsuppgift. Det ingår även teoretiska ämnen som kemi, fysik, dermatologi, ekonomi, mikrobiologi och näringslära i hudterapeutens utbildning. Inom yrket finns möjlighet att avlägga gesäll- och mästarbrevstest. Utbildning finns i privat regi och på yrkeshögskolan. Hudterapeuter arbetar på hudvårdssalonger, parfymerier, lyxkryssare och SPA:n. Många hudterapeuter driver egna verksamheter. Det efterfrågas även hudterapeuter till hudläkare och apotek. Arbetet som hudterapeut kräver arbetskläder som är både praktiska och främjar god hygien. Under arbetet används ett förkläde. En del hudterapeuter väljer att inrikta sig på ekologisk hudvård.Ekologisk hudvård handlar inte bara om att arbeta med ett ekologiskt hudvårdsmärke, utan även om kunskap och respekt för natur, djur och människor.
Badrumsskåp
Ett badrumsskåp är ett skåp i ett badrum eller på en toalett. Det kan vara ett mindre överskåp med eller utan spegel, ett underskåp ihopbyggt med ett tvättställ eller en bänk - som en moderniserad version av en lavoar eller kommod. I badrumsskåpet förvarar man hygienartiklar för tandborstning, rakning och hudvård och läkemedel. Badrumsskåp kan också ha belysning eller eluttag för rakapparater. De flesta väggskåp i badrum är gjorda i trä eller i vitlackerad plåt, ibland med hyllor av glas.
Jordnötsolja
Jordnötsolja är en vegetabilisk olja som framställs ur jordnötter. Den används bland annat i mat och i hygienprodukter. Det finns kall- och varmpressad jordnötsolja. Vid kallpressning pressas de nermalda nötterna två gånger utan värme (under 30 grader). Vid andra pressningen tillsätts lite vatten. Vid varmpressning kan man varmpressa nötpulvret direkt eller utföra samma process som med kallpressningen plus att pressresterna pressas en tredje gång med värme (80-120 grader). Det är speciellt i Frankrike oljan är populär. Även om det bara är olja från den första kallpressningen som anses vara förstklassig kan man även använda raffinerad olja från den andra pressningen i andra livsmedel. Jordnötsoljan används exempelvis i majonnäs, margarin, godis och som stek- och frityrolja. Jordnötsoljan är precis som alla andra oljor mjukgörande och skyddande, men har inga direkta speciella egenskaper. Den är billig och hållbar och används i många krämer, cerater och salvor. Det brukar ta ungefär 20-50 minuter för oljan att sjunka in i huden. Förut var det ganska vanligt att använda jordnötsolja i hårolja och var en väldigt vanlig apoteksolja och hade många användningsområden. Tillsammans med annat fett och olja används jordnötsolja från andra kallpressningen och varmpressad mycket i tvål. Det går väldigt bra att använda jordnötsolja som massageolja då det tar ganska lång tid för den att gå in i huden. Den har dock, som nämndes under hudvård, inga speciella egenskaper. Jordnötsoljan används främst i lavemang, men även som medium för andra läkemedel. På grund av den innehåller ett östrogenliknande ämne kan det minska PMS-besvär.
