Fast telefoni
Fast telefoni är telefoni baserad på ett nätverk av ledningar som kopplas samman i telefonväxlar. Som upphovsman till telefoni, och därmed även fast telefoni, räknas skotten Alexander Graham Bell (1847–1922). I Sverige var det Lars Magnus Ericsson (1846–1926) som 1876, efter Bells idéer, byggde upp en verksamhet kring den fasta telefonin. Ursprungligen var telefonväxlar manuella, sedan (från 1920-talet i Sverige) automatisk-mekaniska. Tekniken har under årens lopp fått många förbättringar varav införandet av den datastyrda AXE-växeln på 1970-talet är en viktig milstolpe, då denna möjliggjorde telefonitjänster som i Sverige kom att kallas PLUS-tjänster, till exempel *21* för att vidarekoppla en telefon till en annan. Numera utmanas den fasta telefonin av mobiltelefoni och internettelefoni och koppartråden används även för att dra in bredband med hjälp av olika DSL-tekniker.
Telefonsvarare
En telefonsvarare är en apparat som besvarar ett telefonsamtal med ett förinspelat röstmeddelande när mottagaren inte kan eller vill ta emot det. Den ger även uppringaren möjlighet att lämna ett kort röstmeddelande till mottagaren. Telefonsvarare kan aktiveras efter exempelvis andra eller fjärde ringsignalen, för att mottagaren först ska ha en chans att hinna svara personligen. Inspelade meddelanden kan spelas upp i efterhand, antingen direkt vid apparaten eller genom att ringa upp den och slå en sifferkod efter att apparaten har svarat. När telefonsvararen har medlyssningsfunktion kan mottagaren avlyssna meddelandet i realtid när den befinner sig vid telefonsvararen, och då överväga att själv svara i telefonen. Nyinkomna meddelanden indikeras ofta med en blinkande lysdiod eller digitala siffror. På äldre telefonsvarare spelades meddelanden in på magnetband. Under 1980-talet och början av 1990-talet var det vanligt med en mikrokassett, medan modernare apparater använder elektroniska minneskretsar för detta. Stora fasta telefoner kan ha inbyggd telefonsvarare. För mobiltelefoner används i stället mobilsvar, en röstbrevlåda som fungerar som en telefonsvarare, men är en funktion i telenätet som brukar ingå i telefonabonnemanget, vilket innebär att man måste "ringa upp" den med en kod för att exempelvis lyssna av inkomna meddelanden. Även om tjänsten i sig är gratis kan avgifter tillkomma för att ringa upp den. Vissa telefonbolag erbjuder telesvar mot en månadsavgift, en likvärdig tjänst för fast telefoni. Telefonsvararen är en dansk uppfinning av Valdemar Poulsen. Han utförde experiment där han spelade in signaler med hjälp av en metalltråd och en magnet. Signalerna kunde bevaras och spelas upp flera gånger. År 1898 sökte han patent på den första apparaten som kunde fånga upp samtal. Den kallades telegrafon. Därefter utvecklade han modellen i början av 1900-talet. Den tekniska utvecklingen hade dock inte tagit fart och det dröjde till 1930-talet innan telefonsvarare kunde byggas med tillfredsställande resultat. Telefonsvararen. Tekniska museet. 21 december 2009. Läst 11 juli 2015.
