Snabbmeddelanden
Snabbmeddelanden (även direktmeddelanden, ibland IM efter engelska instant messaging) är meddelanden som personer skickar till varandra i realtid med hjälp av datorer eller smartphones som är uppkopplade till internet eller något annat nätverk. Tekniken är nära besläktad med chatt. Användaren kan skaffa ett direktmeddelandeprogram som installeras på datorn eller använda snabbmeddelandenfunktioner på webbplatser. Det senare kan vara användbart då användaren befinner sig vid allmän dator till exempel i skolor och på jobb, eftersom inget program behöver installeras på datorn. Användaren väljer sedan vilka personer som ska hamna på ens kontaktlista (båda parter måste godkänna relationen). Som inloggad användare kan man se vilka kontakter som för tillfället är uppkopplade. Förutom att skicka snabbmeddelanden kan man via vissa direktmeddelandeprogram även överföra filer, spela onlinespel och föra videosamtal (med hjälp av mikrofon eller headset samt webbkamera). De första programmen, såsom Zephyr, som kom till Unix i början av 1990-talet, klarade enbart av att sända textmeddelanden. Det första allmänt kända programmet var ICQ från Mirabilis som följdes upp av MSN Messenger från Microsoft några år senare. AOL Instant Messenger har länge varit populärt i USA och bland användare av Mac OS X dominerar Ichat och Adium. IBM Lotus Sametime har en stark ställning inom företag. Jabber, AIM, Windows Live Messenger, ICQ och Skype är vanliga protokoll för snabbmeddelanden. Populära tjänster för snabbmeddelande finns i programvaran Telegram och WhatsApp. Man kan göra liknelsen att kommunikation med hjälp av snabbmeddelanden är som ett telefonsamtal, medan e-post är som att brevväxla eller faxa. Enligt undersökningen Svenskarna och internet skickade varannan svensk internetanvändare direktmeddelanden och chattar varje dag år 2017. Användningen hade fördubblats på tre år, år 2014 var samma siffra 25 procent. När man 2017 räknade med även de internetanvändare som använde direktmeddelanden och chattar mer sällan än varje dag hamnade siffran på 83 procent av svenskarna. Meddelanden utväxlas i realtid. Ett annat adressystem används: adressen innehåller vanligtvis inget @-tecken, istället väljer man avsändare i klientprogrammets kontaktlista. Närvarodetektion: man kan ögonblickligen avgöra om mottagaren är tillgänglig eller ej.
Iphone
Wi-Fi finns inbyggt i Iphone och med dess hjälp kan man koppla upp sig mot Internet genom en modifierad version av webbläsaren Safari. Iphone kan också ansluta sig till Internet via telefonnätet. Den första modellen använde EDGE (2.5 G) nätet och inte 3G-nätet som Internetanslutning, något Apple fått kritik för. De anledningar som nämnts till varför de valde EDGE-nätet är dels att det inte är lika strömkrävande så att telefonen får bättre batteritid och ytterligare en anledning är att 3G-nätet i USA inte är lika utbrett som EDGE-nätet. Iphone 3G, den modell som släppts i Sverige, har stöd för både 3G-nätet och EDGE. Iphone kopplar automatiskt om sig beroende på hur bra signalstyrka 3G-nätet har. Iphone 3GS som släpptes i Sverige 31 juli 2009 har 7,2 Mbps HSDPA vilket innebär ännu snabbare hastigheter via 3G-nätet. Webbläsaren Safari visar webbsidor i stort sett som de ser ut som det hade gjort om användaren hade suttit vid en dator och besökt dem. Detta till skillnad från den förenklade versionen som är vanlig på mobiltelefoner som inte räknas som smartphones. Även om flash-filmer från Youtube kan visas i ett dedikerat Youtube-program, saknas i webbläsaren stöd för Java- och Adobe Flash. Webbsidorna kan ses i antingen stående eller liggande format beroende på hur man håller telefonen vinklad och man kan zooma in på områden som man vill granska lite närmare antingen genom att använda "nyptekniken" eller så dubbelklickar man på bilder