Göteborgs moské är en moské som ligger i Brämaregården intill Ramberget på Hisingen. Den är ritad av arkitekten Björn Sahlqvist och invigdes 16 juni 2011. Bygget är helfinansierat av Saudiarabien och drivs av Sveriges Muslimska Stiftelse (SMS). Moskén kostade 67 miljoner kronor att bygga och är 2 000 kvadratmeter stor. Byggstarten var i april 2010. Bygget av moskén möttes av demonstrationer för och emot, och kritik mot att moskén har bekostats av en diktaturstat vars tolkning av islam, wahhabism och salafism, är strängt konservativ. Moskéns ordförande var år 2013 Ahmed Al-Mofty, som även var ordförande för Islamiska Informationsföreningen. Moskén utsattes för ett bombhot i januari 2015, men utan att någon sprängladdning kunde hittas av polis. SMS finansierar verksamheten av Göteborgs moské genom donationer från moskéns medlemmar och besökare. Moskén får inga statliga bidrag, varken svenska eller utländska. Enligt en studie beställd av Nämnden för statligt stöd till trossamfund år 2014 var flera av de centrala aktörerna i SMS även aktiva i Islamiska informationsföreningen (IIF) och i Römosseskolan. Imam Abdul Rashid Mohamed var 2011 lärare i islamologi i Römosseskolan. År 2019 meddelade moskén både på sin hemsida och i ett bokningsmejl att slöja på flickor var "ett måste" för en skolklass som skulle göra ett besök efter att tidigare muntligen ha blivit informerad om att det inte fanns något slöjtvång. Föräldrar protesterade och ställde in besöket och moskén skulle se över informationen på sin webbsida. Ahmad al-Mofty är imam och styrelseordförande vid moskén och har inbjudits som föreläsare till Muslimska Familjedagarna som arrangerades av Sveriges Unga Muslimer och studieförbundet Ibn Rushd. al-Mofty har även föreläst för Malmö Unga Muslimer. Moskéns imam Sheikh Abdul Rashid Mohamed är utbildad i Saudiarabien vid Islamic University of Madinah(en) där bara män får studera. Mohamed uttalade i ett reportage utfört år 2013 av Uppdrag Granskning med dold kamera att månggifte är tillåtet samt att hustrur inte kan neka sin make sex. Styrelsens förtroende för imamen ökade efter reportaget. Al-Mofty försvarade Mohamed och menade att hen utsatts för en "komplott". Islamiska informationsföreningen (IIF), hyrde enligt Sveriges Radio 2013 in sig i moskéns lokaler och fick lokalbidrag av Göteborgs Stad. IIF var 1995 medlem i paraplyorganisationen Sveriges muslimska råd (SMR). IIF samarbetade med den saudiska utbildningsorganisationen World Association of Muslim Youth (WAMY) för att översätta texter till svenska och sålde böcker ifrån bland annat The Islamic Foundation, Ta-Ha Publishers, International Islamic Federation of Student Organizations (IIFSO) och WAMY. Föreningen började 1986 ge ut tidningen Salaam - Islamisk tidskrift. Ett stort antal av dess texter är skrivna av kvinnliga konvertiter, en mindre del är skriven av muslimer med formell islamisk utbildning. Åren 1994-1996 samarbetade tidningen med Sveriges Muslimska Ungdomsförbund. (senare namn Sveriges Unga Muslimer). Helena Benaouda blev redaktör för tidningen under senare delen av 90-talet och arbetade för IIF ideellt. Tidskriften publicerade texter av muslimska författare översatta till svenska, bland annat av Muslimska brödraskapets Sayyid Qutb och Muhammad Qutb. Vid tiden runt 1997–1998 försköts karaktären av skribenter ifrån konverterade kvinnor till invandrade muslimska män. Islamiska förbundet i Göteborg (IFiG) var 2017 registrerade på samma adress. IFiG är medlem i paraplyorganisationen Förenade Islamiska Föreningar i Sverige. Göteborgs Unga Muslimer var år 2017 registrerade på samma adress och är en lokalförening till Sveriges Unga Muslimer och samarbetar med studieförbundet Ibn Rushd. GUM deltog 2015 med andra organisationer, bland annat SSU Göteborg och Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR) i manifestationen Refugees Welcome. Ordförande för GUM år 2015 var Faraj Semmo. Monija Sonnius, redaktör Salaam 1990–.
