Mms (eller MMS, efter engelskans Multimedia Messaging Service), är en vidareutveckling av sms. Skillnaden är att med mms kan man inte bara skicka textmeddelanden utan även multimediemeddelanden mellan mobiltelefoner. Multimediameddelanden är exempelvis digitala fotografier, musik, text och videosekvenser, och man måste ha ett Internetabonnemang för att utnyttja denna multimediala meddelandeservice, mms. Standardiseringen är till största del gjord av 3GPP, 3GPP2 och Open Mobile Alliance (OMA). Mms har två olika leveranssätt, omedelbar och fördröjd. Ett mms-meddelande skickas som ett enda paket där de olika delarna är synkroniserade med hjälp av SMIL (synchronized multimedia integration language) som är baserat på XML. Jämfört med SMS klarar mms mycket större meddelanden. Stora mms-meddelanden kräver tredje generationens mobilsystem (3G), men mindre meddelanden fungerar även i andra generationens mobilsystem GPRS. Omedelbar leverans: När mms-klienten på telefonen mottar en rapport om ett inkommande mms, tar den genast emot mms:et från Multimedia Messaging Service Center (MMSC) som skickat rapporten. Efter detta meddelas abonnenten att denne fått ett mms. Fördröjd leverans: mms-klienten meddelar abonnenten om att ett mms-meddelande är tillgängligt och tillåter användaren att själv välja när denne vill ta emot sitt mms.
Mediamätning i Skandinavien MMS Aktiebolag är ett företag som mäter och analyserar rörlig bild i Sverige både på linjär-TV och webb-TV (onlinevideo). MMS bildades år 1992–1993 efter en överenskommelse mellan Sveriges Television och Kinnevik. Den första TV-mätningen gjordes den 28 juni 1993 och MMS tog då över ansvaret från Sveriges Radios avdelning, kallad "PUB". Tittarpanelen hade vid starten 600 anslutna hushåll som under åren utökats till 3 000 hushåll. Sedan 2011 mäter MMS även de stora mediehusens webb-TV-tjänster. MMS mäter tittarsiffror för alla TV-kanaler som ingår i de så kallade loggkanalerna. I de 35 loggkanalerna ingår bland annat mediehusen SVT, MTG, NENT och Discovery Network. TV-mätningen loggar bland annat daglig räckvidd, tittartid och tittartidsandelar. Datainsamlingen sköts via en så kallad "People Meter" som är ansluten till hushållets TV-utrustning. Praktiskt sett utför Nielsen Media Research själva fältarbetet och datainsamlingen på uppdrag av MMS, medan MMS äger informationen som samlas in. Tittarpanelen hade vid starten 600 anslutna hushåll. 1998 utökades antalet anslutna till 1 000 hushåll (cirka 2 300 personer) och 2007 utökades panelen till 1 200 hushåll (cirka 2 600 personer). Vid årsskiftet 2017–2018 expanderades tittarpanelen ytterligare till 3 000 hushåll (cirka 6 360 personer). Tittarpanelen är representativ för den svenska TV-befolkningen. MMS ger ut veckorapporter, månadsrapporter och årsrapporter med sammanfattande statistik om TV-tittandet och TV-landskapet. Månadsrapporterna och årsrapporterna innehåller även information om tittartid för övriga kanaler som inte levererar programloggar till MMS. MMS erbjuder ett flertal verktyg där det går att ta fram egna rapporter utifrån exempelvis kanal och målgrupp. Det finns statistik att hämta från år 1994. Statistik för sända program läggs i regel till på förmiddagen, följande arbetsdag. Från den 22 mars 2010 började även MMS mäta program som spelas in och som sedan tittas på inom en vecka efter att programmet sändes, s.k. Time Shift. Sedan 2011 mäter MMS de stora mediehusens webb-TV-tjänster (SVT, NENT Group, TV4, Discovery, UR och Aftonbladet TV). MMS har som ambition att som oberoende part mäta konsumtion av rörlig bild på webben. Omsättningen för Webb-TV (onlinevideo) ökar varje år, vilket gör det allt viktigare att förse branschen med en stabil valuta. Mätföretaget comScore genomför själva mätningen, medan MMS äger all