Mediaspelare

Synnerligen intressant om Mediaspelare


Trådlöst LAN

Trådlöst LAN eller WLAN (av engelskans wireless local area network) är ett samlingsnamn för olika typer av trådlösa lokala datornätverk. För att förhindra sammanblandning med VLAN bör termen "Trådlöst LAN" användas, eller det mer specifika Wi-Fi. Den vanligaste typen är IEEE 802.11-familjen som bland annat kan användas för att koppla ihop en central accesspunkt (AP) med klienter i form av datorer, IP-telefoner, handdatorer, smarta mobiltelefoner, mediaspelare och annan utrustning i kontors- eller hemmiljö. Trådlösa LAN använder sig av teknologi baserad på radio eller mikrovågor (vid radio-LAN), och förr även infraröda vågor, för att kommunicera med andra enheter inom en begränsad radie. Detta ger användaren möjligheten att röra sig fritt inom detta område och fortfarande vara ansluten till nätverket. Radio-LAN har på senare tid blivit mer och mer populär bland annat på grund av den låga investeringskostnaden jämfört med trådbundet LAN. De standarder som idag används för radio-LAN ger tillgång på upptill 300 Mbit/s i delad överföringshastighet (beroende på router och mottagare), det vill säga hastigheten delas av samtliga klienter i nätverket. Norman Abramson professor vid University of Hawaii utvecklade världens första trådlösa nätverk för datakommunikation, ALOHAnet, med hjälp av billiga radioapparater. Systemet gick ut på att sju datorer placerades ut på fyra öar för att kommunicera med den centrala datorn på Oahu utan att använda telefonlinjer. Ett okrypterat nätverk kan i allmänhet användas eller avlyssnas av vem som helst inom hörbarhetsområdet. Accesspunkten har oftast ingen möjlighet att skilja mellan legitima och icke-legitima användare på sådana nät eller nät utan lösenord eller kryptografisk nyckel. Att använda sådana nät (eller nät med otillräcklig kryptering) utan tillstånd kallas snyltning. Vanligen används NAT på privatpersoners intranät, och snyltares nätverkstrafik kommer då utåt att se ut att komma från samma dator som de legitima användarnas trafik. Det är också vanligt att medvetet lämna sitt trådlösa nät öppet att användas av andra som tillfälligt behöver en Internet-anslutning. Snyltning skall inte förväxlas med wardriving som är att samla på Wi-Fi-nät precis som fågelskådaren samlar på fåglar och tågskådaren samlar på lok och tågsätt. För att skydda sig mot snyltning och andra typer av intrång, tillämpas olika typer av skydd. Det vanligaste är att man krypterar nätverket. Det finns olika typer av krypteringsmetoder, de vanligaste är WEP, WPA och WPA2. WPA och WPA2 är nyare och bättre standarder, men WEP-krypteringen existerar fortfarande p.g.a. att många accesspunkter inte stöder något annat. Det finns även andra sätt att skydda sitt trådlösa nätverk från intrång, till dessa hör MAC-adressbegränsning, MAC-filtrering och att stänga av SSID-broadcast. Dessa skydd bör bara användas som komplement till kryptering då de är mycket lätta att komma förbi och deras huvudsakliga uppgift är att stänga ute oavsiktlig användning. Snyltare kommer förbi dem ändå genom att bland annat använda spoofing. Att stänga av SSID-broadcast ger egentligen inget skydd alls eftersom SSIDet fortfarande finns i all trafik på det aktuella WLAN:et. IEEE 802.11/Wi-Fi - Världsstandarden. HomeRF - Data över DECT. HiperLAN - Europeisk IEEE 802.11-konkurrent.