eller text. Iphone har stöd för flikar och sedan Iphone OS 3.0 kan webbläsaren även spara inloggningsuppgifter till sidor. Tack vare ett samarbete mellan Apple och Google tillåts de som använder Iphone åtkomst till en specialgjord version av Google Maps. Kartorna kan beskådas som kartor, satellitbilder eller en kombinerad version av kartor och satellitbilder som är optimerade just för Iphone. Det finns också möjlighet att få tillgång till trafikinformation med hjälp av Google Maps. När Iphone först presenterades demonstrerade Steve Jobs Google Maps genom att söka efter närmaste Starbucks och sedan busringa dit. Iphone har stöd för Bluetooth 2.x+EDR som kan användas för att ansluta en trådlös öronsnäcka som använder sig av Bluetooth 2.0-teknologin. En likadan USB-anslutning som används på Ipoden finns på undersidan av telefonen. Den anslutningen används för att koppla ihop telefonen med datorn då man ska synkronisera den eller föra över filer. Det är också genom den här anslutningen som man laddar batteriet. På ovansidan av telefonen finns det en hörlursanslutning där man kan ansluta ett headset eller ett par hörlurar. Iphone har ett inbyggt e-postprogram med vars hjälp användaren kan skicka inbäddade bilder i ett e-brev. Det finns stöd för PDF, Microsoft Word, Microsoft Excel och Microsoft Powerpoint vilket gör att man kan titta på bifogade filer av de här filtyperna. Apples Mobileme, Yahoo! och Gmail erbjuder Push-epost till Iphone, en e-posttjänst som kan liknas vid den som finns på Blackberry där meddelanden anländer till telefonen i det ögonblicket det finns tillgängligt på servern. De vanliga e-poststandarderna IMAP och POP3 stöds också, inklusive Microsoft Exchange Server. Telefonen kan synkronisera ett e-postkonto med Apples egna e-postprogram Mail eller Microsoft Outlook eller Microsoft Entourage, eller så kan man manuellt konfigurera ett konto med hjälp av verktyget Inställningar. Om inställningarna ärätt så kan e-postprogrammet kolla många olika internetbaserade e-postkonton såsom Gmail, Mobileme och America Online. Iphone använder sig av en optimerad version av operativsystemet Mac OS, kallat IOS (tidigare kallas Iphone OS). Eftersom Iphone har en ARM-processor och Apples datorer har x86-processorer så är det i alla fall en skillnad mellan de olika operativsystemen. Operativsystemet tar upp totalt 700 MB. Apple erbjuder samma metod för uppdatering av IOS som kan liknas vid hur Ipods och Mac OS X uppdateras och använder detta som ett säljargument.
Varuprov
Varuprov, (provsmakning) gratisprov, demonstrationsexemplar (demoex) eller sampling används vid marknadsföring och består av en produkt som visar exempel på hur en befintlig eller kommande produkt kan se ut eller upplevas. Många gånger får man ta hem alternativt förtära dessa provexemplar gratis eller nästan gratis för att kunna bestämma sig inför ett eventuellt köp. De delas antingen ut personligen (från hand till hand) eller opersonligen från låda eller annan dispenser. Dessa kan också finnas stationärt i till exempel en butik, ofta kallat skyltexemplar. Det är en uppackad vara som i första hand är till för att visas upp i till exempel ett skyltfönster eller en glasmonter för att ge kunderna möjlighet att se och eventuellt testa varan på plats. När exempelvis hela varupartier ska bytas ut kan skyltexemplaret säljas, i befintligt skick och under särskilda villkor, till nedsatt pris. På senare tid har det även blivit populärt med webbplatser på Internet vars affärsidé delvis består av att dela ut gratisprodukter till konsumenter. Ibland behöver konsumenten göra någon motprestation för att ta del av varuproven. Utöver webbplatserna så har användandet av smartphones även producerats applikationer möjliggjort att konsumenter kan ta del av varuprover som delas ut i deras närhet (geotaggning används).