Short Message Service (SMS) är en tjänst för korta textmeddelanden, eller sms, som sänds mellan mobiltelefoner eller mellan dator och mobiltelefon. Ett textmeddelande via SMS kan av tekniska skäl i mobiltelefonsystemen bestå av högst 160 tecken, men telefonen kan själv dela upp längre texter i flera sms, vilka den mottagande telefonen sedan sammanfogar till en helhet igen. Idén att skriva textmeddelanden till andra mobilanvändare uppkom i början av 1980-talet, då avsikten med SMS framförallt var att ge användaren information om att denne har ett meddelande i sin röstbrevlåda. I februari 1985 meddelade J. Audestad, WP3, att SMS var en tilltänkt tjänst att använda för de nya digitala mobila systemen. Det första textmeddelandet sändes över Vodafones GSM-nätverk i England den 3 december 1992, från Neil Papworth, Sema Group från en persondator till Richard Jarvis, Vodafone på en mobiltelefon. Textmeddelandet innehöll texten "Merry Christmas". Utvecklingen gick till en början sakta, år 1995 sände användare i genomsnitt 0,4 meddelanden per månad. En av faktorerna till detta var att operatörerna inte hade satt upp ett säkert sätt att betala sms med, vilket framförallt rörde dem som betalade i förväg. Efterhand försvann problemet med detta och användandet började öka. SMS var utformat som en del av GSM, men är idag tillgängligt för en mängd nätverk, inklusive 3G- och 4G-nätverk. Användandet av SMS ökar ständigt världen över: år 2000 sändes 17 miljarder sms, år 2001 sändes 250 miljarder, år 2004 sändes 500 miljarder och år 2010 sändes 6100 miljarder. Det finns ingen som har äganderätten till SMS, liksom till de flesta andra tjänster och funktioner som finns i mobilstandarden GSM. Det finns olika rekommendationer för GSM, till exempel 03.38, 03.41 och 03.40. GSM rekommendation 03.38 anger hur text med olika alfabet och specialtecken kodas för att sändas med SMS. Rekommendation 03.41 beskriver tjänsten Cell Broadcast, som t.ex. kan användas för att visa namnet på den basstation som man för tillfället är kopplad till. SMS-PP, "Short Message Service - Point to Point", är definierad i rekommendation 03.40 beskriver hur korta meddelanden kan skickas från en användare till en annan via ett SMSC, Short Message Service Centre, som tillhandahåller en "spara-och-vidarebefordra"-mekanism. Detta försöker sedan skicka ut meddelandena till mottagarna. Om mottagaren inte är nåbar, så köar SMSC meddelandet och försöker sända om det senare igen. Vissa SMSC har även den alternativa funktionen "vidarebefordra-och-glöm bort" där meddelandet bara skickas iväg en gång. Funktionen att leverera meddelande är "best effort", vilket betyder att det inte finns några garantier för att meddelandet faktiskt kommer fram till mottagaren. Förseningar och förlorade meddelanden är inte ovanliga fenomen. Användaren kan begära att få en meddelandeindikation när meddelandet kommit fram till mottagaren. Ett textmeddelande kan maximalt vara 140 byte långt, vilket är 140 byte × 8 bitar = 1 120 bitar. Eftersom alla vanliga tecken förbrukar 7 bitar, så räcker längden till 160 tecken såvida man inte använder specialtecken som smileys eller exotiska bokstäver. Standarden tillåter teoretiskt att en lång text kan fördelas på ända upp till 255 länkade SMS, vilket skulle ge utrymme för cirka 40 000 tecken. I praktiken brukar gränsen gå vid sex till tio sms. Ett långt textmeddelande debiteras som det antal länkade sms som krävs. SMS kan också användas till att sända binära innehåll, exempelvis ringsignaler eller telefoninställningar som tas emot av telefonen utan att visas upp som text. Ett Flash sms är en typ av sms som direkt när det kommer till telefonen syns på skärmen utan att användaren behöver trycka på något. Flash sms sparas inte i inkorgen på telefonen. Angripare kan använda så kallade sms-sniffers, program och hårdvara för att avlyssna och analysera trafik i telenäten. SMS-SM (svenskt mästerskap i SMS).