Morrongänget

Morrongänget är Mix Megapols (tidigare Radio City) lokala morgonsändningar över Göteborg och Malmö. Sändningarna går förutom via FM-bandet även att höra via Mix Megapols mediaspelare på nätet. Programmet uppkom på Radio City i Stockholm under tidigt 1990-tal med bland andra Jesse Wallin som programledare. Programmet var den första riktiga morgonshowen i Sverige med allmänt prat om aktuella händelser, musik, tävlingar, gäster. Programnamnet exporterades senare till Radio City, idag Mix Megapol, i Göteborg och Malmö. Programmet har hämtat sin inspiration från amerikanska morgonshower och liknande varianter finns även hos de svenska konkurrenterna Rivstart på Bandit Rock 104-8, RIX MorronZoo på Rix FM och Vakna med The Voice på The Voice och Kanal 5. Efter augusti 2011 sänder Morgongägnet i Göteborg i Kanal 5 Väst istället för Vakna med The Voice, programmet har tidigare sänts i Kanal Lokal och TV10. Det var på Radio City i Stockholm som namnet Morrongänget användes för första gången men det är Göteborgs variant som blivit den mest populära versionen och mest förknippat med namnet. I Stockholm lades programmet ner samtidigt som Radio City i staden omprofilerades under 2002. Programmet startades i början på 1990-talet med programledarna Mårten Söderström och Peter Sandholt och blev snabbt ett av de populäraste radioprogrammen i Göteborg. Den 15 april 2006 inleddes TV-sändningar i Kanal Lokal i Göteborg och expanderandes till att omfatta även Skåne, Östergötland och Stockholm. Den 13 juni 2008 offentliggjordes att Mix Megapol Göteborg och Kanal Lokal skulle gå skilda vägar på grund av tvister kring Mix Megapols krav på lokalt innehåll i programmet. MTG Radio skrev då avtal med Kanal Lokal och programledarna i Morrongänget gick över till nya radiostationen Bandit Rock 104-8 under namnet Rivstart. Mix Megapols Morrongäng togs över av Stefan Andersson, Anna Spolander, Tommy Svensson och Kim Örn. I januari 2009 krävdes Kanal Lokal i konkurs och stationerna upphörde med sina tv-sändningar i samtliga regioner. TV-sändningarna återupptogs i TV6 och flyttades senare till TV10. I december 2010 lades Rivstart ner när programledarna Ingemar Allén, Peter Sandholt och Linda Fyrebo slutade och gick tillbaka till Mix Megapol Göteborg och nya TV-sändningar i Kanal Fem. Tommy Svenson och Anna Spolander förflyttades till eftermiddagen och "The Tommy and Anna Show". Den 22 maj 2015 slutade Ingemar Allén och ersattes av Fredrik Sandgren. Morrongänget 2015 består av programledarna Fredrik Sandgren, Peter Sandholt och Linda Fyrebo med Pippi Strello på trafik och Hans Schimoda som levererar kändisskvaller. Ingemar Allen återvände till Morrongänget under 2017 varpå Fredrik Sandgren förflyttades som programledare till ett annat program i samma kanal. I Malmö har Morrongänget inte lika stark förankring, men har funnits med sedan 90-talet på lokala Mix Megapol Malmö (fd Radio City). Kampen mellan könen var en tävling som gick ut på att en man och en kvinna skall tävla via telefon i frågesport. Ett speciellt ämne bestämmer frågornas innebörd som de tre programledarna turas om att skapa. Den som segrar för en dag fortsätter att tävla tills den förlorar, dock kan man endast vara kvar i fem dagar. Den som vinner får alltid ett mindre värdefullt pris, men klarar man sig kvar i de fem dagar som reglerna tillåter brukar man dock få någon mer värdefullt. När ett av könen har ett visst antal poäng blir programledarna, beroende på kön, tvungen att genomföra ett uppdrag. The Ping Pong Show är även det en tävling som går ut på att olika saker som innefattas av ett ämne som bestämts på förhand skall räknas upp av de tävlande, som även i denna tävling medverkar via telefon. Den ena av de tävlande börjar med att säga något, den andra fortsätter, allt tills en av dem inte kan komma på fler saker. Det bästa från Luringen har även givits ut på CD: Best of Luringen.

