Fjärrkontroll
En fjärrkontroll är en apparat som används för att styra en maskin på avstånd. I vardagen används fjärrkontroller till att styra olika typer av hemelektronik som till exempel datorer, TV-apparater och DVD-spelare. Fjärrkontroller används också som hjälpmedel förörelsehindrade personer för att till exempel öppna en dörr. Andra användningsområden kan vara för att styra exempelvis radiostyrda båtar, bilar och flygplan. Fjärrkontroller är i regel trådlösa och använder IR-strålning för kommunikation. Även trådbundna fjärrkontroller existerar. Dessa har då en sladd mellan kontrollen och den maskin den ska kontrollera. I vanliga fall använder fjärrkontrollen AA batteri. Även encellsbatteri fungerar bra. Den första fjärrkontrollen, FlashMatic, togs fram av Eugene Polley för företaget Zenith och lanserades 1955. Den använde ljus för att styra en TV-apparats funktioner. Året därpå uppfann Robert Adler, som också arbetade för Zenith, Space Control. Denna variant fungerade med hjälp av ultraljud som framställdes genom att aluminiumstänger sattes i rörelse av knapparna. Enheten var således helt batterilös och den blev en betydligt större succé än föregångaren. 1997 fick Adler och Polley en Emmy för sina framsteg. I och med att olika radionätverk såsom Wi-Fi, bluetooth och mobiltelefoninätverk blivit allt mer allmänna sedan millennieskiftet, liksom olika former av hemautomation och sakernas internet, har fjärrkontrollens uppgift delvis tagits över av mobiltelefoner och andra lösningar där man inte har en specifik fjärrkontroll för en specifik apparat, och kommunikationen mellan apparaten och den ersättande styrenheten kan gå via nätverk utanför bostaden.
Gábor Kornél Tolnai
Centralografen tillverkas, interiörer från diplomingenjör Gábor Kornél Tolnai i sin finmekaniska verkstad med några av verkstadsarbetarna på Mester utca 13 i Budapest. Bandspelarna tillverkades dels för caféautomater, en slags jukebox, dels för musikåtergivning i hemmet och skolan samt för undervisningsändamål, en så kallad Studymaster, eller som bandspelaren hette Tolnai Studymaster, för språkundervisning i skolor. Här samarbetade han med AB Stålex åren 1964–1967. Några uppfinningar som Gábor Kornél Tolnai fick patent på i olika länder var. Några av de uppfinningar som Gábor Kornél Tolnai fick patent på i USA var. Centralograph, som var avsedd för registrering av spinnmaskinernas gång i verkstaden och kontoret. (1928–1931). Teletachograph, som var avsedd för registrering och förbättring av spinnmaskinernas gång, "för fjärrkontroll av arbetsmaskiner". (1928–1931). Regulator, som var avsedd för att hålla varvtalet konstant hos spinnmaskinerna oavsett belastningen. (1928–1931). Centralograph, för produktionsövervakning och registrering av spinnmaskinernas gång i verkstad och kontor: Tillverkad i egen verkstad, "Dipl.ing. G.K. Tolnai Okl. Gépészmérnök", på Mester utca 13, Budapest IX (1928–1931), Anordning för kontinuerlig uppteckning av rotationshastighet eller arbetsprestation hos maskiner, Patent SE83509, Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, Stockholm, Uppfinnare: G. K. Tolnai och P. Hermann. Sverige, Kungliga Patent- och registreringsverket. Patent nr SE83509. Giltigt från den 9 juli 1931. Publicerat den 28 maj 1935. 4 sidor (inklusive ritning). Tillverkad hos L.M. Ericsson i Stockholm (med anställning för Tolnai), Centralograf för registrering av spinnmaskiner i verkstaden och kontoret, Registreringsapparat, Patent SE82180, Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, Stockholm, Uppfinnare: G. K. Tolnai. Sverige, Kungliga Patent- och registreringsverket. Patent nr SE82180. Giltigt från den 10 juli 1931. Publicerat den 11 december 1934. 3 sidor (inklusive ritning). Tillverkad med royalty för Tolnai av direktör Hammarstrand, Kungsgatan, Stockholm, Göta Veritas försäkringar (1934–1949). Teletachograph, ett färdskrivarkort, en enhet, för registrering och förbättring av spinnmaskinernas gång, "för fjärrkontroll av arbetsmaskiner", som kombinerar funktionerna av en klocka och en hastighetsmätare (1931–1933). Regulator, en anordning för att mäta och reglera hastigheten för att hålla varvtalet konstant hos spinnmaskinerna oavsett belastning (1931–1933). Anordning för återgivande på avstånd av fria kroppars rörelse, Patent SE90397, G. K. Tolnai, Stockholm. Sverige, Kungl. Patent- och registreringsverket. Patent SE90397. Prioritet begärd från den 16 april 1935 (Tyskland). Beviljat den 29 juli 1937. Giltigt från den 29 juni 1935. Publicerat den 28 september 1937. Klass 74: c: 12-01. 