Kvinnliga könsorgan
De kvinnliga (framstjärt) könsorganen är de organ som används för att befruktning skall kunna ske. De kvinnliga könsorganen är egentligen flera organ i människokroppen, men när man talar om ett enda könsorgan brukar man vanligen mena vaginan. Många av de olika könsorganen reagerar kraftigt när en person blir sexuellt upphetsad. Flera av de inre och yttre könsorganen är också känsliga för beröring och tryck, antingen direkt eller indirekt via huden, slidan eller analöppningen. Till dessa känsliga områden hör också mellangården och anus, som inte betraktas som könsorgan men är erogena zoner.
Könsorgan
Könsorgan, även genitalier (efter latinets genitalia), är de organ som används för att befruktning skall kunna ske hos djur och växter. Det finns oftast två olika uppsättningar könsorgan, honorgan och hanorgan, se exempelvis hos människan där de kvinnliga könsorganen och de manliga könsorganen behövs för att en befruktning skall ske.
Sekundära könskarakteristika
Sekundär könskaraktär är särdrag som uppkommer under könsmognaden hos människor och djur och som gör det lätt att skilja mellan könen. Dessa egenskaper saknar direkt anatomiskt samband med könsorganen och fortplantningssystemet, men kan ha betydelse vid exempelvis parningslekar, parningsstrider, fysisk attraktivitet och parbildning. Välkända sekundära könskarakteristika hos människan är skillnader i storlek mellan könen, bröstens storlek och utveckling, underhudsfettets fördelning, skelettets uppbyggnad, muskulaturens storlek, behåringens utseende och fördelning på kroppen samt röstläget. Könskarakteristikum (plural könskarakteristika) kallas ibland, särskilt i äldre litteratur, könskaraktär och motsvarar det nu vanligare ordet könsdimorfism. Ordet könskarakteristikum används främst i sammansättningen "sekundära könskarakteristika". Primära könskarakteristika är genetiskt betingade och utgörs av könsorganen. Sekundära könskarakteristika är hormonellt betingade. Charles Darwin lade fram hypotesen att sexuellt urval, eller konkurrens om partners inom en art, kunde förklara observerade skillnader mellan könen hos många arter. Nutida evolutionsbiologer skiljer mellan "male-to-male combat" och "mate choice", vanligen kvinnans val av manliga partners. Sekundära könskarakteristika med grund i strid är exempelvis hovar, horn och större storlek. Könskarakteristika som beror av partnerval, ofta kallade "prydnader", inkluderar ljusare fjäderdräkt, färgprakt och andra funktioner som inte har något tydligt syfte för överlevnad eller strid. Ornamentik kan uppstå på grund av någon godtycklig kvinnlig preferens som initialt förstärks av slumpmässig genetisk drift, och så småningom förstärks genom aktivt val av hanar med eftertraktad prydnad. Detta är känt som "sexy son hypothesis" En alternativ hypotes är att hanar utvecklar imponerande ornament eller stridsförmåga som markör av fitness eller en mer effektiv metabolism. Denna tanke är känd som "good genes hypothesis". Hos ryggradslösa djur finns sekundära könskarakteristika endast hos leddjuren, men är ofta rikt utvecklade hos fåglar och däggdjur, hos hanar ofta som kraftigare kroppsbyggnad, lysande färger, sporrar, kammar, horn eller starkare hårbildning. Exempel är påfågeltuppars fjäderdräkt, lejonhannars man, narvalhannars betar, sjöelefanthannars och näsapans förstorade snabel, det ljusa ansiktet och färgade sätet hos mandrillhanen samt horn hos många arter av slidhornsdjur. Fågelhannar har oftast mer färgglad fjäderdräkt, honornas fjäderdräkt är färgad för kamouflage. Bland många arter av fågel och fisk är hanen ljusare eller har andra prydnader. I puberteten får pojkar ett grövre skelett och tillväxt av muskulatur, medan flickor får en markerad ökning av underhudsfett. Det är stor könsskillnad i vigheten i ryggraden, vilket påverkar vad en normal kroppshållning är, och normal grad av svankrygg då kvinnor har mer svank än män. Ett första yttre pubertetstecken hos pojkar är ofta testikeltillväxt, därefter tillväxt av penis, behåring vid könsorganen och i armhålorna samt skäggväxt. Därefter accelereras tillväxten (tillväxtspurt) och samtidigt inträder målbrott. Längdtillväxten upphör sedan successivt under adolescensen. Under puberteten förändras männens ansiktsform. De får större käke, haka och ögonbrynsbåge och större näsa, smalare kinder, och vidare struphuvud med synligt adamsäpple. Till sekundära könskarakteristika hos män hör större mängd kropps- och ansiktshår, en kroppsform med smalare höfter och bredare axlar, att överflödigt kroppsfett främst lägger sig kring buken och runt midjan (bukfetma), samt en djupare röst. Männens sekundära könskarakteristika beror på högre värden av testosteron, dihydrotestosteron och androsteron. De hormoner och enzymer som styr utvecklingen av kvinnans sekundära könskarakteristika innefattar östrogen, progesteron, prolaktin, könshormonbindande globulin och aromatas.