Viktigt meddelande till allmänheten (Sverige)
Om man hör varningssignalen vid någon annan tidpunkt än de nedan angivna provtillfällena skall man bege sig inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information. När faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal. Sedan 2002 ingår dessutom en stor del av de privata lokalradiofrekvenserna (allmänt kallat "reklamradion") i VMA-systemet. Sveriges Radio har fått mandat av Radioutgivareföreningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att sköta systemet, vilket innebär att de privata frekvensernas program bryts automatiskt när Sveriges Radios nationella trafikredaktion går ut med ett VMA-meddelande. Systemet testades första gången den 2 december 2002 och är menat att testas en gång per kvartal. Tekniskt sett fungerar systemet genom att en särskild utrustning står vid respektive privatsändare, med lokal frekvens för Sveriges Radios P4 inprogrammerat. När larmet går kopplas ordinarie program från och SR P4 går in. När varningsmeddelandet har sänts, kopplar systemet tillbaka till ordinarie program. 2015 fick SOS Alarm möjligheten att skicka ut VMA via SMS till alla som var skrivna på en adress inom ett berört VMA-område. I juli 2017 fick SOS Alarm även möjlighet att skicka ut VMA-SMS till alla mobiltelefoner som finns inom det berörda området. Detta har gjort att VMA-meddelandet har kunnat bli mer riktat då man nu enklare kan nå ut till alla som befinner sig i ett farligt område. Det finns även möjlighet att få ett VMA-talmeddelande via fast telefoni. Behöriga att begära att ett varningsmeddelande ska sändas är . Signalen Viktigt meddelande testas fyra gånger per år, (första helgfria måndagen i mars, juni, september och december), klockan 15.00. Information ges i Sveriges Radios samtliga radiokanaler strax före detta klockslag och när provet är avslutat. En sju sekunder lång ton ljuder och följs av en 14 sekunders paus, sedan ny ton, ny paus och så vidare under två minuter. Efter en längre paus (cirka 90 sekunder) hörs sedan den 30 sekunder långa "faran över"-signalen. Provtillfällena initieras från den lokala räddningstjänsten som kan fjärrstyra utrustningen från brandstationen men även från skyddade beredskapsanläggningar. Signalen testas även rutinmässigt veckovis av SOS Alarm med så kallade "tysta test" som inte är avsedda att uppfattas av allmänheten. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter är kommuner skyldiga att kunna utlösa signalerna beredskapslarm, flyglarm, viktigt meddelande till allmänheten och faran över från de varningsanläggningar som kommunen förfogar över. Länsstyrelserna har dock mandat att medge undantag från kommuners skyldigheter på detta område. Beredskapslarm tillämpas när det är fara för krig och består av ljudsignaler i 30 sekunder med 15 sekunders uppehåll. När man hör larmet skall man. TV, Text-TV och tidningar ger också information. Den som är krigsplacerad ska snabbt åka till den plats som står i krigsplaceringsordern. Flyglarm tillämpas när myndigheterna bedömer att landet kommer att attackeras från luften, till exempel av flygplan. Flyglarmet består av korta tonstötar under en minut. När man hör larmet skall man genast uppsöka skyddsrum. Denna signalering användes vid det regelbundna testandet av larmsystemet fram till 1986. VMA-signalen tillämpas vid faror som gasutsläpp, giftig brandrök et cetera. Den består av sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders tystnad emellan. Det är också den signal som testas en gång i kvartalet, följd av "faran över". När man hör den någon annan gång än vid testtillfällena ska man gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation, och lyssna på SR P4 för information om vad som har inträffat. Det är denna signal som sedan 1986 används som testsignal och är känd som "Hesa Fredrik".
Telefon
En telefon (av grekiskans tēʹle, 'fjärran', och phōnēʹ, 'röst' eller 'ljud') är en apparat för telefoni – överföring av samtal via telekommunikationsnät eller datakommunikationsnät mellan vanligtvis två, ibland flera, samtalsparter. De första telefonerna introducerades på 1870-talet, då fasta telefoner, där apparaten är uppkopplad via teleledning till nätet. Efter att radiotelegrafin utvecklats nådde man framgångar också med radiotelefoni, under början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man installera radiotelefoner i bilar, dock så att de upptog mycket stor plats. Under andra världskriget hade man redan tillgång till bärbara radiotelefoner. Mobiltelefonin har utvecklats sedan 1940-talet. Digital mobiltelefoni och IP-telefoni blev tillgängliga på 1990-talet. Mobiltelefonin hade 2010 blivit vanligare än fast telefoni i Sverige. Även i världen i stort dominerar mobiltelefoni, speciellt har utvecklingen av mobiltelefonanvändningen varit kraftig i områden som tidigare saknat nät för fast telefon. Telefonen uppfanns av Antonio Meucci, en amerikaitalienare som konstruerade den första telefonen omkring 1849. Den demonstrerades 1860 för en italienskspråkig tidning i New York. Han ansökte om patent för sin teletrofono den 28 december 1871, men i brist på pengar förmådde han inte betala för ansökan. Vid den tidpunkten försörjde han sig och familjen med socialbidrag och hans fru lär ha sålt hans apparater för att få in pengar. Johann Philipp Reis hade 1860-1861 lyckat överföra toner och melodier samt enstaka ord, men lyckades aldrig överföra fullt tydbart tal med sin telefon. Elisha Gray konstruerade 1874 ett slags musikalisk telefon eller elektroharmonisk telegraf. Han var dock tvungen att förbättra sin uppfinning och då han 14 februari 1876 inlämnade sin patentansökan hade Bell kort dessförinnan inlämnat sin patentansökan. Alexander