8 sidor (inklusive 3 sidor ritningar). Rapportoskop, Centralinstrument för luftvärnskanoner (1937), patenterades av Arenco i 12 länder (1937–1939), (Kungl. Arméförvaltningens Tygdepartement, 1938). Rapportoskop beställdes 1938, denna konstruktion var början till Centralinstrument hos Arenco. Transmission, drivanordning, (AB Gerh. Arehns Mekaniska Verkstad ) (1942) Variabel utväxlingsanordning, Patent SE108544, Aktiebolaget Gerh. Arehns Mekaniska Verkstad, Stockholm. Uppfinnare: G. K. Tolnai, Stockholm. Sverige. Kungl. Patent- och registreringsverket. Patent SE108544. Beviljat den 22 juli 1943. Patenttid från den 10 september 1941. Publicerat den 23 november 1943. Klass 47: h: 14. 3 sidor (inklusive ritning). Drivrelä, variabel utväxlingsanordning, del i Centralinstrumentet, separat patent (Arenco) (1943) Variabel utväxlingsanordning, Patent SE103900, Aktiebolaget Gerh. Arehns Mekaniska Verkstad, Stockholm. Uppfinnare: G. K. Tolnai, Stockholm. Sverige. Kungl. Patent- och registreringsverket. Patent SE103900. Beviljat den 30 december 1941. Giltigt från den 21 februari 1940. Publicerat den 3 mars 1942. Klass 47: h: 14. 3 sidor (inklusive ritning).
Marksänd digital-TV
Marksänd digital-tv, är tekniker för tv-distribution genom att digital television sänds från TV-master utplacerade på marken. Sändarna sänder på samma frekvensband som den äldre markbundna analoga televisionen. Mottagaren behöver en riktad TV-antenn på taket eller möjligen på TV-apparaten av samma typ som för analog television. TV-apparaten måste innehålla en särskild dekoder för marksänd digital-tv, eller kompletteras med en separat digital-tv-box med dekoder specifikt för ändamålet. Marksänd tv möjliggör i teorin färre tv-kanaler än de konkurrerande lösningarna kabel-tv, satellit-tv (det vill säga parabolantenn) och IP-TV. Marksänd tv möjliggör att politiska krav på innehåll, exempelvis rörande reklaminnehåll, kan ställas för att ge sändningstillstånd till programleverantörer. Flera länder har ersatt det gamla analoga tv-nätet med digitala sändningar, och ytterligare länder planerar att göra det. År 2003 blev Berlin i Tyskland först i världen att släcka de analoga sändningarna och släckningen fortsatte genom landet och var i princip helt genomförd i november 2008. I Sverige genomfördes en stegvis släckning från den 19 september 2005 till den 29 oktober 2007, medan man i Finland stängde av hela analoga tv-nätet samtidigt den 1 september 2007. I Sverige distribueras all markbunden tv av Teracom, och försäljningen av abonnemang för betal-tv-kanaler sköts av Boxer TV Access. Digital-tv underlättar kryptering vilket möjliggör betal-TV-tjänster. I Storbritannien är nästan alla sändningar i det digitala nätet okrypterade, så man kan se runt trettio kanaler utan att betala för det. I Sverige är några kanaler krypterade. Digital-tv har fördelen framför analog tv-distribution att mångfalt fler TV-program kan sändas på samma frekvensutrymme, främst till följd av effektiv videokompression, vanligen enligt standarden MPEG-2. TV-sändare förbrukar mycket stora mängder elenergi, men med digital-tv kan detta reduceras genom att sändareffekten minskas och samma eller bättre täckning ändå uppnås. Dessutom är mottagarna inte lika känsliga för interferens (överhörning) från andra sändare som använder samma kanalfrekvens, till följd av effektiv felrättande kodning. Det betyder att samma kanalfrekvens kan återanvändas på många flera platser i landet, och fler kanalfrekvenser kan utnyttjas på samma ort än i analoga system. Digital teknik ger en flexibilitet som möjliggör olika TV-program kan få olika upplösning och kvalitet, att antal TV-program och deras prestanda kan ändras dynamiskt under dygnet så att olika program lånar kapacitet av varandra. Dessutom kan flera ljudkanaler med olika språk och olika datatjänster distribueras över samma sändarnät. En nackdel med digital teknik är omfattande tidsfördröjning, vilket märks vid kanalbyte. Analoga sändningar, exempelvis via radionätet och ibland via kabel-tv, av samma programinnehåll ligger flera hundra millisekunder tidigare. En annan nackdel med digital teknik är att vid störningar störs ofta bilden ut helt under flera tiondels sekunder medan man fortfarande kan skönja motivet bakom bruset vid analog transmission, eller att tillfälliga störningar är snabbare övergående vid analog sändning. Övergången till digital-tv har inneburit att befolkningen måste investera i ny mottagarutrustning, som ofta har krävt dubbla fjärrkontroller. Tre etablerade standarder finns: ATSC för Nordamerika, ISDB-T för Japan och DVB-T för Europa. Det mesta av övriga världen har inte bestämt någon standard ännu. Flera nya tekniker för mobil marksänd mobil-TV finns, där DVB-H är ett exempel som förekommer i Europa, men ännu inte rönt särskilt stor framgång. En ny version av DVB-T har introducerats, kallad DVB-T2, och som är avsedd för HDTV. Emellertid förekommer HDTV-sändningar med DVB-T-transmission sedan tidigare. Bland annat Sydafrika och Kenya har inlett digitala sändningar. Nedsläckning av det analoga nätet i Sydafrika beräknas ske 2011.
