Magsår
Magsår (magblödning) är en gemensam beteckning på sår i magsäckens och i tolvfingertarmens slemhinna, och är en vanlig åkomma med upp till 15 % i den manliga befolkningen. Magsår uppstår då skadliga faktorer i magsäcken och tolvfingertarmen övertrumfar de skyddande. De vanligaste orsakerna är infektion med bakterien Helicobacter pylori (H. pylori) och användande av läkemedel av typen NSAID. Magsår ger buksmärta som främsta symtom, i synnerhet smärta i övre delen av buken. Smärtan är relaterad till måltid (vid ätande antingen uppkommer eller försvinner besvären), personen blir lätt mätt och mår ofta illa. Magsår kan ha en mängd olika etiologiska orsaker. De två vanligaste är infektion med H. pylori och intag av läkemedel av typen NSAID. Även andra orsaker som kan ge eller förvärra magsår finns, men de är ovanligare. Helicobacter pylori är en bakterie av typen spiroket. Den är en av få bakterier som klarar sig i den mänskliga magsäckens sura miljö. Detta kan den tack vare. Själva skadan uppkommer av huvudsakligen två anledningar. Dels så blir det en lokal inflammation. Dels så har H. pylori ett toxin vid namn CagA. Den inflammatoriska processen ger skada på epitelet som bryts ned tills att submukosan exponeras. Ca 80 % av personer med magsår har H. pylori-infektion, men endast 20 % av de med infektionen har magsår. H. pylori är således en av de vanligare orsakerna till magsår, men de flesta infekterade utvecklar inte magsår. Non-Steroidal Anti Inflammatory Drugs (NSAID) är en grupp läkemedel som ger ökad benägenhet för magsår. Detta eftersom NSAID hämmar enzymet COX. COX är involverat vid syntesen av prostaglandiner. Prostaglandiner främjar i sin vid ett antal skyddande mekanismer, såsom produktion av mucin och bikarbonat samt ökar den vaskulära perfusionen. Då dessa skyddande mekanismer minskar vid användning av NSAID så ökar benägenheten för magsår. Rökning och alkohol kan vara utlösande eller förvärrande faktorer. Även Zollinger-Ellisons syndrom kan ge magsår. Vid diagnostik så är anamnesen viktig, vanligen är magsmärtor det första den drabbade märker. Vid troligt magsår ges behandling för det, och sedan går man vidare med ytterligare undersökningar. Vidare undersökning som görs är gastroskopi där man vid ett eventuellt sår oftast kan se det. Även biopsier kan tas för undersökning av patolog. Infektion med H. pylori kan påvisas med hjälp av biopsier, odling eller snabbtest (till exempel UBT utandningstest). Symtomen varierar mellan olika personer och kan även tyda på andra besvär såsom gastroesofageal refluxsjukdom. Målet med behandling är att minska på magsyreproduktionen och surheten i magsäcken samt eradikera H. pylori ifall de kan påvisas. I dagsläget får alla patienter en protonpumpshämmare (till exempel Omeprazol) Andra läkemedel som kan testas ifall protonpumpshämmare inte har önskad effekt är Antacida eller H2-receptorantagonister. Om det har påvisats H. pylori, elimineras dessa med antibiotika. Framförallt vid duodenalsår (sår i tolvfingertarmen) är sannolikheten att det orsakats av H. pylori väldigt stor, varför det inte alltid testas för innan insättning. Vid ventrikelsår (sår i magsäcken) är sannolikheten att det orsakats av H. pylori mindre, varför man först brukar vilja påvisa förekomst av H. pylori innan insättande av behandling. Ytterligare ett steg i behandlingen är att ta bort faktorer som förvärrar magsår, exempelvis NSAID, rökning och alkohol. Flageller, som ger möjlighet att ta sig fram i det tröga slemlager som ligger närmast epitelet. Adhesiner, vilket gör att bakterien kan adherera (fästa in) till epitelcellerna. Ureas, som är ett enzym vilket bryter ner urea till ammoniak och koldioxid. Resultatet blir en höjning av pH och därmed en vänligare miljö för bakterien. Magsmärtor, som varierar med måltid. Känsla av uppsvälldhet, eller mättnad. Illamående och kräkningar. Blod vid kräkning. Kan bero både på magsåret och på skada på matstrupen.
