Skånes Näringslivsarkiv
Skånes Näringslivsarkiv, SNA, är en ideell förening med säte i Helsingborg. Föreningen arbetar med att inventera, sortera, gallra och förteckna företagsarkiv från hela Skåne och att informera om värdet av att bevara företagsarkiv som en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Skånes Näringslivsarkiv bildades som Nordvästskånes Företagsarkiv den 18 september 1991 för att i första hand bevara arkivmaterialet efter det nyligen konkursade Helsingborgs Varfs AB. De ursprungliga medlemmarna blev intresserade av det industriella kulturarvet och upptäckte att det fanns många minnen runt om oss som är värda att bevara för kommande generationer. Föreningen bildades i samverkan med Landsarkivet i Lund, Sydsvenska handelskammaren och Näringslivsarkivens Stödfond. Dess målsättning är att "verka för god arkivvård inom näringslivet och väcka förståelse för betydelsen av att för framtiden bevara äldre företagsarkiv". År 1998 kunde man med hjälp från Helsingborgs stad skaffa egna lokaler i Maria Park i Helsingborg. Samtidigt fick man i uppdrag av Riksarkivet att bevaka företagsarkiven över Skåne län, vilket framgår av namnet. Man har ett samarbetsavtal med Landsarkivet i Lund som även är representerat i föreningens styrelse. År 2001 bytte föreningen namn till Skånes Näringslivsarkiv, till största delen för att anpassa sig till Riksarkivets krav på länsbaserad regionindelning. SNA har tre heltidsanställda: en arkivarie och två arkivassistenter. I depån i Helsingborg har man arkivhandlingar från över 170 olika företag, bland annat Trelleborg AB, läkemedelsföretagen Leo och Ferrosan, Bokförlaget Bra Böcker AB, Hälsingborgs Byggbetong AB, och Klippans Läderfabrik. Dessutom har föreningen ett omfattande bildarkiv med över 10 000 inskannade fotografier. Föreningen samarbetar även med ett antal arkivinstitutioner i Helsingborg genom projektet Arkivens Hus. Föreningens huvudsponsorer är Riksarkivet, Helsingborgs stad och Sparbanksstiftelsen Skåne. Man finansierar också sin verksamhet genom att hyra ut hyllplatser och erbjuda konsulttjänster. Styrelsen har sitt säte i Helsingborg, men det finns också en lokalavdelning i Kristianstad.
Bodil Christensen
Bodil Christensen, född den 25 december 1896 i Holbæk, Danmark, död den 27 mars 1985 i San Filipe, Oaxaco, Mexiko. Bodil Christensen var dotter till Harald Leopold Christensen (1848-1911) och Marie Wiggers (1860-1907). Hon och hennes äldre syster Helga Larsen (1891-1938) var båda bosatta i Mexiko och intresserade av Mexikos arkeologi och etnografi. Bodil arbetade på Ericssons mexikanska dotterbolag Mexeric, som 1947 kom att heta Teléfonos de México (Telmex), efter att en grupp investerare med industrialisten Axel Wenner-Gren i spetsen tagit över verksamheten. Bodil Christensen och Helga Larsen hade mycket god kontakt med Etnografiska museet och de deltog båda i Andra svenska Mexiko-expeditionen 1934-1935 med Sigvald Linné (1899-1986) och Gösta Montell (1899-1975), bl.a. i arkeologiska strövtåg i trakten av Calpulalpan i nordvästliga delen av Tlaxcala, insamling av etnografiska föremål i utvalda byar samt fotografering och studium av arbetsmetoder, byggnader, folkseder etc. De bidrog med mycket god information kring föremålen och publicerade artiklar i Etnografiska museets internationella tidskrift Ethnos. Svenska Amerika-Mexiko-Linjen hemtransporterade kostnadsfritt samlingarna. Under åren 1935-1936 fortsatte systrarna att samla in föremål från trakter som tidigare ej varit representerade ens i Mexikos nationalmuseum. Föremålen som förvärvades under Andra svenska Mexiko-expeditionen finns idag på Etnografiska museet i Stockholm, liksom de 170 föremål från folkgrupperna Maya, Yaqui, Huichol, Zapoteker, Tarasker, Otomi och Nahua, som systrarna samlade in under åren 1935-1936. Den norske ingenjören Ola Apenes (1898-1943) bosatte sig i Mexiko 1929. Han blev