The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena
The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena är ett actionspel utvecklat av Starbreeze Studios och släpptes i början av år 2009 för PlayStation 3, Xbox 360, Microsoft Windows och Mac OS. Spelet innehåller också föregångaren The Chronicles of Riddick: Escape from Butcher Bay, som har blivit omgjord och ingår tillsammans med Assault on Dark Athena-kampanjen. Spelet har försetts med ett flerspelarläge och spelets fiender har en förbättrad AI (artificiell intelligens). Vin Diesel görösten till Riddick. Spelet börjar där Escape from Butcher Bay slutade. Richard B. Riddick (Vin Diesel) är en farlig brottsling som kan se i mörker. William J. Johns (Cole Hauser), en prisjägare som tidigare fängslade Riddick i Butcher Bay, hjälpte honom att fly för att undvika att själv bli fånge. I deras skepp, när de tillsammans låg i kryogenisk vila, drogs de in i Dark Athena, ett enormt legosoldats-skepp som drivs av Gale Revas (Michelle Forbes) och hennes andrepilot Spinner. Riddick undviker fångenskap när Revas och hennes män för bort Johns. Riddick smyger sig in i fartyget och dödar alla som kommer i hans väg. En stor del av skeppets vakter består är automatiserade drönare, vilka är döda människor med inopererade maskindelar och som fjärrstyrs av besättningen i skeppet. Riddick stöter på en liten flicka vid namn Lynn Silverman som är undangömd från vakterna i skeppets luftventiler. Riddick tar sig till skeppets fängelse celler och finner flera fängslade människor, bland dem fanns en man som påstår sig vara den förre kaptenen på Dark Athena innan Revas tog kontrollen. Riddick träffar också Lynns mor, Ellen Silverman. Hon erbjuder sig att göra Riddick ett redskap han behöver för att fly via skeppets luftventiler, men endast om hon kan få de rätta delarna till det. Hon ber också Riddick om att leta efter Lynn eftersom hon är bekymrad över hennes trygghet. En annan fånge vid namn Dacher (Lance Henriksen) erbjuder sina tekniska förmågor för att hjälpa Riddick att undkomma på ett annat skepp och låsa upp fängelseportarna för honom så fort Riddick kan hitta en fjärrkontroll åt honom. Riddick går med på detta och finner så småningom fjärrkontrollen till Dacher och delarna till Silverman. Efter att han på nytt har träffat Lynn håller Silverman sitt ord och ger honom redskapet han behöver. Riddick går vidare och är i radiokontakt med Dacher via skeppets datorterminaler. Riddick befriar fångarna, men de flesta dödas av vakterna, inklusive Lynns mor Silverman som mördas av en annan fånge. Revas dödar sedan Dacher som förbereder skeppet för hans och Riddicks flykt. Riddick möter slutligen Revas ansikte mot ansikte. Hon blir svårt sårad trots att hon påstår sig vara död. Riddick iordningställer ett flyktplan och lyfter iväg. Revas skjuter en missil på Riddicks flyktplan, som gör att han kraschlandar på en planet vid namn Aguerra. Riddick vaknar upp vid en strand och han tar sig därefter in i en övergiven stad. Planeten är under belägring av Revas trupper. Riddick inser att hans enda sätt att komma bort från planeten var att återvända till Dark Athena igen. Han tar sig fram genom staden och kommer till en hamn där Dark Athena är dockad. Spinner angriper Riddick och blir då besegrad. Han återvänder tillbaka in i Dark Athena och möter Lynn ännu en gång. Hon berättar för Riddick att hennes mamma lärde henne hur man gör drönarna till Revas besättnings fiende. En strid mellan drönare och legosoldater bryter då ut. Riddick tar sig upp på fartyget och möter Revas igen, som nu är iklädd en rustning med tunga vapen. Riddick besegrar Revas genom att trycka in henne i ett hisschakt och hon faller till sin död. Vin Diesel - Richard B. Riddick. Bridget Shergalis - Lynn Silverman. Michelle Forbes - Gail Revas. Lance Henriksen - Dacher. Heidi Schooler - Ellen Silverman. William Morgan Sheppard - Senate/Pavlo. Mark Ivanir - Mad Margo/Exbob. Patrice Fisher - Grinder.
