Marksänd digital-TV i Sverige
Marksänd digital-TV infördes i Sverige 1999. Fram till den 31 januari 2008 sände det analoga nätet parallellt med det digitala. En släckning av det analoga nätet (PAL) påbörjades den 19 september 2005 och genomfördes i olika geografiskt indelade etapper fram till den 29 oktober 2007. Ett motiv för beslutet var att öka det kulturpolitiska inflytandet över TV-sändningarna genom att möjliggöra fler TV-kanaler, och på så sätt bemöta konkurrensen från satellit-TV och kabel-TV, som inte behöver sändningstillstånd och således inte behöver följa radio- och TV-lagen. Den analoga TV-nedsläckningen har frigjort radiospektrum som även kan utnyttjas för fler tjänster, exempelvis skarp-TV (HDTV), mobil-TV och mobil telekommunikation. De fem första sändarnäten (MUX 1–5) täcker 99,8 procent av befolkningen, 90 procent för MUX 6 och 30 procent för MUX 7. Antalet mottagbara TV-kanaler varierar således geografiskt. Näten tillhandahålls av det statliga företaget Teracom. Sändningarna sker både fritt och med kryptering. De fria sändningarna kräver endast en digital TV-mottagare (vanligtvis en extra låda om mottagaren inte är inbyggd i TV-apparaten), men för att se krypterade sändningar behövs en mottagare med dekrypteringsfunktion och ett kort från Boxer. Sedan 2007 har Boxer inte längre något monopol på att kryptera marksändningar. Tillstånd för sändning tilldelades tidigare av Sveriges regering och har då i regel förnyats vartannat år. Sedan 2008 tilldelas tillstånd av Myndigheten för radio och TV (tidigare Radio- och TV-verket) och gäller i sex år. Om företaget i fråga inte sänder, eller på annat sätt inte följer sitt tillstånd, kan företagets tillstånd dras tillbaka. Sändningar i standardupplösning följer DVB-T-standarden och använder MPEG2-kodning. Skarp-TV-sändningar (HDTV) sker numera med DVB-T2-standarden och MPEG4-kodning. Mobil-TV-sändningar sker med standarden DVB-H. I Sverige sker DVB-T-sändningar idag med datahastigheten 24 Mbit/s per MUX, vilket möjliggör cirka åtta TV-program i standardupplösning samtidigt över varje MUX. Varje MUX sänds över en 7 MHz bred kanalfrekvens på VHF-bandet, eller en 8 MHz bred UHF-kanal, samma utrymme som tidigare krävdes för analog sändning av ett TV-program. I Skåne-Blekinge används enkelfrekvensnätverk (SFN), så att alla TV-sändare i regionen som sänder en viss MUX använder samma kanalfrekvens. Sveriges riksdag beslutade den 9 april 1997 att digitala marksändningar av TV skulle inledas. Den 13 november 1997 beslutade riksdagen att fem områden skulle bli först med marksänd digital-TV, nämligen Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Sändningarna skulle fördelas över två kanalfrekvenser ("MUXAR"). Ursprungligen var digital-TV en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. I april 1998 meddelade Johan Jakobsson att Folkpartiet drog sig ur samarbetet efter kritik mot hur Digital-TV-kommittén valde vilka företag som skulle få rikstäckande sändningstillstånd. Jacobsson menade att kommittén godtyckligt hade prioriterat exempelvis TV-kanalen TV3 framför Kanal 5 och Canal+ framför TV1000. Denna kritik bestod även efter att Digitalkommittén den 6 maj 1998 presenterat sitt slutgiltiga förslag där Kanal 5 fick plats genom att kanaler delade på utrymme. Folkpartiet motsatte sig därefter planerna tillsammans med Moderaterna och de lämnade in åtskilliga motioner med krav på stopp för utbyggnaden under de följande åren. Den 22 december 1998 beslutades att ytterligare ett frekvensutrymme, benämnt C, skulle släppas. Detta innebar de tidigare begränsningarna inte längre var nödvändiga. Under första halvan av år 2000 hade de flesta företag med tillstånd börjat sända. Uppdelningen såg därefter ut såhär. I september 2005 kunde också nedsläckningen av det analoga nätet börja.