Lagstiftning om pornografi
Lagstiftning om pornografi varierar från land till land, från tillåtande till totalförbud för all erotica. Ofta finns reglering eller förbud mot skildringar av våld, sex med djur eller minderåriga. I många länder är all skildring av homosexuella handlingar förbjuden. Brasilien: Barnpornografi är olagligt. Vanlig porr är laglig, men får inte säljas till personer under 18 år. Finland: Barnporr är förbjudet, men porr tillåts för personer över 15, hårdporr för personer över 18. Porrtidningar kan säljas överallt. Sverige: Barnpornografi är olagligt, orealistiskt tecknad manga/hentai av genren lolikon (och shotakon) är undantaget förbudet (se mangamålet). Tanken är att man inte får kunna missta en avbildning för en riktig individ som blir utsatt för ett riktigt övergrepp. Den största majoriteten av manga är orealistisk där kroppsliga proportioner oftast överdrivs eller underdrivs, det är lite det som är poängen med konstformen. Skildringar av sexuella handlingar med djur är dock fullt lagliga såvida skildringen inte sprids i vilket fall det skulle kunna räknas som olaga våldsskildring. Skildringar av våld utan samtycke, liksom av våld efter samtycke men grövre än motsvarande ringa misshandel kan vara förbjudet att sprida samt att visa för annan. I princip allt med inslag av våld eller hårdhänthet är generellt osäker att visa för andra människor enbart för sakens skull, det gör dock materialet i sig varken olagligt att inneha eller betrakta såvida materialet inte bryter mot annan lag. Sverige har inte heller någon åldersgräns på att ta del av pornografi. Förvisso finns det en äldre lag angående vad biografer får sända och till vilka åldersgrupper men den lagen gick av naturliga skäl inte att applicera på internet. Island: Har speciell lagstiftning och hade kanske passat bättre som gul på kartan. Att landet har tilldelats en röd färg kan bero på att det i landet är förbjudet att sälja pornografi i fysisk form. Försök (i form av ett troligtvis skrotat lagförslag) har gjorts att även begränsa porren på internet men har misslyckats. Japan: Lagarna är relativt liberala. Barnpornografi är däremot förbjudet sedan 1999, undantaget då tecknad manga och hentai av lolikon eller shotakon genre. Grövre hentai (vuxenmanga) av vilken genre som helst får inte säljas till någon under arton år, om det rör sig om hentai måste detta framgå på bokens framsida (västerländska böckers baksida, med andra ord). Censur av könsorgan är obligatoriska i Japan sedan en tid tillbaka, det är olagligt att sprida eller visa pornografi där könsorganen inte är censurerade. I samma land säger man sig göra skillnad på pornografi och erotik, man menar att det är lagligt att sälja och sprida erotik, som man menar alltid är censurerad. När det är straffbart att göra detsamma med pornografi, där könsorganen då konsekvent aldrig är censurerade i ren juridisk mening. Det ska fortfarande vara okej att inneha en mindre mängd ocensurerad pornografi samt står det klart att det är okej att betrakta materialet privat, exempelvis över internet. På Japans internet har man heller inte någon som helst restriktion på vilken mängd ocensurerat material som man får ta del av. Ett möjligt undantag skulle vara om sökmotorer är tvingade till att censurera sina resultat men det ska ännu inte vara något som man lagstiftat om utan mer ett frivilligt drag från sökmotorerna själva. Det är heller inte alla sökmotorer som censurerar för den japanska befolkningen. Anledningen till att man inte får inneha vilken mängd ocensurerad pornografi i fysisk form som helst är att det finns risk att man i så fall kan börja sälja materialet, något myndigheterna i Japan vill förhindra på grund av "offentlig moral", lite försvenskat uttryckt.