Farligt uppdrag

Farligt uppdrag (engelska: Mission: Impossible) är en amerikansk tv-serie från 1988-1990 som sändes på ABC. Serien är en uppföljare till På farligt uppdrag från 1966. Den enda skådespelaren från den ursprungliga serien som återvände till den nya var Peter Graves, även om Greg Morris och Lynda Day George medverkade som gästskådespelare. Fortsatte gjorde också Bob Johnson, som dock aldrig syns, med att göra rösten till "The Tape" (i denna serie, "The Disc"). Farligt uppdrag har visats på SVT i kanal 1 1990 och på Kanal 5 1998 samt år 2001. Serien utspelar sig 15 år efter Jim Phelps pensionering som ledare för det topphemliga IMF-teamet. Jims skyddsling och efterföljare som chef för teamet har blivit mördad, och han ombeds nu att återinträda i tjänst som ledare för teamet. Jim accepterar erbjudandet och hans uppdrag blir att sätta dit mördaren. Han börjar jakten på mördaren med att skapa ett nytt team med nya agenter och med sig själv som ledare. Det nya teamet består av Nicholas Black, skådesåelare och expert på förklädnader, Max Harte som är ett vältränat "muskelknippe", Casey Randall som är både modell och agent och Grant Collier som är ett teknologiskt geni. Collier är även son till Barney Collier som var teknikexpert i Jims gamla IMF-team. I mitten av säsong ett så dödas Casey Randall (och blir där med den första IMF-agenten vars existens blir förnekad,"disavowed" av Ministern). Hon efterträds av Secret Service-agenten Shannon Reed. Seriens gimmick är en liten mediaspelare som visar rörliga bilder efter att man matat in en CD-skiva. Där blev gruppens uppdrag presenterat med frasen "Your mission, Jim, should you decide to accept it, is to...". ("Ditt uppdrag Jim, om du väljer att acceptera det är...") Meddelandet avslutas alltid med "As always, should you or any of your IM force be caught or killed, the Secretary will disavow any knowledge of your actions. This disc will self-destruct in five seconds. Good luck, Jim." (Om du eller någon annan i IMF-teamet skulle bli tillfångatagna eller dödade kommer Ministern förneka all kännedom om era förehavanden. Denna CD-skiva kommer att förstöra sig själv inom fem sekunder. Lycka till, Jim.) Sedan meddelandet avslutats så förstördes CD-skivan under kraftig rökutveckling. De uppdrag som Phelps och IMF-teamet får går ut på att på olika vis med list, teknisk överlägsenhet och genial/fantasifull planering eliminera olika obehafliga personer, som tex grymma diktatorer, terrorister eller maffiabossar som inte går att komma åt med konventionella metoder. Maskering och visuella illusioner är några av IMF-teamets arbetsmetoder. Ofta opererar man i olika fiktiva länder långt utanför USA:s gränser. Farligt uppdrag är en uppföljare till serien På farligt uppdrag som sändes 1966-1973. 1988 utlöste Writers Guild of America en författarstrejk som gjorde det omöjligt för tv-bolagen att beställa nya manus till sina tv-serier. Eftersom flera tv-producenter befarade att strejken kunde bli långvarig, så tog ABC beslutet att återanvända gamla manus och att göra en nyinspelning av På farligt uppdrag, med lämpliga uppdateringar. Från början var det tänkt att man skulle använda rollkaraktärerna från den tidigare serien. Men detta ändrades och alla rollkaraktärerna är nya jämfört med originalserien, med undantag för Jim Phelps, ledaren för IMF-teamet. Eftersom författarstrejken tog slut tidigare än beräknat, så blev endast ett fåtal avsnitt baserade på gamla manus filmade. Farligt uppdrag var en av de första amerikanska tv-serierna som spelades in i Australien, och flera av skådespelarna var australiensare. Anledningen till det var att kostnaderna var 20 procent lägre jämfört med att spela in i Hollywood. Den första säsongen spelades in i Queensland, medan den andra säsongen spelades in i Melbourne. Serien finns utgiven på DVD, men inte i Sverige. I USA – '88: 29/11, 2011, '89: 28/2, 2012. I Storbritannien – '88: 23/7, 2012, '89: 15/10, 2012. Peter Graves - Jim Phelps.