Streckkod
Streckkod är ett sätt att skriva information så att den enkelt ska kunna automatiskt avläsas optiskt, antingen fotoelektriskt eller genom automatiska bildanalysmetoder. Avläsningen sker vanligtvis med en streckkodsläsare. Den första streckkoden som dessutom kunde avläsas, kallad Piltavlan, uppfanns 1949 och patenterades 1952 av de amerikanska ingenjörerna Norman Woodland och Bernard Silver. De fick idén att kombinera bioprojektorernas optiska avläsning av ljudspåret med morsealfabetets korta och långa signaler. Eftersom prickarna var för små för att kunna avläsas effektivt ersattes strecken och prickarna med olika breda koncentriska linjer, vilket dessutom betydde att den såg likadan ut oavsett hur den vreds. Streckkodsläsaren tillverkades av en 500-watts glödlampa. Först på 1960-talet hamnade streckkoderna på butiksvaror och glödlampan i streckkodsläsaren ersattes med laser. Det dröjde dock in på 1980-talet innan merparten av dagligvaror försågs med streckkod och först på 1990-talet blev det i Sverige normalt att läsa av automatiskt i kassan. Linjära, eller endimensionella, streckkoder består av ett antal linjer bredvid varandra. EAN-13 och EAN-8 (tidigare även kallat EAN-kod (European Article Number)) är världens mest spridda streckkod, och används för märkning av artiklar och varor. Nummersystemet hanteras av GS1-organisationen i respektive land. Universal Product Code, förkortat UPC, är ett system för streckkoder som används i USA och Kanada. Sedan ett antal år rekommenderas kunder till GS1 US och GS1 Canada att också acceptera EAN-13 och EAN-8. Code 39 är ett äldre kodformat som kan koda versala tecken (A-Z),siffror (0-9) samt några specialtecken. Code 39 har ingen inbyggd kontrollsiffra. GS1-128 är en streckkod som används på ytterförpackningar. Den innehåller bland annat artikelnummer (GTIN) och batchnummer. Det ger möjlighet till spårbarhet och möjlighet till att följa gods under transport och hålla rätt på varor i lager. GS1-128 är en variant av den mer generella streckkodstypen Code 128. I GS1-128, till skillnad från Code 128, används applikationsidentifierare (AI) som beskriver vilken typ av information som finns i streckkoden. Genom att använda GS1-128 och olika AI kan en och samma streckkod innehålla information om till exempel SSCC (GS1-kollinummer), GTIN (GS1-artikelnummer), antal ytterförpackningar på en pall, batchnummer och datum. Det är dock inte möjligt att använda Code 128 för att överföra olika typer av information i en och samma streckkod. Streckkoden är utformad så att den kan läsas av rakt från höger eller vänster med fasta eller portabla läsare. Streckkodens storlek får variera så att modulbredden ligger i intervallet 0,495 till 0,94 mm. Den maximala fysiska längden, inklusive de tysta zonerna, för GS1-128 är 165 mm och det maximala antalet datatecken är 48 tecken i en enskild streckkodssymbol. AI är en kod som består av ett specificerat antal typdefinierade tecken där de olika koderna anger vilket dataelement, eller information, som finns i streckkoden. Till exempel anger AI (01) att streckkoden innehåller GTIN, AI (15) bästföredatum och AI (10) batchnummer. Koden skrivs ut inom parentes under streckkoden före det dataelement det beskriver, men parentesen läggs inte in i streckkoden. Code 128 kan koda de 128 första tecknen i ASCII-kodningen men ger även en kompakt kodning av numeriska värden. I koden ingår även en kontrollkod för att säkra mot läsfel. ITF-14 (Interleaved Two of Five) kan tryckas direkt på wellpapp och ytterförpackningar eftersom den har en hög toleransnivå och är stor jämfört med EAN-13 och EAN-8. Streckkoden används för att märka artiklar med ett GTIN-14. ITF-14 är en internationellt standardiserad streckkod som även används av GS1. Streckkoden kan. Koden kan läsas både från vänster och höger men inte från olika infallsvinklar. QR-koder används mer och mer i olika former av annonser, då koderna enkelt kan läsas och avkodas av dagens smartphones.
