Kassettband
Ett kassettband, också kallat musikkassett (MK), kompaktkassett, ljudkassett, kassett eller bara band är ett analogt, magnetiskt lagringsmedium för ljud och data. Formatet introducerades av nederländska teknikföretaget Philips 1963. Kassettbanden kom att bli ett av de mest framgångsrika formaten överhuvudtaget för lagring av ljud och musik. Många års utveckling, från stora och krångliga rullband, via många andra försök till förenkling, ledde till slut fram till kompaktkassetten. Den användes framförallt för inspelning av musik och talinspelningar, men användes också flitigt till hemdatorer, för lagring av data. Tidigare hade det funnits flera olika storlekar på kassettbanden. Bland de största kan nämnas Grundigs DC International och Stereo-8-band. Till skillnad från tidigare rullband har kompaktkassetten ett skyddande plasthölje och två inbyggda spolar där magnetbandet finns upprullat. På tidigare bandspelare var användaren ofta tvungen att trä magnetbandet mellan två spolar, via tonhuvudet. Kassettbanden hade sin storhetstid ungefär 1975-1995. Under denna tid tillverkades mängder med bandspelare för inspelning och uppspelning av banden. Kvaliteten på bandspelarna varierade, från ljudmässigt mycket enkla, till avancerade HiFi-anläggningar med mycket hög ljudkvalitet. Vid in- och uppspelning förväntas bandet ha hastighet på 4,75 cm/s. Bandet rör sig från vänster till höger (sett med bandremsan nedåt). Själva kassetten kan dock användas oberoende av läge, och många bandspelare konstruerades för att kassetten skulle sättas i med bandremsan uppåt. Ljudet lagras på banden genom att ett magnetskikt magnetiseras. Sammansättningen på detta magnetskikt var ursprungligen järnoxid (Fe2O3). Med tiden utvecklades alternativa sammansättningar med bättre egenskaper. Framförallt sökte man bättre och finare ljudåtergivning. En sådan utveckling var krombanden, med en sammansättning av kromdioxid (CrO2). Dessa introducerades av BASF. De flesta kassettband som såldes och säljs idag rymmer 60 eller 90 minuters inspelning. Det har också förekommit bland annat 46-, 100- och 120-minutersband. Tanken med dessa var att det skulle få plats en hel LP-skiva på kassetterna. Beteckningarna C60 och C90 anger antalet spelminuter. Hållbarheten på kassettband är, som för magnetiska media, inte så god. På inspelningar kan man efter 30 år höra att ljudet börjar försvinna. Mest förlorar banden diskanten. Detta beror på att de magnetiska partiklar som lagrar ljudet tappar sin magnetisering med tiden, vilket kan gå relativt snabbt. Kassettband kan i bästa fall hålla god kvalitet i 50 år, att jämföra med en LP-skiva kan hålla i mer än 100 år. Dock har kassetten fördelen att det inte är någon nål som slipar ner ljudspåret varje spelning. Under kassettbandens storhetstid i slutet av 1970-talet och under 1980-talet samt det tidiga 1990-talet släpptes de flesta albumen inom populärmusik både på grammofonskiva och på kassettband. Det fanns även kassettsinglar som alternativ till singelskivorna på grammofon, men dessa var mindre vanliga. I bilar under slutet av 1970-talet och under 1980-talet samt början av 1990-talet var det mycket vanligt med inbyggda kassettbandspelare. Dessa bandspelare är sedan slutet av 1990-talet oftast utbytta mot CD-spelare. 1979 lanserades den bärbara minibandspelaren Walkman av Sony, tänkt för avlyssning i hörlurar. För barn släpptes även många musiksagor på kassettband. Många föräldrar har spelat in då deras småbarn sjungit på tomma kassettband som köpts i affären. Även garage- och källarbandens demoinspelningar gjordes ofta på kassett. Sådana inspelningar har numera ersatts av digitala inspelningar i bland annat MP3-format. En av de mest berömda händelserna där kassettband spelade en stor roll var Iranska revolutionen 1979, där Ayatollah Khomeini spelade in sin predikan på kassettband. Skolorna har in på 2000-talet använt kassettband för hörövningar.