Digital television
Digital television, oftast kallat digital-TV (DTV) är televisionsutsändningar där man använder digital modulation och komprimering för att sända ljud och bild. I DTV kan man också bifoga andra tjänster, exempelvis textning av program och elektronisk programguide (EPG). De senaste åren har Internetstreamad TV blivit alltmer populärt, i och med utvecklingen av Smart-TV-apparater och den ökade användningen av sådana apparater i hushåll, vilket möjliggör TV-visning utan antenn och istället genom den befintliga Internetuppkopplingen, med bandbreddsanpassad kvalitet utan risk för avbrott eller artefakter. De viktigaste egenskaperna med digital-TV är att den digitala signalen kan, utan några större förluster, komprimeras så att det för TV-sändningar avsatta frekvensområdet kan innehålla fler kanaler. Dessutom är digitala sändningar mindre känsliga för störningar eftersom systemet har inbyggd felkorrigering. I vissa situationer, till exempel om det är väldigt mycket rörelse i bilden, kan de digitala sändningarnas kvalitet bli betydligt sämre än de analoga sändningarna. Komprimeringstekniken bygger på att inte hela bilden behöver skickas för varje uppdatering, utan att enbart information om vad som har ändrats sedan den senaste bilden skickas. Om alltför mycket har ändrats måste hela bilden skickas för varje uppdatering. För att kunna hålla den begränsade datamängden per sekund måste varje bild komprimeras hårt vilket kan ge dålig kvalitet. "Grynig" bild som man kan drabbas av vid analoga sändningar förekommer inte om bilden överförs digitalt, vilket gör att digitala sändningar ger betydande kvalitetsvinster jämfört med analoga sändningar om mottagningsförhållandena är dåliga. Vid mycket dåliga mottagningsförhållanden kan de digitala sändningarnas kvalitet tvärt om bli sämre än de analoga, eftersom både bild och ljud kan bli "ryckiga" eller t.o.m. försvinna helt periodvis. En analog sändning hade istället gett en mycket grynig bild och brusigt ljud. I Europa och på många andra håll i världen sker digitala TV-sändningar normalt enligt standarden DVB (internetbaserade sändningar använder andra system), som idag bygger på komprimeringsteknikerna MPEG-2 och MPEG-4. Därtill används ofta något krypteringssystem för betal-TV-kanaler. Digital terrestrial television (DVB-T), eller markbunden television (det så kallade marknätet), består av ett eller flera sändarnät som finns placerade på olika master. Sådana sändningsnät finns i dagsläget i bland annat Tyskland, Italien, Sverige, Storbritannien, Finland och Danmark. Sändningar i digitala marknät förekommer både som krypterade och okrypterade sändningar. I Storbritannien är nästan alla sändningar i det digitala nätet okrypterade, så man kan se runt trettio kanaler utan att betala för det, bara man skaffar sig en digitalbox. I Sverige är ungefär två tredjedelar av TV-kanalerna krypterade. Planer finns i många länder på att ersätta det gamla analoga nätet med digitala sändningar. År 2003 blev Berlin först i världen att släcka de analoga sändningarna och släckningen ska därefter fortsätta genom landet. Sverige genomförde 2005-2007 en liknande stegvis släckning, medan man i Finland stängde hela nätet 1.9 2007 kl 04:00 EST och i Danmark övergick man till DVB-T den vid midnatt natten till den 1/11 2009. (Till skillnad från Sverige, vars digital-TV i huvudsak baseras på MPEG2-kodning, lanserades den effektivare MPEG4-kodningen samtidigt.) Orsaken till att man ofta vill släcka de analoga sändningarna snabbt är bland annat att man vill kunna använda de frekvenserna till annat istället. Com Hem, som är det i särklass största kabelnätet i landet (75 % av kabel-tv marknaden), inledde sina digitala sändningar i november 1998. Sedan den 8 september 2020 sänds enbart digitala kanaler i Com Hems kabelnät. Etapp 1, hösten 2005: Bland annat Gotland, Gävle och Motala. Etapp 2, våren 2006: Bland annat Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro.