Välfärdsteknologi
Välfärdsteknologi är kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga samt för äldre personer. Tekniken som sådan benämns välfärdsteknik eller digital teknik, Den kan stödja eget boende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov. Välfärdsteknik kan vara ett komplement för att öka äldre personers delaktighet, självständighet och trygghet. Forskning visar att utbildning i och användning av internet och dator kan minska ensamhet bland äldre personer. Välfärdsteknologi är ett paraplybegrepp för kunskap och användning av teknik inom följande områden. Begreppet välfärdsteknologi har bland annat använts i svenska Hjälpmedelsinstitutets rapport Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen och i Norges offentliga utredning 2011:11. Begreppet välfärdsteknologi kan också användas i vidare mening och innefatta all teknik som på ett eller annat sätt förbättrar livet för de som är i behov av den. För exempelvis människor med funktionsnedsättning kan välfärdsteknologi innebära möjligheten att på lika villkor delta i ett demokratiskt samhälle, utöva frilufts- och fritidsintressen eller framföra fordon av olika slag. På webbplatsen Upptäck Välfärdsteknologin! finns flertalet exempel på tekniska lösningar som, på ett eller annat sätt, förbättrat områden som omsorg, kultur, fritid, demokrati, företagande, utbildning, vård och miljö. Det kan vara bra att känna till att den enskilde kan ansöka om bistånd för digitala verktyg enligt socialtjänstlagen och att viss teknik kan föreskrivas från hälso- och sjukvården, om det anses vara ett hjälpmedel. Välfärdsteknologi som kan bidra till ökad trygghet är till exempel användning av trygghetslarm, mobiltelefon, mobila larm med GPS-funktion, bildportstelefon och webbkamera för tillsyn. Välfärdsteknologi som kan bidra till ökad aktivitet och delaktighet i samhället kan vara användning av rollator, eldriven rullstol, hörapparat, synhjälpmedel, internettjänster, videokommunikation, teknikstöd för påminnelse och struktur i vardagslivet. Välfärdsteknologi som kan stärka personer med funktionsnedsättning till ett självständigare liv kan vara användning av förflyttningshjälpmedel, kognitiva hjälpmedel som till exempel medicinpåminnare, produkter för fjärrstyrning av till exempel TV, belysning, dörrautomatik. Det kan också vara användning av IKT-tjänster och produkter som underlättar inköp, bankärenden och kontakter med myndigheter. Välfärdsteknologi som kan vara stöd till anhöriga kan vara användning av IKT-tjänster som stödjer kommunikation med andra anhöriga eller vård- och omsorgspersonal. Det kan även vara användning av personlyftar, hjälpmotor till manuell rullstol och passagelarm. Välfärdsteknologi kan vara mobilapplikationer, skapade i syfte att stödja människor i sin vardag, såsom exempelvis hjälpmedel för hörselskadade och synsvaga. Appar med piktogram kan hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar i sin kommunikation. Välfärdsteknologi som kan bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning kan vara användning av dörrautomatik till hiss och entrédörrar, digitala lås, interaktiva skrivtavlor, digitala pennor och applikationer till smartphones. Hjälpmedel som efter behovsbedömning kan förskrivas av hälso- och sjukvårds personal. Produkter och IKT-tjänster (Informations och Kommunikationsteknik) som finns på den öppna marknaden som underlättar vardagslivet för personer med funktionsnedsättning. Produkter och IKT-tjänster som erhålls genom bostadsanpassningsbidrag. Produkter och IKT-tjänster som erhålls genom kommunalt biståndsbeslut. Hjälpmedel, produkter och IKT-tjänster för personer med funktionsnedsättning i skola och utbildning. Produkter och IKT-tjänster som stödjer anhöriga till personer med funktionsnedsättning.