Hampfröolja
Hampfröolja eller hampolja (ej att förväxla med hampaextrakt) är en vegetabilisk olja som framställs genom pressning av hampfrön. Hampfröoljan är smaklig och lämpar sig bra till matlagning, till exempel i sallader. Den lämpar sig dock inte för stekning eller uppvärmning över 170 grader. Oljan står sig upp till 8 månader om den förpackats i syrefri miljö. Efter öppnandet bör den lagras i kylskåp och användas inom 4 veckor. Hampfröoljan används också för dess effekter på blodvärden, hudåkommor och ledbesvär. Den är mer smaklig och mindre oxidationsbenägen än linfröolja. Hampfröoljan kan med fördel användas vid hudvård och hårvård. Den passar särskilt bra för känslig hy eftersom den tränger in och näringssätter utan att täppa till porerna. Hampfröoljan skall inte förväxlats med extrakt som utvunnits ur växtens gröna delar. Hampans frö innehåller inte THC och hampfröoljan är därför helt drogfri. Modern hampfröolja tillverkas dessutom av s.k Industrihampa vars innehåll av THC ligger under 0.2% även i växtens gröna delar. Hampfröoljans innehåll av omegafettsyror i proportionen 3:1 (omega 6 &. 3) motsvarar människokroppens eget upptag varför den kan anses välbalanserad och ofarlig för livslång användning. Fleromättade fettsyror (totalt cirka 80 %). Enkelomättade fettsyror (totalt cirka 10-15 %). Mättade fettsyror (totalt cirka 10 %). Omega 3 (C18:3ω3): Linolensyra cirka 20 %. Omega 6 (C18:2ω6): Linolsyra cirka 50-60 %. Omega 6 (C18:3ω6): GLA 2-5 %. Omega 9 (C18:1ω9): Oljesyra cirka 8-16 %. Palmitinsyra (C16:0): 6-9 %. Stearinsyra (C18:0): 1-3 %.
Bostonkorsett
Bostonkorsett, i form av halvfabrikat eller individuellt anpassad gipsavgjutning, används bland annat som ett steg i behandling av skolios och andra ryggåkommor. Förutom kirurgi är korsettering den enda behandlingsmetod som hittills visat sig vara effektiv mot skolios, det vill säga ryggradskrökning i sidled. En bostonkorsett är i princip ett relativt tjockt skal av termoplast. Det är i regel "höga" korsetter som omsluter patientens hela överkropp från höfterna och svanskotan till långt upp i armhålorna, det finns dock även andra varianter. På insidan brukar det finnas ett lager av skumgummi för att minska risken för tryckskador och skavsår på användaren. Närmast kroppen bär patienten alltid ett linne för att skydda kroppen. Korsetten tas på framifrån och snörningen som brukar bestå av 3–4 remmar träs genom öglor och spänns mot korsetten finns således på baksidan. Över korsetten bär användaren emellertid helt vanliga kläder och normalt sett är den därmed inte synlig. Sedan 1980-talet är Bostonkorsetten den oftast förekommande behandlingsformen (tidigare dominerade Milwaukee-korsetten). Korsettbehandling är emellertid bara effektiv på krökar upp till max 40 grader. Vid större krökar än så krävs operation vilket innebär att hela eller delar av ryggraden stelopereras. Tidigare behövde även opererade korsett i 6–12 månader efter ingreppet men i regel behövs det inte alls nu. Korsettering på vuxna människor finns det ännu få bevis på att de är effektiva. Skolios drabbar för övrigt nästan uteslutande barn och av okänd anledning drabbas flickor mycket oftare än pojkar. Målet med behandlingen är i första hand att stoppa krökningen från att förvärras. Långvarig korsettering enligt läkares och ortopedingenjörers instruktioner kan visserligen ge betydande förbättringar av kröken, men en bestående förbättring efter behandlingens slut jämfört med situationen innan korsetteringen inleddes brukar betraktas som ren bonus. En Bostonkorsett fästs först runt höfterna varpå resten av patientens överkropp förs in i korsetten, sedan spänns remmarna på ryggen hårt. Det tryck som därmed åstadkoms "låser" ryggen/överkroppen i en så rak position som möjligt samtidigt som en sidledsrotation av ryggen omöjliggörs. Det finns således ingen möjlighet för bäraren att "sjunka ihop", på något sätt ändra kroppshållningen