Lista över Sony Ericsson-produkter
Den här listan över Sony Ericsson-produkter listar produkter som säljs under Sony Ericssons varumärke. Listan anger produkternas grundnamn. Många av modellerna har extra bokstäver på slutet av namnet som anger för vilken marknad de är anpassade. Vanligast är "i" för den internationella marknaden, men även "c" för Kina och "a" för den nordamerikanska marknaden förekommer. J200: Enkel och mycket liten modell utan kamera, men med stöd för Java. J300i: Bastelefon, SMS, MMS, e-post, färgskärm, MP3, 12 MiB minne. K300: Färgskärm och kamera. En enkel mobil av standardtelefon. T105: Mycket enkel och liten. F100i: En enklare vikmodell designad i samarbete med Dolce och Gabbana. Modellen är även känd under namnet Jalou vilket betyder avundsjuka. K500i: Något enklare variant av K700 som saknar Bluetooth. Såldes även under Vodafone-flagg med namnet F500. K530i: En 92 grams mobil med 2 megapixels kamera. Har ett 16 MB stort inbyggt minne och radio. K700i: Storsäljare med VGA-kamera, IR och Bluetooth. K750i: Lanserad i maj 2005 som en ersättare till K700. Har utöver vad K700 erbjuder bl.a. en tvåmegapixelkamera med autofokus. Säljs i en något annorlunda variant kallad D750 av operatören T-Mobile. K790i: Tillsammans med systermodellen K800 den första Sony Ericsson-telefonen med tremegapixelkamera och riktig blixt. K850i: Kameramobil med 5 megapixel kamera. S700i: Ganska stor telefon av fällknivsmodell. första SE-telefonen med megapixelkamera, plats för minneskort samt utmärkt och stor skärm (320x240 pixlar). S312: Uppgraderingen till S102 med 2 megapixel kamera och photo fix. T610: Första massproducerade mobiltelefonen med kamera. T630: En något uppgraderad T610. Z200: Enkel telefon av snäckskalsmodell. Z500: Vikbar telefon, gjord för den amerikanska marknaden. Z600 En hopfällbar mobiltelefon med VGA-kamera, Bluetooth och utbytbara skal. W550: Fällknivsmodell. Två högtalare för stereoljudåtergivning. W600: W550 fast anpassad för den amerikanska marknaden och med EDGE-radio för högre datahastigheter. W610i: Walkman-telefon lanserad våren 2007. W700i: W800 med en enklare fixfokuskamera och annorlunda färgsättning. W710i: Snäckskalstelefon med stegräknare. W800: Den första modellen i Walkman-serien av mobiler som är extra lämpade som musikspelare. W800 är en K750 i annan färgsättning och med en del ändringar i programvaran, bl.a. ett bättre ljuduppspelningsprogram, samt bättre hörlurar. Dessutom har W800 ett 512 MB minneskort som standard. W810: Väldigt lik W800, men med en uppdaterad programvara och EDGE-radio för högre datahastigheter. W850i: Sony Ericssons första slider, alltså en telefon där ovandelen av telefonen skjuts uppåt för att avtäcka knappsatsen. Introducerar även en ny musikspelare Walkman 2.0, och musikigenkänningsfunktionen TrackID. W880: En supertunn (9,4 mm) 3G-lur, med Walkman 2.0. Uppföljaren av W850 i Candybar-design. W890i: Uppföljaren till W880, tunn musiklur med turbo-3G. W900i: Sony Ericssons första 3G-modell i Walkman-serien. W950i: Musik-smarttelefon. W960i: Kommande musik-smarttelefon. K600: Lite enklare 3G-telefon. Säljs den första månaden av Vodafone som V600. K608i: Samma telefon som K600 men med ett annat utseende. Säljs av 3. K610i: Kompakt telefon med tvåmegapixelkamera (fixfokus). K800i: Cyber-shot. Tillsammans med systermodellen K790 den första Sony Ericsson-telefonen med tremegapixelkamera (3,2 megapixel) och riktig blixt av xenontyp. Introducerar även Blogger-funktionalitet. K810i: En vidareutveckling av K800i. Ny design och några nya funktioner. K850i Kameramobil med Turbo-3G och 5 megapixelkamera. Z800i: Prisbelönt fällbar 3G-telefon. Såldes det första halvåret (2005) enbart av Vodafone, då under namnet V800. Z1010: Den första 3G-telefonen från Sony Ericsson. Vikbar. C702: Cyber-shot. Tremegapixelkamera (3,2 megapixel) och inbyggd GPS med geotagging. Robustare än en vanlig mobil, tål damm/sand och vattenstänk bättre. P800: Sony Ericssons första smartphone. P900: Uppföljaren till P800. P910: En uppgraderad P900.