snabbt intresserad av de gamla mexikanska kulturerna och arbetade på detta område fram till sin död i Kanada 1943. Han blev mycket god vän med systrarna och deltog liksom dem i Andra svenska Mexiko-expeditionen. I Ola Apenes´ kvarlåtenskap fanns 60 pressade och uppsatta medicinalväxter från Dzitas, Yucatán, insamlade 1935 av señor Isidro Hernández Lars och försedda med uppgifter om namnen på Maya-språket samt användningen. Bodil Christensen fick överta växtsamlingen och skänkte den 1948 till Etnografiska museet. Bodil Christensen utarbetade ett omfattande register över historiska fotografier med både motiv, ursprung, datum, tekniska specifikationer och originalets villkor, men bidrog också med fotografisk dokumentation, till exempel av Los Voladores från Pahuatlán i Puebla. Hennes bilder från Mexiko finns publicerade i böckerna Handbook of Middle American Indians, Vol. 6, Social anthropology (1967), Handbook of Middle American Indians, Vol. 10-11, Archaeology of Northern Mesoamerica (1971) och The book of looms: a history of the handloom from ancient times to the present (1979, Eric Broudy, sid 85-86). Etnografiska museet har 72 av hennes bilder i sitt bildarkiv. Förutom arkeologiska och etnografiska bilder finns här även bilder från översvämningarna i Mexico City sommaren 1952. Andra typer av arbete var dokumentationen av ceremonierna bland Nahuas i Cohuatlán i Veracruz, danserna bland Acatlaxquis i nordvästra Sierra de Puebla och musikinstrumentet Teponaztli - ett snidat och dekorerat slaginstrument från ett ihåligt träblock. Efter sin syster Helgas död 1938 fortsatte Bodil att samla in föremål från olika delar av Mexiko. Etnografiska museet har fler än 300 av dessa föremål i sina samlingar, bl.a. en bröllopsdräkt från Zinacantan, ett fågelnät från Chimalhuacan, 18 snidade och målade träfigurer från Quetzalan, två vävstolar med sländor från Ichcateopan, samt textilier och andra etnografiska föremål från folkgrupperna Huichol, Otomi, Mazateker, Popoloca, Totonaker och Azteker. "Notas sobre la fabricación del pael indígena y su empleo para bruharías en la Sierra Norte de Puebla". Revista Mexicana de Estudios Antropológicos, 1942, Volume 6, No 1-2, sid 109-124. "Los graniceros". Revista Mexicana de Estudios Antropológicos, 1962, Volume 18.
TV-arkivet
TV-arkivet är en arkivinstitution på Sveriges Television på Gärdet i Stockholm. Det innehåller miltals film som är sökbar, då Sveriges Television digitaliserat sin kortkatalog. Sveriges Television lagrade under 1960- och 1970-talen allt egenproducerat på band, undantaget live-program. Av dessa sparades 70 procent då bandkostnaden var hög (cirka 1000 kr per band). Det är också anledningen till att man haft en lagringskommitté som beslutat om vilka program som skall sparas eller ej. Från och med 1979 sparas alla tv-program till eftervärlden genom Statens Ljud- och Bildarkiv på Karlavägen 98. Alla dagars sändningar kopieras i en återutsändningsbar kopia samt en vhs-kopia till detta arkiv. Sveriges Television beställer ibland tillbaka band som de själva inte har sparat.
Vrigstads hembygdsförening
Vrigstads hembygdsförening är en hembygdsförening i Vrigstads socken Sävsjö kommun, Jönköpings län. Vrigstads hembygdsförening är engagerad i bygdens utveckling, parallellt med att man på olika sätt speglar ortens historia. Föreningen förfogar över ett bildarkiv med cirka 6 000 bilder, de äldsta från 1865. Dessa finns nu utlagda på föreningens hemsida. I föreningen finns även ett bandarkiv med cirka 100 bandade intervjuer, där några är publicerade på föreningens hemsida. I ett klipparkiv har material från lokalpressen bevarats. Föreningen förfogar också över ett emigrantregister med uppgifter om samtliga som är utvandrade från Vrigstad under åren 1852-1930. Under 2016 gav föreningen ut en bok om det näringsliv som funnits och som nu finns i Vrigstad - Från vagnshjul till småhus.