eller omedvetet tappa balansen – trycket från korsetten stoppar effektivt allt detta. Trycket mot patientens kropp och den i regel höga passformen på en Bostonkorsett medför också att axelpartierna pressas uppåt vilket gör att de får en onaturlig ställning. Korsettbehandling medför visserligen mycket mindre risker än kirurgi men är ändå en lång och mycket krävande behandlingsform för patienten, både fysiskt och psykiskt. Då de flesta patienterna drabbas i åldern 10–13 år och behandlingen pågår fram tills man vuxit färdigt innebär det att många tvingas använda korsett många år. För de flesta patienterna innebär det att man ska vara korsetterad minst 20 timmar/dygn året om. Oftast tas den bara av i samband med duschning, byte av linne och annan hudvård. Bostonkorsetten medför avsevärda begränsningar i rörelsefriheten för bäraren. Springa, hoppa och dylikt kan vara svårare än vanligt och även så enkla rörelser som att vrida sig för att titta över axeln är omöjligt då korsetten fixerar kroppen från bäckenet och uppåt. Andra problem som uppstår är det stora trycket som korsetten utövar mot kroppen och som pressar in buken och trycker ihop bröstkorgen. Det förstnämnda innebär att den korsetterade bara kan äta mindre portioner mat åt gången, utan att riskera svåra obehag. Sammanpressningen av bröstkorgen medför en minskad lungkapacitet och försvårad andning vilket många upplever som mycket obehagligt, särskilt i början innan man vant sig vid att ständigt bära korsetten. Den korsetterade tenderar därför att utveckla en andningsteknik med korta, ytliga andetag.
Proactiv
Proactiv är ett varumärke inom aknebehandling och hudvård som ägs av Guthy-Renker. Proactiv är en trestegs aknebehandling som säljs på prenumerationsbasis. Den inkluderar en cleanser, toner och behandling som består av salicylsyra och glykolsyra som dess aktiva ingredienser. Den kan också ta bort finnar. Kändisar som är med i Informercial för Proactiv är Emil Gullhamn, sångare i bandet State of Drama.
Arganolja
Inom folkmedicinen har oljan använts mot olika hudåkommor, alltifrån akne till vattkoppor och brännsår. Oljan betraktas traditionellt som allmänt hälsosam och även som ett afrodisiakum. Arganolja framställs genom en process i flera steg. Tillverkningen skiljer sig åt på en viktig punkt beroende på ändamålet med oljan, om oljan ska användas som matolja rostas fröna, men om oljan är avsedd som skönhetsolja och kosmetiska ändamål rostas inte fröna, utan kallpressas. Oljan framställs traditionellt för hand av kvinnor, eller delvis för hand i en modernare halvmekaniserad process, när det gäller matolja eller ren skönhetsolja. Kosmetisk olja som blandas i andra produkter tillverkas industriellt. Nedan beskrivs den traditionella manuella tillverkningsmetoden. Arganfrukterna skördas från mitten av maj till september. Traditionellt skördas frukterna för hand då de faller ned från träden. Detta eftersom de törniga grenarna gör det svårt att för hand plocka frukten från träden. Frukt som är mogen men som ännu inte fallit kan slås ned från grenarna. Frukterna samlas ihop och läggs sedan ut och får torka i solen. Detta eftersom den färska frukten är mycket svår att skala för hand på ett effektivt sätt. Hur länge frukterna får torka kan variera, men det tar minst ett par dagar och 10-15 dagar har ansetts som en optimal tid. Då frukten torkas blir den rynkig och brun och det yttre skalet och fruktmassan blir torrt och sprött och kan då manuellt enklare skiljas från själva kärnan, argannöten. Dessa knäcks, traditionellt för hand av kvinnorna med hjälp av två för ändamålet speciellt formade stenar (en större sten vilken används som underlag och en annan mindre sten som hålls i handen och används för att knäcka kärnorna) för att komma åt fröna inuti. Kvinnorna håller nötterna på underlaget mellan tummen och pekfingret och knäcker dem genom ett kraftig slag med den mindre stenen som de håller i sin