Sony Mobile Communications
Mellan år 2002 och 2007 ökade Sony Ericsson sin andel av världsmarknaden från 2–3 procent till cirka 8 procent. Kameramodellerna i K-serien (Cybershot) och musikspelarmodellerna i W-serien (Walkman), blev stora kommersiella framgångar. En satsning på så kallade smartphone-produkter hade inletts redan år 2000 med Ericsson R380 och utvecklades vidare med produkterna i P-serien från P800 fram till P1 med fokus på operativsystemet Symbian och gränssnittet UIQ. Förlusterna från Ericsson Mobile Communications vändes till vinst år 2004, och året 2007 tillverkade Sony Ericsson 103 miljoner telefoner och genererade en vinst på cirka 1,6 miljarder Euro (cirka 15 miljarder svenska kronor) och var nu ett av de lönsammaste företagen i Wallenbergsfären. I början av 2012 köptes Ericssons hälftenandel av Sony Corporation, och företaget bytte namn till Sony Mobile Communications. Den 1 oktober 2012 flyttade huvudkontoret planerat till Tokyo, Japan. Företaget hade då 8 450 anställda fördelade på huvudkontoret i Tokyo samt kontoren i (framför allt) Lund, Tokyo, Peking, Manchester och Research Triangle Park i North Carolina, USA. Lundakontoret hade vid detta tillfälle cirka 2 000 anställda (Jan 2012). Snart efter detta varslades 650 personer om uppsägning vid Lundakontoret, men i slutänden sades bara 400 upp, varav cirka 250 gick över till ett nybildat konsultbolag, som företaget tagit initiativ till. I januari 2013 meddelade förre VD:n Bert Nordberg att han lämnade styrelsen för Sony Mobile. Den 4 februari 2015 på Sonys bolagsstämma framgick att 2 100 personer skulle sägas upp inom koncernen, och den 9 mars 2015 meddelade Sony att 1 000 av dessa tjänster skulle tas från Lundakontoret. Hösten 2019 varslades 60 personer och våren 2020 upphörde Sony Mobile Communications AB som bolag. Telefonprodukterna följer fyra olika linjer. Tre av produktlinjerna är avsedda för GSM/UMTS-nät och säljs globalt, men det finns även en produktserie för de japanska mobiltelefonnäten. Av GSM/UMTS-telefonerna utvecklas och tillverkas de enklaste modellerna i regel av andra företag, med minimala utvecklingsinsatser från Sony Ericsson själva. Äldre telefoner baserades helt och hållet på EMP:s mjukvara och det underliggande realtidsoperativsystemet OSE från Enea. Nyare telefoner använder huvudsakligen plattformar från Qualcomm eller ST-Ericsson. Plattformen sköter signaleringen i mobilnätet och annan grundläggande funktionalitet, och Sony Ericsson lägger på de tillämpningsprogram som körs ovanpå plattformen – användargränssnittet, adressboken, javaplattformen, drivprogram för kameran, program för att spela upp ljud och video etc. De mer handdatorliknande telefonerna med stora pekskärmar, smart phones, utvecklades till en början i Kista och Manchester och körde operativsystemet Symbian ovanpå EMP:s mjukvara. Runt år 2008 experimenterade företaget med Windows Mobile. Nyare smartphones sedan 2010 och från modellen Xperia 10 och framåt kör uteslutande operativsystemet Android. Sony Ericsson lanserade sommaren 2005 Sonys gamla musikvarumärke Walkman för mobiltelefoner samt ett år senare varumärket Cyber-Shot i telefonerna inriktade på fotografering, vilket Sony sedan tidigare använt på sina digitalkameror. Fastport är ett gränssnitt för nyare Sony Ericsson-mobiltelefoner. Gränssnittet används för anslutning av laddare, headset, högtalare, USB och andra tillbehör. Den första telefonen med Fastport i stället för den äldre typen av kontakt var K750. C-serien – Ersätter den gamla K-serien från och med andra kvartalet år 2008. ("Cyber-Shot") (C510–C905). G-serien – "Generation Web"-telefoner som enligt marknadsföringen passar de som surfar mycket. K-serien – Kameramobiler. Lägger kraften på kamerafunktionen, och har ofta så kallad dubbel framsida (där framsidan är mobil och baksidan ser ut som en digitalkamera). Vissa modeller finns även under märket Cyber-Shot. ("Kamera") (K200–K850). P-serien – Smartphone-mobiler. (P800–P990i samt P1i).