Marta Hirn
Marta Hirn, född 7 november 1903 i Paris, död 5 maj 1995 i Helsingfors, var en finländsk historiker. Hon var dotter till Yrjö Hirn. Hirn blev filosofie magister 1948. Hon utförde sitt livsverk vid Finlands nationalmuseum, som hon knutits till redan 1923, var 1931–1949 biträdande amanuens och 1949–1970 amanuens. Som föreståndare för historiska avdelningens bildarkiv skapade Hirn ett av landets mångsidigaste personhistoriska bildarkiv, som i dag ingår i Museiverkets kulturhistoriska avdelnings bildarkiv. Genom sitt arkivarbete utvecklades hon till en av landets främsta kännare av finländskt kulturhistoriskt bildmaterial. Sin litterära verksamhet inledde Hirn 1934. Av hennes första större bildverk utgavs Runeberg och hans värld 1937, Sveaborg genom två sekler 1948 och Runeberg i bild 1954. Hennes pro gradu-arbete Finland framstäldt i teckningar 1950 (ny upplaga 1988) blev ett grundläggande verk om den grafiska illustrationskonstens historia. Verket Från Bomarsund till Sveaborg utkom 1956 (ny upplaga 2004). Hon utnämndes till hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1969.
Karl Gustaf Kristoffersson
Karl Gustaf (KG) Kristoffersson, född 15 maj 1918 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 10 december 2011 i Högalids församling i Stockholm, var en svensk fotograf. Kristoffersson började som obetald fotografelev hos fotograf Staffan Kronberg på Gumaelius reklambyrå i Stockholm. Därefter arbetade han som fotograf på bildbyrån Telegrafbild 1938. 1939 startade han sitt eget företag Svenskt Bildreportage med kontor på Vasagatan nära de dåtida tidningskvarteren i Klara, Hans intresse för film och teater gjorde att han följde filminspelningar och gjorde kändisreportage för Filmjournalen och andra veckotidningar. Han var teaterfotograf för fem stockholmsteatrar. Finska vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 och journalisten Barbro Alving reste till Finland i december för att rapportera. Kristoffersson och Barbro Alving reste runt i det krigshärjade Finland och besökte bland annat fronten vid det Karelska näset, Viborg och Helsingfors. Alving som krigsreporter och Kristoffersson som krigsfotograf. Kristofferssons blev en så kallad Se-fotograf i tidningen Se, och han fotograferade allt från händelser, till skådespelare och personligheter. I september 1945 var Kristoffersson i England i tre månader för att göra ett efterkrigsreportage. I Coventry dokumenterade han den sönderbombade staden. Han fotograferade bland andra skådespelaren Laurence Olivier, boxaren Olle Tandberg och nobelpristagaren Alexander Fleming. Han fotograferade under inspelningar av svenska långfilmer. Ett exempel är Ingmar Bergmans film Musik i Mörker. Boken Regi Bergman är ett exempel där hans bilder på Ingmar Bergman publicerats. Den amerikanska bildtidningen Life publicerade Kristofferssons bild av Haide Göransson på sitt omslag till oktobernumret 1949. För honoraret från Life köpte han spegelreflexkameran Speed Graphic och ett elektronblixtaggregat som han då var först med att använda i Sverige. Kristoffersson medverkade med sina bilder i uppslagsverket Myggans nöjeslexikon där hans bilder illustrerade uppslagsord och personligheter. Hans bilder på popgruppen ABBA publicerades i ABBA The photo book utgiven på Max Ström förlag. Hans bildarkiv är bevarat och uppskattas innehålla en halv miljon bilder. Bildarkivet innehåller alla bilder han fotograferade från 1939 och framåt. Det förvaltas av Sjöberg bildbyrå. Hon kameran och jag, Nordisk Rotogravyr (1955).
Kungliga biblioteket
Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek, beläget i Humlegården i Stockholm. Biblioteket samlar in och bevarar allt tryckt material som ges ut i Sverige sedan 1661. 2009 blev Statens ljud- och bildarkiv en del av KB. Sedan dess ansvarar KB även för att samla in audiovisuella medier. Kungliga biblioteket är en statlig myndighet. Bibliotekets samlingar är öppna för alla, men verksamheten riktar sig främst mot forskarvärlden. Material från den svenska samlingen får inte lånas hem utan måste studeras på biblioteket. Det mesta materialet förvaras i magasin och måste beställas fram i förväg. 