andra hand. Vid framställning av matolja är nästa steg att fröna rostas försiktigt, traditionellt över en eld. Rostningen ger oljan dess karaktäristiska smak. Efter rostningen mals fröna i en hemgjord liten stenkvarn, en typ av kvarnsten. Den resulterande brunaktiga trögflytande vätskan bearbetas för hand och ljummet vatten tillsätts tills en degartad massa bildas. Denna knådas (handpressas) tills den släpper ifrån sig en oljig emulsion från vilken oljan sedan kan separeras genom dekantering. Oljan kan renas ytterligare genom filtrering innan den hälls upp på flaskor. Processen är arbetsam och även tidskrävande då det tar 24 timmar att producera en liter olja. I Marocko har det sedan mitten på 1990-talet bildats flera kvinnokooperativ som både tillverkar och säljer oljan, något som gett landsbygdens kvinnor en möjlighet till egen inkomst. Tidigare, innan kvinnokooperativen började bildas, tillverkades oljan av kvinnor, men männen skötte försäljningen och bestämde över inkomsten. Kooperativen tillverkar numera ofta oljan genom den halvmekaniserade processen, som liknar den traditionella processen förutom att vissa steg i tillverkningen som varit möjliga att standardisera har mekaniserats, såsom rostningen (sker i ugn) och pressningen av fröna (sker mekaniskt). Det har gjort tillverkningsprocessen mindre slitsam och reducerat tillverkningstiden, samt stabiliserat och höjt kvaliteten på oljan. Kooperativen tillverkar matolja och ren skönhetsolja. Då det gäller kosmetisk olja avsedd att blandas i andra produkter för hudvård och hår är det en billigare produkt som tillverkas industriellt i fabriker. Då getter äter arganfrukterna passerar själva kärnan, argannöten, på grund av dess hårdhet oskadd genom matsmältningen och spottas ut genom idissling. Dessa kärnor används inte för att göra arganolja till matlagning eftersom sådan olja får en besk smak eller för att göra högkvalitativ skönhetsolja eller kosmetisk olja.
Valnötsolja
Valnötsolja är en fet olja som finns i valnötskärnor och utgör 40–60 % av vikten. Oljan innehåller glycerider av linol-, linolen- och isolinolensyra, oljesyra, myristin- och laurinsyra och är en torkande olja. Den torkar dock långsammare än linolja. Valnötolja luktar skarpt och har tydlig valnötsmak. Oljan är olöslig i vatten, glycerin och alkohol. Dess INCI-namn är: Juglans regia seed oil ["the oil derived from the nut meats of the walnut"]. Valnötsolja är en väsentlig källa av omega-6-fettsyra och även en bra källa av omega-3-fettsyror. Pressad olja kan sedan raffineras för större renhet genom filtrering, behandling med syror och alkalier m m. Den kallpressade olja är antingen färglös eller svagt gulgrön till färgen och har en behaglig doft och smak. Den varmpressade oljan har starkare grön färg och skarp doft och smak. Oljan kan även bli ofärgad genom blekning, och befrias från lukt med hjälp av vattenånga. Vaxrester kan frånskiljas genom frysning. Utvinning sker i bland annat Sydeuropa, Sydostasien och USA. Valnötsoljan har användning som matolja, till oljelampor eller i tvåltillverkning. En ljus olja, som blekts, används i viss utsträckning till konstnärsfärger. Den är också uppskattad som medel för ytbehandling av träföremål som kommer i kontakt med livsmedel. Oljan används även för hudvård och som solskydd. den används även som massageolja och för medicinskt bruk. Invärtes kan den mildra irriterad tjocktarm. Valnötsolja intogs i den svenska farmakopén 1817 och kvarstod där i några decennier. Inom kokkonsten används oljan främst för kalla anrättningar eftersom hög temperatur kan fördriva oljans doft- och smakämnen och ge den en bitter smak, samt förstöra oljans antioxidanter. Urkokning av valnötter i vatten och dekantering. Den tillvaratagna produkten är alltid något vattenhaltig. Kallpressning av valnötter vid högst 30 °C. Varmpressning vid 80...120 °C av det som återstår efter kallpressning. Meyers varulexikon, Forum, 1952.