Graham Bell beviljades 7 mars 1876 patentet och fick i många år äran för uppfinningen. Meucci försökte hävda sin rätt fram till sin död 1889, då de juridiska processerna avstannade helt. Patentet upphörde i januari 1993 och den 15 juni 2002 erkände amerikanska representanthuset (amerikanska kongressens resolution 269) Meucci som uppfinnare av telefonen. Till skillnad från Reis och övriga föregångare arbetade Bell med undulerande elektriska strömmar. I sitt ursprungliga patent hade Bell en kontinuerlig batteriström stående i ledningen och vid hörmembranen fäst en platinatråd nedsänkt i en svavelsyrehaltig vätska för att på så sätt få fram membranens svängningar. I sina senare patent 1876 och 1877 tog Bell bort dessa och gav telefonen den utformning den sedan huvudsakligen kom att ha under de närmaste 100 åren. Mottagare och sändare hade ursprungligen samma utformning, men lämnade alldeles för svaga strömmar för att telefonering skulle vara möjligt några längre sträckor, och man övergick därefter till en batterimatad mikrofon att tala i. År 1892 kom L.M. Ericssons skelettapparat, även kallad taxen för sitt utseendes skull. Den officiella beteckningen är: Nr 375/AC 110GPO No 16. Det patent som Ericsson erhöll, avsåg idén att låta de permanentmagneter, som behövdes för vevinduktorn, samtidigt utgöra apparatens ben. "Taxen" var världens första bordstelefon med handmikrotelefon, det vill säga hörtelefon och mikrofon i ett stycke. Apparaten blev en omedelbar nationell och internationell framgång för företaget och producerades i över 40 år. Apparater för videotelefoni var tidigare oftast en egen dedikerad utrustning, till exempel en videokonferensutrustning. Numera är det vanligare med en persondator med ansluten videokamera eller en kamerautrustad mobiltelefon. Telefonluren i den vanliga fasta telefonen är kopplad till apparaten med en sladd. Luren innehåller mikrofon och hörtelefon. Apparaten har funktion för att kunna ringa upp andra abonnenter och elektronik för att koppla ihop telefonen med nätet. Vanligaste förekommande bärarteknologin i Europa är DECT.
Telestation
Telestation (även AT-station, automatisk telestation) är en byggnad där utrustning för telekommunikation över det allmänna telenätet är inrymd. Sverige har (2006) cirka 8 000 telestationer som tillhör Telia. Utöver detta finns ett antal telestationer som tillhör andra teleoperatörer. Då det allmänna telenätets så kallade accessdel, det vill säga nätdelen mellan telestationen och abonnenten, gradvis byggdes ut under 1800- och 1900-talet skedde all telekommunikation med hjälp av manuellt betjänade telefonväxlar. Abonnenterna anslöts till växeln där telefonister förmedlade samtal genom att koppla samtalet vidare, antingen lokalt inom stationen eller på lands- eller riksledningar till annan station. Gradvis automatiserades telenätet och den sista manuellt betjänade växeln i Adolfström utanför Arjeplog togs ur drift i juni 1972 . Telekommunikationen och användandet av teletjänster ökade hela tiden och i takt med att Televerket tillförde nya tjänster och byggde ut nätet ökade också antalet stationer som behövdes för att tillgodose efterfrågan. I mitten av 1980-talet inleddes på allvar utbyggnationen av det av L M Ericsson och Televerket samägda bolaget Ellemtel Utvecklings AB utvecklade AXE-tekniken. Den dittills ofta mycket utrymmeskrävande och reläbaserade teleutrustningen kunde nu skrotas och ersättas av mer kompakt utrustning, en utveckling som fortsatt sedan dess. Den sista stationen som digitaliserades i Sverige ligger i Älvros. När Televerket bolagiserades och ersattes av Telia, hamnade alla telestationer i fastighetsbolaget Telaris. Telaris inledde ett arbete som innebar att Telia inte skulle äga sina egna fastigheter som ofta ligger i attraktiva centrumlägen. Man sålde fastigheterna men skrev hyresavtal för att kunna ha utrustningen kvar i lokalerna. Telaris avvecklades så småningom och den 15 juni 2009 beslutades att företaget skulle träda i likvidation . Telia Sonera återtog därmed administrationen av stationerna. När efterfrågan på bredbandsteknik började öka skedde detta samtidigt som första (analoga) och andra generationens (digitala) AXE-teknik minskade i betydelse. Detta berodde på att abonnenterna alltmer gick över till IP-baserade kommunikationssätt, till exempel IP-TV och IP-telefoni. Den utrustning som ca 20 år tidigare ersatt den gamla reläbaserade utrustningen har blivit allt mer förlegad och kopplas gradvis ned i takt med att ny bredbandsteknik byggs ut. Detta gör emellertid inte att antalet telestationer utan vidare kan reduceras, eftersom man för ADSL-baserad bredbandsteknik måste ha tillgång till accessnätet. Telia, som till följd av att man äger accessnätet, är den marknadsdominerande teleoperatören för fast telefoni och bredband, beordrades av Post- och telestyrelsen att öppna sitt accessnät för externa teleoperatörer, internationellt kallat local loop unbundling, LLUB. Detta gjorde också att man erbjöd andra operatörer att ställa sin bredbandsutrustning på Telias stationer. Det finns emellertid omfattande mängder äldre teknik kvar på telestationerna och det är mycket dyrt att rasera och avveckla denna. I vissa lägen och på en del stationer var situationen så komplex att stationen inte utan vidare kunde upplåtas för andra operatörer eftersom det helt enkelt inte fanns plats för utrustning eller kopplingsmöjlighet till accessnätet. I ett projekt som marknadsfördes av Skanova, Skanova Samfinansierad Stationsanpassning, gick operatörer som var intresserade av en station där det rådde utrymmesbrist samman för att gemensamt finansiera ombyggnationen. UX: Utlandsförmedlingsstation. LX: Lokal förmedlingsstation, AXE.