Magsmärta
Magsmärta är smärta eller värk i buken. Det finns många inre organ i buken som kan orsaka smärtan, men magsmärtor kan också bero på exempelvis stress eller muskelvärk. Om smärtan är svår och uppkommer plötsligt, och man samtidigt kräks färskt eller koagulerat blod eller har svart avföring, är det ett akut vårdfall, liksom om smärtan är synnerligen svår eller oförklarlig. Akuta magsmärtor kallas akut buk eller för spädbarn kolik. Vid livshotande tillstånd förändras medvetandegraden, pulsen, andningsfrekvensen, och hudfärgen. Magsmärtor kan ofta härledas till bukens inre organ: mag- och tarmkanalen, levern, gallan, mjälten, urinvägarna, urinblåsan, njurarna, bukspottkörtel, inre könsorgan (prostata, livmoder, äggstockar, äggledare), och ibland yttre könsorgan. Nedre delen av aorta löper genom buken. Man kan uppleva smärta i buken på grund av problem i organ som ligger nära buken, exempelvis lungorna eller hjärtat. Smärta upplevs inte alltid härröra från det ställe där en sjukdom eller skada sitta, vilket när det avviker kallas refererad smärta. När smärtan kommer från inre organ kallas tillståndet viskeral smärta. Vid viskeral smärta är det vanligt med ett påslag av autonoma nervsystemet, vilket yttrar sig i hyperhidros, illamående och att blodtrycket stiger, och att smärttypen är molande eller kolikartad. Problem med föda såsom matsmältning (förstoppning och gaser), tarmvred, matallergi och förgiftning, och magsjuka kan yttra sig i magsmärtor. Andra orsaker kan vara exempelvis infektioner, inflammationer, tumörer, cystor, bråck, invagination, torsion, stenos, konkrement, blodpropp, neuralgi, spasmer, kramper, muskelbristningar, hematom, emfysem, och ruptur. Stress kan yttra sig i magsmärtor. Detta gäller både tillfällig stress och långvarig. Irritabel tarm, dyspepsi, och magneuros kan ha sådan orsak. Orsaker till akuta tillstånd som ger magsmärta som symtom innefattar hjärtsjukdomar, ovarialtorsion, testistorsion, utomkvedshavandeskap, lungemboli, lunginflammation, aortaaneurysm, njurbäckeninflammation, bukspottkörtelinflammation, magsår, tarmvred, och inre rupturer. Om smärtan förvärras av att andas, tyder det på pleuristisk bröstsmärta, vilket exempelvis kännetecknar lungemboli.
Magsäck
Magsäcken, eller ventrikeln (latin: ventriculus, grekiska: gaster), är ett organ som ligger överst till vänster i bukhålan under mellangärdet. Magsäcken har en viktig funktion i matspjälkningssystemet, nämligen att bearbeta maten till en lös massa innan den avges till tolvfingertarmen. I magsäcken finns magsaften som bryter ner maten och dödar bakterier och virus. Magsäcken ligger överst till vänster, i bukhålan, alldeles under mellangärdet. Framtill är den nästan helt täckt av levern och bröstkorgen. Den översta tjocka delen når normalt upp under den vänstra bröstvårtan medan den nedre ligger i maggropen. Till höger om magsäcken ligger levern, till vänster mjälten. Strikt sett är magsäcken en utvidgning av matspjälkningskanalen mellan matstrupen och tolvfingertarmen (duodenum). Den övre magmunnen (cardia) förbinder magsäcken med matstrupen och den nedre magmunnen (Pylorussfinktern) förbinder med tolvfingertarmen. Magsäcken kan histologisk delas in i fundus, corpus och pylorus. Anatomiskt brukar det vara uppdelat i ytterligare en del - kardia - som är delen vid övre magmunnen. Insidan av magsäcken är starkt veckad. Mot curvatura major går vecken mer oregelbundet medan curvatura minor har mer vertikala veck vilket bildar en så kallad "highway". Det förmodas att intagen vätska tar denna "highway" ner till tolvfingertarmen medan fastare föda inte kan ta den i samma utsträckning. Magsäckens uppgift i kroppen är bland annat att blanda, sönderdela och desinficera bolus som kommer ner genom matstrupen. Detta görs av bland annat den sura magsaften. Denna består av saltsyra som produceras av parietalcellerna i fundus. Parietalcellerna producerar, förutom saltsyra, även intrinsic factor, ett protein som binder till vitamin B12 i chymus, maginnehållet. (Detta IF-vitamin-B12-komplex tas sedan upp i ileum.) Brist på saltsyra kallas aklorhydri. Pepsin är ett enzym som finns i magsäcken som bryter ner proteiner till aminosyror. Detta enzym bildas från pepsinogen, som frisätts från så kallade huvudceller (chief cells) i magsäcken. Kraftiga sammandragningar av den glatta muskulaturen i magsäcken sönderdelar samtidigt födan rent mekaniskt, och parallellt med magsäcken sker även en sammandragning av pylorussfinktern på grund av att pH sjunker i tolvfingertarmen. Detta ger att endast mindre mängder