2014 lanserades fritextsökning via webben i alla nummer av flera svenska dagstidningar, tidningar äldre än 115 år går att läsa i sin helhet. Kungliga biblioteket flyttade in i sin nuvarande byggnad i Humlegården årsskiftet 1877/78. Huset ritades av Gustaf Dahl och uppfördes i nydanande gjutjärnsteknik. De två flyglarna byggdes till 1926–27 efter ritningar av Axel Anderberg. Kungliga biblioteket är statligt byggnadsminne sedan 1935. Kungliga biblioteket är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Utbildningsdepartementet. Riksbibliotekarie sedan augusti 2019 är Karin Grönvall. Nationalbiblioteket är också ett humanistiskt forskningsbibliotek, som köper in forskningslitteratur på flera språk. I bibliotekets samlingar finns drygt 18 miljoner objekt. Förutom böcker innehåller samlingarna bland annat affischer, bilder, handskrifter och reklamtryck. Den audiovisuella samlingen består av mer 7 miljoner inspelade timmar av radio, teve och musik. Biblioteket förvaltar personarkiv från bland andra Astrid Lindgren, August Strindberg och Dag Hammarskjöld. Enligt lagen om pliktexemplar SFS 1993:1392 är det tryckerierna i Sverige som är skyldiga att sända in pliktexemplar. Om ett utländskt tryckeri anlitas är det den svenska utgivaren som måste skicka in till de sju pliktbiblioteken. Utgivare av musik, film, teve eller radio måste på liknande sätt leverera kopior till biblioteket. Men i vissa fall gäller det endast en del av sändningarna. Från och med 1 juli 2012 omfattar pliktleveranslagen också elektroniskt material. Det innebär att utgivare av till exempel webbtidningar och vissa digitala publikationer måste leverera innehåll till biblioteket. Lagen har sitt ursprung i 1661 års kansliordning, där blev det lag på att alla boktryckare i Sverige skulle skicka in två exemplar av varje skrift de tryckt, det ena exemplaret skulle tillfalla Riksarkivet och det andra Nationalbiblioteket. Lagen kom snarare till för att kontrollera opinionsbildningen än att bevara dokument till eftervärlden. Den moderna lagen har som syfte att främja forskning och kulturarvet – nationens minne. År 1996 startade Kungliga biblioteket projektet Kulturarw3 i syfte att samla in och arkivera svenska webbsidor. År 2014 fanns drygt 5 miljarder objekt, motsvarande cirka 350 TB data, i samlingen. Det gör samlingen unik i världen. Syftet med samlingen är att visa vår tids webbpublicering och att göra det möjligt för kommande generationer att forska i. De toppdomäner KB samlar ifrån är bland annat .se, .nu, .com och .org. KB ansvarar för att samordna bibliotekssektorn. Uppdraget innebär bland annat att utöva nationell överblick, att främja samordning, att fördela bidrag och att samla in statistik. En uppgift är att förhandla fram centrala licensavtal för att underlätta tillgången till olika databaser. Biblioteket samordnar ett antal expert- och kompetensgrupper som arbetar med frågor som rör biblioteksvärlden, Till exempel, digitalisering, klassifikationssystem och den gemensamma katalogen Libris. Man anordnar även utbildningar och stöder biblioteksrelaterade projekt. Mellan 1874 och 1882 arbetade August Strindberg som extra ordinarie amanuens på Kungliga biblioteket och fick möjlighet att botanisera bland samlingarna.
Diskografi
En diskografi är en systematisk, ofta kronologisk sammanställning av skivinspelningar (och stundtals andra typer av fonogram, t.ex. fonografcylindrar). En diskografi kan omfatta exempelvis inspelningar av en viss enskild artist, inom en viss musikalisk genre, på ett speciellt skivbolag eller viss typ av skiva (till exempel 78-varvare). En mycket ambitiös variant är så kallade "nationaldiskografier" som omfattar samtliga skivinspelningar från ett helt land. Diskografin som genre började utvecklas under 1930-talet, främst inom den tidiga jazzforskningen. I Sverige bedrivs diskografisk forskning och publikationsverksamhet främst av "Avdelningen för audiovisuella medier" vid Kungliga biblioteket (tidigare Statens ljud- och bildarkiv, SLBA), vilken också tillhandahåller ett antal diskografiska databaser via internet. Allmusic (tillika recensioner och information om genrer). The Online Discographical Project – stor skivmärkesvis upplagd diskografi över främst amerikanska 78-varvsmärken. Diskografier över 78-varvare på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960.
Sondera
Sondera är en söktjänst där man samtidigt kan söka i databaserna Nationella Arkivdatabasen (NAD), Svensk mediedatabas och Libris. Förutom att man snabbare kan hitta relevant material för en forskningsuppgift är tanken att man ska kunna bli överraskad över nytt som man inte känner till. Tjänsten lanserades den 1 april 2009 och kom närmast till som ett följdprojekt inom arbetet med det nya Libris, där användarnas önskemål och synpunkter spelade stor roll. På ett politiskt plan har det förts diskussioner om att samla de institutioner som står bakom projektet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv, i en gemensam myndighet. Ljud- och bildarkivet har också uppgått i Kungliga biblioteket, men att slå samman de två förra har visat sig svårare och kan bli auktioner/aktuellt/">aktuellt först på sikt. Ett betydligt okontroversiellare steg är att som här samarbeta i frågor om digitalisering och sökmöjligheter i samlingarna.