Phonera
Phonera AB är ett svenskt företag inom tele- och datakommunikation, grundat 1988 under namnet Viking. Det nuvarande namnet antogs 2006. Företaget bedriver verksamhet inom fast telefoni, mobiltelefoni, IP-telefoni, hosting, bredband och VPN. Den primära målgruppen är företag. Företaget drivs i två dotterbolagskoncerner - Phonera Telefoni och Availo. Availo är ett varumärke och helägt dotterbolag inom Phonerakoncernen. Phonera har cirka 60 000 företagskunder och omsatte 2011 392,3 mkr. Aktien handlades tidigare på NASDAQ Stockholmsbörsen, Small Cap men 2013 köptes Phonera upp av ComHem. Bolaget har verksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Oslo. Företaget omsatte 392 miljoner kronor år 2011, och har 105 anställda. VD för börsbolaget och för Phonera Telefoni är Tobias Lennér. VD för Availo är Per Gillerstrand. Sedan 2007 har Phonera sitt huvudkontor i Malmö. 2005, 2008, 2009, 2011, 2012 och 2014 har Phonera hamnat i topp i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) mätningar av kundnöjdheten bland teleoperatörernas kunder. Phonera grundades år 2000 med initialt fokus på direktförsäljning av förvalstelefoni till företag. 2001 fokuseras verksamheten till att via telemarketing erbjuda förvalstelefoni till företag. 2006 förvärvas Phonera av det börsnoterade bolaget Viking Telecom och namnet Phonera AB tas. Samma år noteras Phonera AB på stockholmsbörsen och en satsning på IP-baserade tjänster till företag påbörjas. Även affärsområde Managed Services bildas med tjänster som hosting och colocation i produktportföljen. 2007 förvärvar Phonera Rix Telecom, Netcamp och Rekall för att ytterligare stärka sin närvaro på IP-marknaden. 2010 lanserar Phonera mobiltelefoni och 2011 byter det tidigare affärsområdet namn och varumärket Availo lanseras. 2013 köptes Phonera upp av ComHem. Mellan 2011 och 2013 har företaget kritiserats i pressen för att binda privatpersoner vid företagsabonnemang och oseriös telefonförsäljning. Enligt Konsumentverkets diarium finns det 56 anmälningar mot företaget under nämnda period. Fast telefoni. Förvalstelefoni är Phoneras största tjänst. Phonera agerar virtuell operatör vilket betyder att de köper sin kapacitet från befintliga operatörer. Mobiltelefoni. Phoneras mobiltjänster tillhandahålls i Telia Mobile Networks mobilnät för GSM/GPRS, EDGE och 3G. Telefonkonferens - finns dels som standardiserad tjänst där varje deltagare betalar vanlig samtalstaxa och dels som skräddarsydda lösningar. IP-telefoni - innebär att företaget använder sin internetanslutning för att ringa telefonsamtal. IP-baserad växellösning - en virtuell växeltjänst, IP-Centrex. Internetaccesser. Phonera erbjuder bredband via ADSL och SHDSL samt fiber-anslutningar. IP-tjänster - bland annat säkerhetsbackup via Internet, faxbrevlåda och betaltjänster. Rikard von Horn VD, 2003-2006. Henric Wiklund VD, 2006-2012. Robert Öjfelth VD, 2012-2015. Tobias Lennér VD, 2015-.