ventrikelinnehåll kan passera ut i tarmen åt gången och endast när dessa har en tillräckligt liten diameter. Magsäcken har förutom ovanstående en endokrin funktion och producerar hormoner. Magsäcken är av ett extremt tåligt material för att kunna stå emot kraftiga syraattacker. Slemhinnans skikt mot ventrikellumen skyddas dels av ett lager alkaliskt slem och dels återbildas den mycket fort för att ersätta nedslitet material. Vid infektion av Helicobacter pylori, den enda nu kända bakterie som kan leva i magens låga pH (genom att själv neutralisera sin närmiljö), kan magsår uppkomma. Det medicinska namnet på "kurrande mage" är borborygmus. Fundus (latin: fundus ventriculi) är magsäckens översta del och ligger ovanför övre magmunnen. Corpus (latin: corpus ventriculi). Pylorus, eller antrum (latin: pars pylorica eller antrum ventriculi).
Riksdagsvalet i Sverige 1985
En urvattnad form av de kontroversiella löntagarfonderna klubbades i riksdagen den 21 december 1983, men fastän fonderna nu var en realitet så skulle de komma att bli en nästan lika stor valfråga i valet år 1985 som i det tidigare valet. Första halvåret år 1984 hade varit en osäker tid för Socialdemokraterna opinion. Först hade den skarpt ökat till 45 procent varefter den hade successivt sjunkit igen och under hösten 1984 gick partiet under 40 procents-gränsen i opinionsundersökningarna. Skillnaden mellan blocken uppmättes i februari 1985 till åtta procent till borgerlighetens fördel. Palmes tal och skrift publicerades i tidskriften Tiden under år 1984 och 1985 där han tydligt förklarade att den politik som förts endast varit i syfte att sätta fart på den ekonomiska tillväxten, att han bar på socialistiska värderingar, och att det var viktigt att skydda det svenska folkhemmet från den politik som moderaterna ville föra. Även vid Tage Erlanders begravning år 1985 höll han ett tal om hur viktigt det var att värna folkhemmet. Under denna period pågick rosornas krig som var en allmän mer generell konflikt mellan vänster- och höger-falangen inom Socialdemokraterna. Det ekonomiska läget gav inte regeringen Palme något utrymme för reformer men vid ett valmöte i Sundsvall den 22 augusti utlovade Sten Andersson att höja pensionerna som en ersättning för att pensionerna inte höjts i takt med prisökningarna ("devalveringseffekten") vid devalveringen 1982. I valrörelsen framhävde regeringen att den hade lyckats sänka budgetunderskottet från 90 miljarder till 60 miljarder. Socialdemokraterna lovade också att under den kommande mandatperioden varken höja skatteuttaget eller dra ned på den sociala välfärden. Centerpartiet hade ett valtekniskt samarbete med Kristen demokratisk samling och detta samarbete deltog i valet under beteckningen Centern. Tanken bakom detta var att rösterna på KDS, som regelbundet fick cirka 2 procent av rösterna i riksdagsvalen, inte skulle vara bortkastade utan kunna bidra till en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Samarbetet var dock kritiserat inom partiet och både Centerpartiets kvinnoförbund och Centerpartiets ungdomsförbund var motståndare till samarbetet. Centerledaren Fälldin hade på grund av magsår varit tvungen att hålla sig borta från rikspolitiken under våren och vid centerstämman i Norrköping i juni gick ledamöterna emot partiledningen genom att rösta för att sänka matmomsen. Striderna inom partiet gav intryck av en splittrad och stridande rörelse. Samarbetet med KDS blev inte den framgång som partiet hade hoppats på. Centerväljarna övergav partiet och KDS fick bara en enda riksdagsman, partiledaren Alf Svensson. Den politiska debatten dominerades av Moderaterna och Socialdemokraterna. Moderaterna hade i riksdagen i januari lagt fram en partimotion som i detalj gick igenom vad partiet ville dra ned på: olika sänkta bidrag till ungdomsorganisationer, höjda egenavgifter, sänkta livsmedelssubventioner och avvecklade räntebidrag. Detta använde Socialdemokraterna emot dem och Olof Palme återkom flera gånger till hur den moderata politiken skulle "drabba" knattefotbollen. Moderaterna kritiserade Socialdemokraterna för att skönmåla det ekonomiska läget och menade att "den tredje vägens politik" (att bekämpa både arbetslösheten och underskotten i statsbudgeten) istället förvärrade krisen. I en riksdagsmotion hade Moderaterna använt ordet "systemskifte" och detta användes av Socialdemokraterna för att påstå att moderat politik var ett hot mot den svenska välfärdsstaten. I en SIFO-undersökning i juni 1985 hade Moderaterna fått över 30 procents stöd men stödet sjönk ju närmare valdagen kom.