Bärbar dator
En bärbar dator är en persondator, som utformats så att den är lätt att bära med sig, till skillnad från en stationär dator. Engelskspråkiga ord som är mer eller mindre synonyma är notebook, laptop med flera. En bärbar dator kan i dess utseende jämföras med en portfölj. Locket som man viker upp är en plattskärm, denna döljer tangentbordet i stängt läge. Under tangentbordet gömmer sig moderkortet, själva datorn. För att komma åt datorns inre vid en uppgradering, skruvas vanligen tangentbordet eller någon av luckorna på datorns undersida bort. Tidiga bärbara datorer (se Osborne 1, Compaq) såg annorlunda ut. De var stora som skrivbordsdatorer men utrustade med bärhandtag. Tangentbordet agerade "lock" som skyddade skärmen, som ofta var en CRT. Denna form av bärbara datorer finns kvar än idag, om dock endast i liten skala för särskilda behov då de kan byggas kraftigare än en vanlig bärbar dator. De har ofta goda uppgraderingsmöjligheter eftersom de i stor utsträckning kan använda samma komponenter som en skrivbordsdator. Detta medför dock att datorn blir otympligare och tyngre, och kallas därför skämtsamt för "släpbar dator". En bärbar dator kan vanligtvis utföra samma saker som en stationär, men kostar oftast mer för samma prestanda samt att de blir varmare då det är något sämre luftgenomströmning i chassit, det senare kan avhjälpas med en så kallad kylplatta. Fram till mitten av 2000-talets första decennium hade de flesta bärbara datorer en enhetsanslutning av typen PC Card/ExpressCard som kan användas för att ansluta exempelvis modem, nätverkskort, USB eller Firewire-adaptrar med samma kontakttyp. Dessa anslutningar återfinns sällan på stationära datorer eller bärbara datorer tillverkade från 2010-talet och framåt. För att spara plats kan seriella och parallella anslutningar saknas på bärbara datorer, vilket leder till minskad bakåtkompatibilitet med äldre tillbehör. Det finns dock adaptrar för dessa kontakter att ansluta i USB-uttagen. En bärbar dator kan vanligtvis användas ett fåtal timmar innan det inbyggda batteriet behöver laddas igen. Netbook är en typ av bärbar dator som i regel är mindre storleksmässigt än en vanlig laptop. En netbook brukar väga omkring 1 kg och priset som är relativt lågt brukar ligga på bara några tusenlappar. De första netbook-datorerna började säljas i Sverige under 2008. Marknadens första netbook tillverkades av Asus, modellen hette Eee PC och släpptes år 2007 i USA. Till Sverige kom den i början av 2008 med en vikt på 0,990 kg, 8,9" skärm, storlek av 225 × 165 × 35 mm (Bredd*Djup*Höjd) med kraft nog att spela youtube och mpeg4 video i fullskärm. Under 2010-talet har surfplattor i stor utsträckning ersatt netbookarna. Produktkategorin representeras dock fortsatt via en del mindre laptops, ofta av typen/märket Chromebook (webb-baserad dator installerad med Android). Ultrabook är Intels benämning på ultraportabla laptops. Bland kraven för att klassas om ultrabook är att tjockleken uppgår till max 21 mm och vikten understiger 1,3 kg. Smidigt att kunna ha med datorn överallt. Fungerar även vid strömavbrott, förutsatt att batteriet är laddat. Man kan ha vilken ställning man vill och använda datorn, till skillnad mot en stationär dator då man måste inta en position. Stöldbegärlig, då den är lätt att stjäla ur vikt- och storlekssynpunkt. Få möjligheter till uppgradering eller utbyggnad. Bärbara datorer är dyrare än motsvarande skrivbordsdatorer med samma prestanda. Blir lättare överhettade.