Idén att skriva textmeddelanden till andra mobilanvändare uppkom i början av 1980-talet, då avsikten med sms framförallt var att ge användaren information om att denne har ett meddelande i sin röstbrevlåda. I februari 1985 meddelade J. Audestad, WP3, att sms var en tilltänkt tjänst att använda för de nya digitala mobila systemen. Det första textmeddelandet sändes över Vodafones GSM-nätverk i England den 3 december 1992, från Neil Papworth, Sema Group från en persondator till Richard Jarvis, Vodafone på en mobiltelefon. Textmeddelandet innehöll texten "Merry Christmas". Utvecklingen gick till en början sakta, år 1995 sände användare i genomsnitt 0,4 meddelanden per månad. En av faktorerna till detta var att operatörerna inte hade satt upp ett säkert sätt att betala sms med, vilket framförallt rörde dem som betalade i förväg. Efterhand försvann problemet med detta och användandet började öka. Sms var utformat som en del av GSM, men är idag tillgängligt för en mängd nätverk, inklusive 3G- och 4G-nätverk. Användandet av sms ökar ständigt världen över: år 2000 sändes 17 miljarder sms, år 2001 sändes 250 miljarder, år 2004 sändes 500 miljarder och år 2010 sändes 6100 miljarder. Konkurrerande meddelandetjänster i smarttelefoner har dock gjort att ökningstakten har avtagit. I Sverige har användandet av sms sjunkit kraftigt. Toppåret 2011 sändes 18,5 miljarder sms från svenska mobiltelefoner, år 2019 hade antalet sjunkit till 8,0 miljarder sms. Det finns ingen som har äganderätten till sms, liksom till de flesta andra tjänster och funktioner som finns i mobilstandarden GSM. Det finns olika rekommendationer för GSM, till exempel 03.38, 03.41 och 03.40. GSM rekommendation 03.38 anger hur text med olika alfabet och specialtecken kodas för att sändas med sms. Rekommendation 03.41 beskriver tjänsten Cell Broadcast, som t.ex. kan användas för att visa namnet på den basstation som man för tillfället är kopplad till. SMS-PP, "Short Message Service – Point to Point", är definierad i rekommendation 03.40 beskriver hur korta meddelanden kan skickas från en användare till en annan via ett SMSC, Short Message Service Centre, som tillhandahåller en "spara-och-vidarebefordra"-mekanism. Detta försöker sedan skicka ut meddelandena till mottagarna. Om mottagaren inte är nåbar, så köar SMSC meddelandet och försöker sända om det senare igen. Vissa SMSC har även den alternativa funktionen "vidarebefordra-och-glöm bort" där meddelandet bara skickas iväg en gång. Funktionen att leverera meddelande är "best effort", vilket betyder att det inte finns några garantier för att meddelandet faktiskt kommer fram till mottagaren. Förseningar och förlorade meddelanden är inte ovanliga fenomen. Användaren kan begära att få en meddelandeindikation när meddelandet kommit fram till mottagaren. Ett textmeddelande kan maximalt vara 140 byte långt, vilket är 140 byte × 8 bitar = 1 120 bitar. Eftersom alla vanliga tecken förbrukar 7 bitar, så räcker längden till 160 tecken såvida man inte använder specialtecken som smileys eller exotiska bokstäver. Standarden tillåter teoretiskt att en lång text kan fördelas på ända upp till 255 länkade sms, vilket skulle ge utrymme för cirka 40 000 tecken. I praktiken brukar gränsen gå vid sex till tio sms. Ett långt textmeddelande debiteras som det antal länkade sms som krävs. Sms kan också användas till att sända binära innehåll, exempelvis ringsignaler eller telefoninställningar som tas emot av telefonen utan att visas upp som text. Ett flash-sms är en typ av sms som direkt när det kommer till telefonen syns på skärmen utan att användaren behöver trycka på något. Flash-sms sparas inte i inkorgen på telefonen.