insamlad data. Regelbundna kvalitetskontroller genomförs där både MMS, comScore och deltagande sajter har ett ansvar. I MMS:s rapporter presenteras statistik om bland annat tittartid, räckvidd och tittarmönster. I rapporterna ingår även statistik för övriga videotjänster (Netflix, Youtube, Twitch m.fl.) som inte ingår i mediehusen. MMS förser branschen med verktyget HotTop Webb som redogör statistik för webb-TV-konsumtion. HotTop Webb är kostnadsfritt tillgängligt för alla. MMS ger även ut en webb-TV-rapport varje månad som sammanfattar webb-TV-tittandet för de deltagande aktörerna. Här är statistik för de TV-program som är de mest sedda programmen sedan mätningarna startade år 1994. Bland dessa är det endast tre program som visar total dominans. Det är de klassiska traditionerna, Melodifestivalen och Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds i Sveriges Television och stora sportsändningar som sänds i olika TV-kanaler. Noterbart är att för sportsändningarna kan siffran avse den del, t.ex. halvlek eller spelperiod, som har högsta genomsnittssiffran, inte under hela sändningen. Claes Åkeson har i en artikel i Metro 2007 anklagat MMS för att hitta på tittarsiffror, med motiveringen att han inte känner någon som har en "People Meter" och inte heller känner någon som känner någon som har en, trots att MMS säger sig få statistik från 1 300 hushåll.[uppföljning saknas].
Mohs kirurgi är en specialbehandling för att helt avlägsna en hudcancer. Genom namnet hedras den kirurg som utvecklat metoden – dr Fredric Mohs. Denna behandling skiljer sig från andra metoder genom fullständig mikroskopisk undersökning av all vävnad som opereras bort. Mohs kirurgi (Mohs micrographic surgery, MMS) är en upprepad kirurgisk teknik för säkert avlägsnande av hudtumörer tack vare intraoperativ mikroskopisk kontroll av radikaliteten. MMS har visat sig vara den metod som är överlägset bäst på att uppnå radikalitet vid högrisktumörer och är av särskild nytta då hudtumören växer på ett svåravgränsat sätt, är belägen i ansiktet eller vid recidiv av tidigare felbehandlad hudtumör. Internationellt används MMS för avlägsnande av alla möjliga former av hudcancer men i Sverige används metoden i princip uteslutande för aggressivt växande basalcellscancer (BCC) eller recidiv av BCC i ansiktsregionen på grund av bristfälliga resurser. Mohs kirurgi utförs på Sahlgrenska Universitetssjukhus och på Hudcancerkliniken i Sverige.
Underhållssystem, UHS, är olika typer av system för ett systematiserat arbete med underhåll och reparationer av industriell utrustning och materiel. Ett modernt underhållssystem består normalt av moduler för förebyggande, planerat och avhjälpande underhåll samt för förråd och inköp. Förråd och inköpsdelarna är väsentliga för systemet eftersom all underhållsverksamhet bygger på säker tillgång till rätt reservdelar i rätt tid. Inte alla reservdelar alltid. Datoriserat underhållssystem, (förkortas ofta CMMS eller bara MMS på engelska, den svenska förkortningen UHS används mycket begränsat), är en integrerad programvara som är utformat för att stödja underhållsavdelningen i alla typer av underhållsarbete. Datoriserade underhållssystem har använts sedan tidigt 1970-tal och är fortfarande en viktig del för framgångsrikt underhållsarbete genom att hjälpa att. Anskaffandet av ett datoriserat underhållssystem drivs ofta av behovet att kunna garantera efterföljandet av lagstiftning om hälsa och säkerhet och även ha koll på kunder samtidigt som man vill reducera underhållskostnaderna. I verkligheten levererar ett underhållssystem många fler verktyg med många fördelar för alla typer av organisationer, stora som små, med snabb återbetalning. När det talas om underhållsarbete används ofta följande koncept och termer. Tillgångar När man talar om