Infraröd strålning
Infraröd (infravärme) strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder strax över de för synligt ljus. Infraröd strålning kallas ofta värmestrålning. All värmeöverföring genom strålning sker dock inte genom infraröd strålning, så det är en missuppfattning att värmestrålning och (IR)strålning skulle vara samma sak. I vardagliga sammanhang är dock en stor del av den strålning som utsänds från föremål på grund av deras temperatur inom det infraröda spektrumet. Den infraröda strålning som emitteras av jorden benämns terrestrisk strålning. Kortvågig infraröd strålning används i utrustning för mörkerseende, som bildförstärkare och värmekameror, då det inte finns tillräckligt med synligt ljus för att se ett objekt. Strålningen detekteras och omvandlas till en bild på en skärm. Varma objekt ger en annan bild än kalla objekt så man kan urskilja varma objekt som människor och bilar. Värmedetektorer mäter inte värmen direkt utan skillnaden i infraröd strålning från olika objekt. Eftersom rök är mer genomskinligt för infrarött ljus än synligt ljus, så använder brandmän infraröd bildteknik då de arbetar i rökfyllda utrymmen. Långvågig infraröd strålning kan användas till att uppskatta temperaturen på olika objekt. Detta kallas termografi, eller om objektet är väldigt varmt, kallas det pyrometri. Termografi används framförallt av militären, industrin och medicinen. Fallande priser gör att infraröda kameror börjar kunna användas som hjälp vid mörkerkörning med bilar. Kortvågigt infrarött ljus används för informationsöverföring. Apparaturen är en ljuskälla som sänder och en fotocell som detekterar strålningen. Variationer (analog eller digital modulering) i ljuskällan resulterar i motsvarande variationer i utsignal från fotocellen. Det är fördelaktigt att använda en infraröd ljuskälla eftersom signalöverföringen då blir osynlig för människan. Ljusöverföringen kan gå genom fria luften, eller så kan man använda glasfiber som skyddar signalen. Exempel på tillämpningen är vanliga fjärrkontroller för till exempel TV-apparater. Glasfibrer används i många bredbandsförbindelser, långa överföringsdistanser är möjliga. Kortvågigt infrarött ljus används vid materialanalys, se FTIR. Långvågig infraröd strålning används i infravärmare och används för att värma upp kalla rum och för att ta bort is från flygplansvingar. Den kan användas till att laga och värma mat, då den bara värmer objektet den lyser på och inte luften runt den. I industriella miljöer som smedjor, smältverk, glashyttor och liknande förekommer kraftig infraröd strålning utanför det mänskliga synområdet. Om allmänbelysningen är låg saknar människan pupillreflex mot värmestrålningen. Strålningen ger då förhöjd värme i ögat, vilket på lång sikt leder till grumling i linsen, grå starr, här ofta kallad "glasblåsarstarr". Detta var förr i världen en vanlig yrkessjukdom. Nu finns det bestämmelser om att speciella ögonskydd alltid ska bäras i dessa värmestrålande miljöer. IR-spektroskopi är en tillämpning inom organisk kemi som utnyttjar det faktum att molekylers bindningar tenderar att absorbera IR-strålning. Olika typer av kemiska bindningar absorberar IR-strålning av en viss våglängd, och den absorberade intensiteten kan analyseras och bindningens karaktär bestämmas. Man kan inte använda IR-spektroskopi uteslutande för att bestämma molekylens atomstruktur, men det är ett hjälpmedel för att bestämma de funktionella grupperna i en förening. Observationer i IR-området, infraröd astronomi, från markteleskop eller rymdteleskop (t.ex. Spitzer) har stor betydelse i astronomin. IR-observationer har t.ex. gett mycket astrokemisk information om det interstellära mediet.