Sexualundervisning i Sverige
Sexualundervisning i Sverige har sedan 1955 haft som syfte att ge elever en åldersanpassad kunskap kring frågor som berör sex och samlevnad. Undervisningen tar upp olika delar av människans sexualitet och berör bland annat sexuellt umgänge, anatomi, fortplantning, könssjukdomar, preventivmedel, ansvar och rättigheter inom sexuella relationer. Under 1900-talet infördes folkskolans läroplan för sexualundervisning som skulle innefatta hembygdskunskap på lågstadiet, naturkunskap på mellanstadiet och biologi på högstadiet. Innehållet skulle enligt skolplanen, meddelas på ett lämpligt sätt för åldersstadiet och i förhållande till sociala, psykiska och psykologiska synpunkter. Sexual- och samlevnadsfrågor skulle besvaras utifrån både individuella och samhälleliga aspekter för att öka elevers förståelse kring ämnet. Aktuella frågor inom sexualundervisningen belystes även i förhållande till elevernas egna tankar. Skolans främsta uppgift var, och är än idag, att vägleda barn med både grundläggande och vidare utvecklade kunskaper inom sexualundervisning. Under tidigt 1900-tal präglas samhället av illegala aborter, könssjukdomar och fattigdom vilket väcker intresset för sexualupplysning i Sverige. År 1929 får riksdagen ett förslag om att vidta olika åtgärder för att kunna införa sexualundervisning som ett obligatoriskt ämne på skolschemat. Förslaget avslås slutligen och åren går utan några stora insatser för att föra frågan vidare. Betydelsen av sexualupplysning i skolorna slåså småningom fast av 1935 års befolkningskommission som motiverar beslutet med att sexuella frågor lägger grunden för vår civilisation och är högst nödvändiga att bli besvarade i ung ålder. År 1938 väcks intresset för studier inom sexualfrågan och pedagoger börjar hålla kurser och studiecirklar i de större städerna. På de flesta platserna i landet finns det däremot inte några kompetenta ledarkrafter och många saknar en utbildning inom sexualpedagogik. De sommarkurser som anordnats av skolstyrelsen sedan 1936 hade endast plats för 50 personer åt gången. Formellt sett hade det inte funnits något förbud mot sexualundervisning i skolan men det huvudsakliga problemet var bristen på utbildade lärarkrafter. Förslaget till lösningen på detta problem vara att nå ut till allmänheten och ungdomsorganisationer genom kollektivt utbildande. Från 1930-talet börjar även tredje klass att ingå i folkskolans småskola som sedan 1858 endast varit benämning på första och andra klass. Enligt folkskolans överstyrelse fanns det behov av en förenklad sexualundervisning i småskolan som bland annat skulle innefatta kunskap om fortplantning, könsorganens uppbyggnad och funktioner. Undervisningen som skulle avses till elever i yngre åldrar skulle vara enkel och saklig med korta svar på elevernas egna frågor. I fjärde klass skulle sexualundervisningen behandla flora och fauna för att kunna förstå djur- och växtlivets fortplantning. Folkskolan ansåg att det skulle vara lämpligast att börja med den könlösa fortplantningen hos blommor och förökningen genom ståndare och pistiller. Inom undervisningen användes planscher, teckningar och iakttagelser av olika växter i klassrummet. I fjärde klass började man senare med att undervisa om djurens parning med utgångspunkt i boskap och husdjur. I sjunde klass började folkskolans sexualundervisning att behandla människans fortplantning. Undervisningen bestod av repetition från tidigare årskurser och kombinerades med läran om kroppens olika biologiska funktioner, såsom förbränning och ämnesomsättning. Utbildningen gick sedan vidare till att behandla befruktning och könsorganens uppbyggnad som illustrerades med schematiska bilder. Sexualundervisningen var vid denna tidpunkt ännu inte obligatoriskt inom folkskolan men det ökade intresset för att ge eleverna ökad kunskap inom ämnet var påtagligt runt omkring i Sverige.