tillgångar i underhållssammanhang är det inte finansiell tillgångar utan man syftar på anläggningens tillgångar i form av maskiner, utrustning, etc. Ett begrepp som ofta återkommer är att optimera anläggningens utnyttjande, med menas att det är viktigt hitta balansen mellan att utnyttja en resurs maximalt eller att säkerställa dess långsiktiga funktion och hållbarhet. Ett underhållssystem levererar en verktygslåda för att hjälpa verksamhetens fokus på tillgångsoptimering genom att ha balanserade underhållsscheman, realtidsinformation och en säker spårbarhetsmodul. TPMTotal Productive Maintenance (TPM), är en strategi som syftar till att minimera alla förluster i en produktionsapparat. Detta är i dag knappast genomförbart utan ett underhållssystem. Målen för TPM är att produktionen ska vara. Det bästa sättet att försäkra sig om att kunna nå dit är att mäta och följa upp olika parametrar för att därigenom kunna stödja organisationen på vägen till dessa mål. Underhållsstrategier Ledning och planering av förebyggande underhåll kräver systematik för att fungera. Den information som kan samlas och delas med ett underhållssystem ger ett ovärderligt stöd vid planering och utförande av alla typer av underhållsaktiviteter och hjälper till att säkerställa driftsäkerheten. Det finns flera olika underhållsstrategier såsom "kör-till-fel" (operate-to-failure) eller "byt-innan-fel" (replace-before-failure). Oavsett vilken metod man valt att arbeta efter krävs förebyggande underhåll på ett eller annat sätt för att verksamheten ska fungera. Hur man än löser detta ställs krav på dokumentation, planering och uppföljning för att man ska få avsett utbyte av gjorda investeringar. Kontrollera kostnaderna och.
Mini Mental Test (MMT), även känt som MMS eller MMSE (Mini Mental State Examination), är ett enkelt test för skattning av kognitiva funktioner, och använts i stor omfattning för screening och identifiering av demens. MMT är inte ett diagnostiskt prov utan en indikator på kognitiv status, och ingår som en del i demensutredning. Testet introducerades 1975 av Folstein med flera, och består av frågor och uppgifter som undersöker bl.a. minne, koncentrationsförmåga och tids- och rumsorientering. Testning skall ske utan tidspress eller distraherande moment och med värnande om patientens självkänsla. Vid nedsatt allmäntillstånd, sänkt vakenhetsgrad, grav hörselnedsättning, språksvårigheter eller andra faktorer som kan ge orättvisande resultat bör testningen uppskjutas eller ifrågasättas. Testresultatet ger en objektiv värdering av patientens kognitiva funktioner och kan ge vägledning vid utredning av demens eller demensliknande tillstånd. För att bedöma exempelvis en demenssjukdoms förlopp, kan förnyade tester genomföras. Första gruppen frågor har med tidsorienteringen att göra. Patienten får svara på frågor om årtal, årstid, datum, veckodag och månad. Max 5 poäng. Därefter är det frågor som rör orienteringen till rum, land, län, kommun/stad, sjukhusets/vårdcentralens/bostadsområdets namn samt auktioner/aktuellt/">aktuellt våningsplan. Max 5 poäng. Här skall den testade få nämna namnet på tre vardagsföremål, dessa skall han/hon lära sig och repetera för testledaren. 3 poäng. I testets instruktion anges dessa tre ord som exempel. Be den testade räkna baklänges från 100 med minus 7 (93, 86, 79, 72, 65) Om denne inte kan räkna finns det en alternativ uppgift istället, att bokstavera ett ord med fem bokstäver i, baklänges. max 5 poäng, på en av dessa uppgifter, räkneuppgiften och bokstaveringen får inte räknas ihop, den bästa av dessa två är poänggivande. Om testet senare görs om, skall den testade utföra samma uppgift som vid första testningen. Nu skall den testade återge de tre orden från "registrering", max 3 poäng. Här följer sedan fem olika uppgifter som har med språkförstålse och förmågan att förstå instruktioner. Ett enklare ordspråk skall repeteras, en trestegsuppmaning skall följas, ett ord som samtidigt är en uppmaning skall läsas och följas, två vardagsföremål skall namnges, en komplett mening skall skrivas, denna skall vara förståelig och innehålla såväl subjekt som predikat. Sammanlagt kan man få max 8 poäng på dessa uppgifter. Här skall den testade kopiera två överlappande pentagoner, femhörningar. 