Prostaglandiner
Prostaglandiner (PG) är en grupp eikosanoider, hormonliknande ämnen som produceras i flera av kroppens vävnader och organ. Prostaglandiner är derivat av omättade fettsyror (särskilt arakidonsyra) och har uppgifter såsom kontroll av blodtryck och glatt muskulatur, och som oxytociskt medel. Det mest aktiva prostaglandinet är dinoproston. Prostaglandiner är naturligt förekommande fettsyror som verkar sammandragande på glatt muskulatur. Därigenom kommer prostaglandinerna, beroende på typ och beroende på var de verkar, att sänka blodtrycket, reglera utsöndring av magsaft, vara termoreglerande, påverka kärlgenomströmningen, sammandra livmodern och stöta ut livmoderslemhinnan vid menstruation, och påverka inflammationsresponser. Prostaglandiner tycks också påverka hårtillväxten. Det verkar i både det kvinnliga och manliga reproduktiva systemet, såväl under den embryonala utvecklingen som i vuxen ålder. Det är verksamt i bildningen av steroidhormoner och i spermatogenesen. Prostaglandiner bildas i alla vävnader genom enzymatisk omvandling av vissa fleromättade fettsyror, särskilt arakidonsyra. Arakidonsyra utsöndras från cellmembranet ifråga medan något av enzymerna COX1 och COX2 förändrar det till en prostaglandin. Det finns fyra biologiskt aktiva prostaglandiner i människokroppen, av vilka en celltyp endast kan bilda en eller två. De verkar autokrint eller parakrint. COX1 bildar prostaglandiner som i större utsträckning än COX2 upprätthåller balansen under normala förhållanden, medan COX2 oftare bildar prostaglandiner som är involverade i olika sjukdomar. COX2 reagerar med andra ord på signaler från hormoner, på inflammationsalstrande tillstånd, tillväxtfaktorer med mera, och påverkar sjukdomar som exempelvis cancer. Prostaglandinerna verkar genom ett flertal G-proteinkopplade transmembranreceptorer, och kan beroende på vilken receptor det är fråga om påverka aktiviteten i och funktionen på celler såsom adenylatcyklas, cAMP, kalciumomsättning med mera. En huvudsaklig funktion för prostaglandiner är att orsaka inflammation. Det antas därmed påverka insjuknandet i neurodegenerativa sjukdomar, stroke, kronisk smärta, allmänpåverkan vid infektionssjukdomar (feber, anorexi, trötthet, hyperalgesi, ökade nivåer kortisol), och cancer. Många av de dödligaste sjukdomarna i västvärlden beror i någon utsträckning på kronisk inflammation, vilken i sin tur bryter ut som svar på prostaglandiner, bland annat genom att prostaglandiner reagerar med cytokiner och kemokiner samt verkar för angiogenes och fibros. Bildningen av PG reduceras av läkemedel som hämmar cyklooxygenas, nämligen acetylsalicylsyra och andra NSAID. Effekterna blir minskad inflammation samt smärtlindring och febernedsättning men också ökad risk för sårbildning i magsäcken och tolvfingertarmen. Prostaglandiner används som läkemedel för att underlätta förlossning och framkalla abort, för att stimulera avflödet av kammarvätska från ögat samt för att reducera risken för magsår vid behandling med NSAID.