Klitoris
Ordet klitoris är över 2 500 år gammalt och användes av de antika grekerna för att beskriva en del av de kvinnliga könsorganen. Hippokrates benämnde organet för columnella ('liten pelare'), medan den senare Avicenna kallade den för albatra eller virga ('stav'). Från antiken och till 1500-talet antogs att könsorganen hos män och kvinnor i princip var lika, bara att kvinnors var vända inåt och enklare i utformning. Den senare upptäckten av ägg och spermier gjorde dock att kvinnans identitet som egen sexuell varelse ifrågasattes, och hon förpassades ibland till en passiv roll som sädmottagare och barnafödare. Dessa tankar, om den aktive mannen och den passiva kvinnan, framlades bland annat av manliga tänkare som Emanuel Swedenborg och Jean-Jacques Rousseau. Ett nytt steg i forskningen gjordes 1844, av medicinaren Georg Ludwig Kobelt. Han beskrev både strukturen och funktionen detaljerat, inklusive information om klitorisens fulla utbredning. Han antog också att den yttre delen på klitorisen – ollonet – var mer känsligt än slidan, på grund av den stora mängden nerver. Denna forskningsinsats kom dock inte att bli bestående. Den kvinnliga sexualiteten var i stora delar av det europeiska samhället som ämne rent tabu, och kvinnliga könsorgan sågs fortfarande bara som direkt kopplade till fortplantning. Endast några år efter Kobelts forskningsinsats beskrevs klitorisen som värdelös, och senare betraktades den allmänt som ett farligt ting. I slutet av seklet ansåg man att avlägsnande av den yttre delen av klitoris skulle kunna bota sinnessjukdom, epilepsi och hysteri. Och när man väl slutat utföra den här typen av operationer i Europa, fortsattes negligerandet inom den framväxande psykologin av bland andra Sigmund Freud. Han påstod att klitorisnjutning var tecken på en omogen utvecklingsfas, när en flicka inser att hon saknar en fallos, slutar hon att stimulera sin – enligt Freud – sämre sexuella utrustning. En kvinna kunde enligt honom endast bli mogen, sedan hon överflyttat sina sexuella erfarenheter till slidan. I svenskan finns ordet klitoris belagt sedan början av 1800-talet (från klitorisblomster). Genom tiderna har klitorisen kallats blygdtunga, skamtunga, (skötes)tunga, mandel och kittlare, i tillägg till de många olika smeknamn och slanguttryck som florerat. Den kvinnliga sexualiteten har genom historien, i manligt styrda samhällen, ofta setts som ett hot mot den etablerade könsrollerna och samhällsstrukturen. Ibland har just klitorisen betraktats som ett medel för att bättre kunna kontrollera kvinnan. I boken Häxhammaren, den mest inflytelserika instruktionsboken för häxjakt under 1400- till 1600-talet, beskrivs hur häxor skall rakas av allt hår och man skall leta efter Satans tecken. Ett av dessa tecken skall bland annat vara "häxbröstvårtan", som gav djävulen blodlust och var placerad vid "kvinnans privata delar". Utifrån beskrivningen av den, för att vara häxa, avrättade kvinnan Alice Samuels underliv 1593 så är det hennes klitoris som antas vara denna "bröstvårta". Könsstympning, ibland kallad "kvinnlig omskärelse", tillämpas bland annat i delar av Afrika och på den Arabiska halvön. Det egentliga syftet med denna sedvänja torde främst vara att undertrycka eller utplåna kvinnans sexualitet. Traditionen är stark även i länder där könsstympning är förbjuden i lag, som i Egypten och Etiopien. Könsstympningen görs företrädesvis genom att skada eller skära bort olika delar av klitorisen – inklusive ollonet – samt i vissa fall de inre blygdläpparna. Dessutom kan man skada klitorisollonet genom så kallad prickning (genomborrning med vasst föremål). Kvinnlig omskärelse har under 1900-talets sista decennier fått större uppmärksamhet i västvärlden, och i bland annat Sverige kriminaliserades kvinnlig könsstympning 1982. Genom att klitorisen är ett mångförgrenat organ, kan en könsstympad kvinna fortfarande känna viss sexuell njutning.