1 poäng. (se bild). Ett MMT kan ge max 30 poäng, men det gäller inte bara att se poängsumman vid bedömningen, utan också på vilka frågor man svarat rätt eller fel. Man brukar säga att en poängsumma under 24 identifierar en kognitiv störning. Vanligtvis kompletterar man MMT med ett annat mycket enkelt test. Den testade uppmanas att rita en klocka, först en urtavla, sedan att skriva in klockslagen rätt på denna, och slutligen rita in visarna så att de anger tiden "tio minuter över elva". Detta kan låta enkelt, men personer med kognitiva störningar har i allmänhet ganska svårt att få till en korrekt urtavla. Mini Mental Test ingår i Socialstyrelsens rekommendationer för basal demensutredning. Alternativt kan Montreal cognitive assessment (MoCA) eller The Rowland Universal Dementia Assessment Scale (RUDAS) användas. Bägge dessa är precis som Mini Mental Test globala demenstest som kort utvärderar ett flertal kognitiva funktioner såsom minne, uppmärksamhet, visuospatial förmåga. Poängskalan är för alla tre från 0-30 poäng. Poängen är inte lika mellan testen så att ett visst totalpoäng på MMT svarar inte nödvändigtvis mot samma totalpoäng på MoCA eller RUDAS. MoCA är ett svårare test och kan därför vara mer känsligt för att upptäcka milda kognitiva besvär. RUDAS är framtaget för att i mindre grad påverkas av kulturell- eller utbildningsbakgrund. Nyckel, tandborste, lampa.
Kik Messenger eller Kik är en mobilapp för chat främst avsedd för bland annat smartphones. Appen är populär bland ungdomar. Kiks meddelandefunktion fungerar på samma sätt som SMS och MMS, men internet krävs för att sprida meddelandet. Genom att nyttja internet kan användaren undvika de kostnader, som mobiloperatören tar för SMS och MMS. Med Kik kan användaren även skicka meddelanden, videor och bilder till andra användare. Istället för att ha ett telefonnummer har användaren ett användarnamn. För att inleda en konversation på Kik behöver användaren uppmanas att "Kika" (uttalas kicka) vilket innebär att en annan användare vill inleda en konversation. Appen finns gratis för iOS, Android och Windows Phone operativsystem. Kik Messenger var planerad att läggas ner under 2019 då företaget bakom Kik istället skulle satsa på kryptovaluta, Dock blev istället tjänsten KiK Messenger uppköpta och tjänsten fortsätter fungera som tidigare. Enligt en svensk undersökning 2017 använde 9 procent av de svenska internetanvändarna Kik. Skillnaden i användning var stor mellan olika åldersgrupper, bland personer upp till 25 år var det drygt en fjärdedel (27%) som använde Kik, medan användningen bland dem över 26 år endast låg på 3 procent.
Tittarsiffror, begrepp för antalet TV-tittare per kanal eller per TV-program. Det vanligaste måttet för TV-tittande är rating eller på svenska genomsnittlig publikstorlek. Rating uttrycks i absoluta tal eller som ett procenttal. Rating kan anges i hela TV-befolkningen eller i en specifik målgrupp. Företaget som mäter tittarsiffror i Sverige är Mediamätning i Skandinavien (MMS). Statistiken har ifrågasatts av Claes Åkeson i en artikel i Metro med motiveringen att han inte känner någon som har en "peoplemeter" och inte heller känner någon som känner någon som har en, trots att MMS säger sig få statistik från 1300 hushåll.[uppföljning saknas]. Räckvidd (från engelskans "reach").