World Wide Web

World (world_wide_web) Wide Web (datatermgruppen rekommenderar istället webben eller www med små bokstäver) är en tjänst som gör webbsidor och andra datafiler åtkomliga via Internet eller intranät. Webbsidorna är så kallade hypertextdokument som kan innehålla text, bilder, video, och annan multimedia, samt klickbara hyperlänkar. Med ett datorprogram som kallas webbläsare kan användaren ladda ned webbsidor som är lagrade på olika webbservrar (webbplatser), och navigera mellan sidorna genom att klicka på hyperlänkarna. Servrarna och sidorna bildar en världsvid väv av sammanlänkade dokument, därav namnet www. Att bläddra fritt mellan webbsidor och planlöst följa länkar mellan webbplatser runt om i världen kallas att surfa på nätet. En samling webbsidor som lagras på en specifik webbserver kallas en webbplats. World Wide Web som idé presenterades av engelsmannen Tim Berners-Lee den 12 mars 1989, då han presenterade ett förslag till nätbaserad informationshantering för sin arbetsgivare, forskningscentrumet CERN i Schweiz. Samma år skapade han den första webbplatsen, för CERN. Den första webbplatsen blev tillgänglig för allmänheten 6 augusti 1991. Webbsidorna ligger fysiskt lagrade på datorer spridda över världen. En dator som tillhandahåller webbsidor kallas en webbserver. Lämplig programvara finns fritt tillgänglig för de flesta operativsystem. Ofta sköter en server en webbplats, men flera webbplatser kan samlas på ett så kallat webbhotell (och större webbplatser kan skötas av flera datorer). Nätverkets grundläggande struktur bildas genom webbsidorna och webbplatserna, men de använda hyperlänkarna, webbadresserna ("URL") kan också hänvisa till andra resurser. Webbsidor överförs vanligen med det för ändamålet utvecklade datakommunikationsprotokollet HTTP. Webben är ett av många tillämpningsområden för internet, men eftersom www är den mest kända tillämpningen så sammanblandas internet (talspråk nätet) och www ofta. Webben fick sitt genomslag i mitten av 1990-talet, ungefär samtidigt som privathushåll och företag i större skala fick möjlighet att ansluta sig till internet. Www var vid sidan av e-posten den tjänst nykomlingarna främst använde. De funktioner www erbjöd fanns sedan tidigare i form av bland annat filöverföringsprotokollet FTP och filbläddringssystemet Gopher, vilka kan beskrivas som föregångare till webben, men www var betydligt mångsidigare och mer lättanvänt. Vanliga internettjänster som inte räknas till webben är e-post, IP-telefoni, onlinespel och direktmeddelanden (messagingtjänster). Emellertid suddas gränsen ut mellan webben och andra applikationer, då det finns webbgränssnitt till flera av dessa tjänster, så att man inte behöver starta ett särskilt datorprogram utan kan använda webbläsaren för att komma åt dem. Många tjänster som kräver särskilda program, exempelvis mediaspelare och mobilappar som finns tillgängliga på App Store (Apple) och Google Play (Google), använder i grunden samma kommunikationsteknik (HTTP-protokollet) som webben, även om tjänsterna inte alltid är tillgängliga via vanliga webbläsare. World Wide Web är en kombination av fyra ingredienser. Www är byggt kring standarderna. En del resurser som från tidigare funnits på nätet och kan länkas från webben kan uppfattas tillhöra denna, trots att de använder andra standarder än HTTP och HTML. Likaså kan nya resurser publiceras på andra sätt. Vad som hör till webben är därmed inte väldefinierat. World Wide Web Consortium (W3C) är en organisation som arbetar med att ta fram standarder för World Wide Web. För att använda www behövs en internetuppkoppling och, om man vill ha ett användarvänligt gränssnitt, en webbläsare. Den första grafiska webbläsaren med brett genomslag var Mosaic som lanserades 1993. Mosaic var även den byggd med öppen källkod. Se netikett, internetslang och leet. Ett relaterat fenomen är trolling, då personer som kallas internettroll provocerar fram konflikter (flame wars) på internet.


Mediaspelare