Varumärkesord
Ett varumärkesord är ett varumärke som är så etablerat att många använder det som benämning på varan oavsett varumärke, en form av metonymi. Om ett ord som från början var ett varumärke har blivit så pass allmänt att det inte längre kan anses åtnjuta varumärkesrättsligt skydd, säger man att varumärket har degenererat. Ofta blir det en domstol som får avgöra om varumärket har degenererat. Varumärkesdegeneration kan uppstå av många olika orsaker. Risken för degeneration uppstår då ett varumärke är dominerande för en ny produktkategori. Om ett generiskt ord inte existerar, eller är för invecklat eller svårt att komma ihåg, ligger det nära till hands att använda varumärket. Det brukas då för att beskriva alla varor av samma slag, oberoende av kommersiellt ursprung. Ett varumärke kan vara friskt, sjukt eller dött. Exempel på varumärken som är döda (degenererade) är bakelit, grammofon, dynamit och termos. Ett exempel på ett sjukt varumärke är Google där företaget gått ut hårt mot webbaserade uppslagsverk och lexikon som listar google/googla som ett verb. Ett svenskt exempel på ett varumärke som kan upphöra att existera är Bostongurka, tillhörande Procordia Food och som används för en inläggning av gurka och kryddor. I slutet av 1990-talet lanserade Björnekulla Fruktindustrier samma produkt under namnet Bostongurka. Detta ledde till att Procordia stämde Björnekulla för varumärkesintrång. Björnekulla menade att bostongurka blivit den allmänna benämningen på sådan gurka och att det inte längre gick att varumärkesskydda den. Varumärkesord har i Sverige oftast börjat som varumärken av typen ordmärke, som förutom av ord kan bestå av kombinationer av siffror och bokstäver (exempelvis TV4) eller en hel slogan. Ordmärken registrerar enbart texten – inte typsnittet. Varumärkesord kan också ha varit registrerat som figurmärke, om det har utformats med ett specifikt typsnitt eller liknande. Inom parentes anges en mer allmän beteckning på begreppet. Varumärken som tappat sin varumärkesstatus eftersom det blivit såpass allmänna. bankomat (uttagsautomat, kontantautomat). bostongurka (fint tärnad gurkblandning). dynamo (cykellysegenerator). festis (saft i pappersförpackning). filofax (fickalmanacka av större format). frisbee (rund kastleksak). googla (använda sökmotor på Internet). gullfiber (isolermaterial av mineralull). jeep (terränggående mindre fordon). jiffypåse (vadderat kuvert). magnecyl (smärtmedicin). maizenamjöl (majsstärkelseprodukt). permobil (elektrisk rullstol). polaroidkamera (direktbildskamera). post-it (självhäftande papperslappar). suketter (sötningsmedel). stetsonhatt (cowboyhatt). stanniol (aluminiumfolie). teflon (en form av glatt, värmebeständigt ytmaterial). tigerbalsam (ursprungligen "Tiger Balm", smärtstillande salva). tippex (korrigeringsfärg). walkman (kassettbandspelare). COR-TEN (cortenstål, ett slags väderbeständigt stål). Galon (plastbelagd textilväv). Nylon (syntetfibrer av polyamid). Termos (Thermos) (värmeisolerad flaska). Vaselin (petroleumgelé).
Sony Ericsson W760i
Sony Ericsson W760i är en Walkmanmobil från Sony Ericsson. Den faktiska mängden ledigt minne kan variera, beroende på hur telefonen är förkonfigurerad Nätverk. Prestanda Samtalstid: Passningstid: Videosamtal. Sony Ericsson W760i är en Walkman-mobil. I Walkman-spelaren kan man se albumbilder och skaka för att byta låt (Shake control). Med Sense Me kan man också välja om man vill lyssna på sorgsna eller glada låtar. För bättre ljud har den också Mega Bass. Om man hör en bra låt på radion, kan man ta upp telefonen och använda Track ID, som spelar in ett ljudklipp, och skickar till en databas. Man får sedan ett svar med artist, låt och album, och på Play Now kan man ladda ned musik och spel m.m. Den har även Stereo Bluetooth (A2DP) som gör att man kan lyssna på musik trådlöst via Bluetooth. Man kan utöka minnet Memory Stick Micro (M2). Det finns även flygplansläge. Sony Ericsson W760i har en kamera på 3,2 megapixel med videoinspelning, digital zoom (2,5x), fotobloggning och Photo Fix. Man kan ta bilder i flygplansläge. Sony Ericsson W760i har Turbo-3G (HSDPA) och EDGE för snabbt internet, det ger möjlighet til RSS flöden och videosamtal. Den har också webbläsaren Access NetFront, WAP 1.2.1 och WAP 2.0. Man kan använda telefonen som modem och lägga över filer från datorn med den medföljande datorkabeln. Man kan också skicka SMS, MMS och e-mail. Det går dock inte använda dessa funktioner i flygplansläget, men man kan använda alla funktioner som inte behöver aktiva sändare. Memory Stick Micro™ (M2™) support. GSM 850 9 timmar 400 timmar -. GSM 900 9 timmar 400 timmar -. GSM 1800 9 timmar 400 timmar -. GSM 1900 9 timmar 400 timmar -. EDGE 9 timmar 400 timmar -. UMTS 850 4 timmar 350 timmar 3 timmar. UMTS 1900 4 timmar 350 timmar 3 timmar. UMTS 2100 4 timmar 350 timmar 3 timmar. HSDPA 4 timmar 350 timmar 3 timmar. Bluetooth™-stereo (A2DP). Webbläsaren Access NetFront™. Animerade skrivbordsunderlägg. Bildskrivbordsunderlägg.