Konsumentkredit är en kredit till fysisk person för dennes personliga ändamål, till exempel köp av egna bostaden, bil och andra kapitalvaror eller för annan konsumtion av mindre varaktigt slag. Konsumentkrediter regleras i Lag (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter och Konsumentkreditlag (2010:1846) samt föreskrifter och allmänna regler hos Finansinspektionen respektive Konsumentverket. Även andra lagar och regler äger tillämpning inom området såsom Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och GDPR (Dataskyddsförordningen). Det krävs tillstånd från Finansinspektionen för att få lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Ett bostadslån är enligt lag och i lånevillkor åtskilt från andra konsumtionskrediter. Vanligen krävs att låntagaren lämnar en säkerhet för lånet i form av pant i lägenheten eller huset. Andra lån till fysiska personer är det som i vardagligt tal kallas konsumentkrediter och lämnas väsentligen utan säkerhet och är då s.k. blancolån. De tillhandahålles i olika format och under olika etiketter beroende på hur de marknadsförs och vad de kan användas till. Exempelvis används begreppen konsumentkrediter, billån, blancolån, kontokortskrediter, privatlån, smålån och snabblån. En speciell form av privatlån är s.k. SMS-lån, kallas även snabb- eller smålån. De kännetecknas av att enkel ansökan, ofta via Internet och att de betalas ut snabbt. Den effektiva räntan är i allmänhet hög. Vissa långivare arbetar med en nominell ränta som redan i utgångsläget är hög och dessutom tillkommer uppläggnings- och aviavgifter varför den effektiva räntan för ett litet lån på kort tid blir extrem och kan vara flera hundra procent. Det bör dock noteras att det är kombination avgifter för små lån på kort tid som gör den effektiva räntan extrem. SMS-lånen fick sitt namn av att det, i vart fall tidigare, gick att ansöka och erhålla dessa lån via SMS. Numer förmedlas dessa lån väsentligen via internet varför rena SMS-lånästan försvunnit.
Asynkron kommunikation innebär att ett skeende interagerar med ett annat skeende, men tidsmässigt helt oberoende av det andra skeendet. Motsatsen är synkron, då skeenderna koordinerar med varandra i tiden. För att enkelt tydliggöra detta kan man jämföra att skicka ett sms-meddelande med att ringa ett telefonsamtal. Skickar man ett sms meddelar man sig asynkront, eftersom mottagaren inte behöver svara på meddelandet direkt. Ringer man däremot måste mottagaren svara för att inleda en synkron kommunikation. Inom datatekniken är ofta meddelanden mellan processer i program och elektroniska pulser asynkrona. En process som skickar ett asynkront meddelande till en annan process eller tråd förväntar sig inte att mottagaren svarar direkt. Det tillämpas dagligen i UDP-protokollet som är ett asynkront nätverksprotokoll där paket i nätverket kan skickas i snabb följd utan att vänta på att mottagaren svarar. Asynkrona meddelanden har dock en stor begränsning. Det är att om meddelandet på något vis ej hanteras så kommer varken sändaren eller mottagaren veta om detta. Sändaren kan då tro att motparten fått meddelandet och mottagaren har ingen aning om att meddelandet skickats. Om man har en dålig förbindelse (till exempel i datornätverket) så kan många meddelanden förloras, något som sändaren och mottagaren måste anpassa sig till. En nackdel med synkron kommunikation är risken för något som kallas dödläge.