Barnkläder
Barnkläder (barnkonfektion) är kläder gjorda speciellt för barn. Storlekarna mäts i centilong i stora delar av Europa och går oftast upp till 170 cl men i USA och vissa andra länder används barnets ålder eller vikt för att ange storleken. Under större delen av medeltiden var både pojkar och flickor klädda i tunikor och klänningar upp till sexårsåldern. Det var lätt att byta blöja på småbarnen och lätt för dem att klara av toalettbestyren på egen hand när de blev lite större. Pojkar kläddes i klänning långt in på 1800-talet. Den ersattes senare av byxdräkten skeleton till lite äldre pojkar. I början av 1900-talet kom nya material som var lättare att tvätta och stryka så pojkarna kunde få byxor som de vuxna. Moderna barnkläder skiljer sig huvudsakligen från vuxenkläder genom dess storlekar, men är ofta även konstruerade för att vara rymliga och tillåta rörelser. Konfektionsindustrin innebar ett uppsving för barnkläder, som blev allt mer praktiska. Overall blev som ett resultat populära under 1920-talet. Under 1930-talet satsades i Sverige på bra och billiga kläder, vilket ökades än mer efter att barnbidraget infördes 1948. Kläderna är ofta lätta att ta på sig, för att barnen själva ska kunna ta på sig dem. Flickkläder har ofta likheter med det kvinnliga modet, medan pojkkläder har mer gemensamt med herrmodet, med en striktare stil. Sjömanskostym är ett klassiskt pojkklädesplagg som finkläder. Jeans och trikåtröja har blivit en unisex kombination. Babykläder syftar på de kläder som används innan ett barn har lärt sig att gå. Eftersom småbarn har blöja är babykläder utformade på ett speciellt sätt. Historiskt har man ofta lindat barn, och så gjordes in på 1900-talet. På 1940-talet infördes storleksanpassade plastbyxor. När trikå infördes blev kläderna mer töjbara vilket tillät barnen att röra på armar och ben. Body är ett vanligt babyklädesplagg. Under 1950-talet lanserades för första gången en modestil som riktats speciellt till tonåringar. Modet har haft starka influenser från collegekläder i USA. Under 1960-talet övertog popmodet. Plaggen var likadana för pojkar och flickor till i början av 1900-talet. När man började skilja på pojk- och flickkläder var det vanligt att pojkarna kläddes i rosa, som liksom rött, signalerade krigiskhet och makt och flickorna i blått som bland katoliker kopplas till jungfru Maria. Färgerna bytte plats med varandra mellan första- och andra världskriget, men man vet inte varför. En teori är att soldaternas blåa uniformer och blått började att förknippas med maskulinitet och flickorna fick nöja sig med rosa. Modeindustrin hakade på trenden och började skapa kollektioner i olika färger för pojkar och flickor, män och kvinnor. Det var också ett sätt att öka konsumtionen eftersom en familj med döttrar då måste köpa nya kläder när de fick en pojke.
Föräldraledighet
Föräldraledighet är den ledighet som beviljas av stat och företag i samband med barns födelse och under småbarnstiden. Från att tidigare bara avsett moderns rätt till ledighet blir det nu allt vanligare att även fadern ges någon form av rätt till ledighet. Utformningen av dessa rättigheter skiljer sig mycket åt mellan länder. Kvinnorna inom EU har, oberoende av vilket land de arbetar i, rätt till minst 14 veckors sammanhängande mammaledighet, med en obligatorisk barnledighet på minst två veckor före och efter förlossningen. Om nödvändigt för mammans hälsa bör hon få andra arbetsuppgifter eller ledigt så länge som nödvändigt. Graviditeten kan inte användas som uppsägningsgrund under mammaledigheten. Lönen under mammaledighet bör minst motsvara sjukdagpenning. Småbarnsföräldrar har rätt till minst tre månaders föräldraledighet vid barnets födelse eller adoption. Längden på ledigheterna varierar stort inom EU, med tiderna i Norden längre än genomsnittet. I en del länder motsvarar mamma- eller föräldraledigheten minimikraven, en del länder var tvungna att förlänga ledigheterna i och med minimikraven. Mammaledigheten är 15 veckor. Föräldraledigheten är 3 månader, enligt EU:s minimikrav. I Danmark har kvinnliga arbetstagare rätt att vara lediga (vilket i Danmark kallas barselsorlov) från 4 veckor före förväntad förlossning fram till 14 veckor efter förlossning. Pappan har rätt till 2 veckors ledighet under de första 14 veckorna efter förlossningen. Efter de 14 veckorna har bägge föräldrarna möjlighet till 32 veckor med dagersättning. Det kan utsträckas till 40 veckor men då utan ersättning. Ingen generell rätt till betald ledighet vid vård av sjukt barn. I Finland har mamman rätt till 105 vardagar (ca 3½ mån) moderskapsledighet. Föräldrarna delar därefter på 158 dagar (drygt 5 mån) föräldraledighet. Föräldraledigheten förlängs vid tidig födsel eller tvillingfödsel. Fadern har rätt till faderskapsledighet under eller efter moderskapsledigheten, högst 54 vardagar. Mödrar vars arbete är olämpligt vid graviditet, t.ex. på grund av kemikalier, kan få särskild moderskapsledighet före den egentliga moderskapsledigheten. För dessa familjeledigheter utbetalas moderskapspenning, föräldrapenning, faderskapspenning respektive särskild moderskapspenning. En del av dessa penningar kan helt eller delvis utbetalas oberoende av eventuellt arbete, under deltidsarbete eller under arbete i hemmet. Därtill har familjen rätt till moderskapsunderstöd, som vanligen tas ut i form av moderskapsförpackningen, en låda med babykläder och tillbehör såsom sängkläder och flergångsblöjor. Understödet kan också tas ut som en summa på 140 euro. Moderskapsförpackningen, införd under en tid då spädbarnsdödligheten ännu var hög i Finland, har under senare år fått uppmärksamhet internationellt och en anpassad variant ingår 2017 i vissa biståndsprojekt. Dagpenningarna är 70, 75 eller 90 % (olika för olika penningar och perioder) av en trehundradel av årsarbetsinkomsten om denna är högst 32 892 euro (2013), därefter en mindre andel. Efter perioden för föräldraledighet har föräldrarna rätt till vårdledighet tills barnet fyller tre år. Föräldrar till adoptivbarn har rätt till vårdledighet tills två år efter adoptionen, dock högst till skolstarten. Båda föräldrarna kan inte samtidigt vara vårdlediga. Om ett barn sköts hemma betalas statligt hemvårdsstöd på 338,34 euro/månad (med förhöjning om barnen är fler och med möjlighet till ett inkomstberoende vårdtillägg), och många kommuner betalar ett frivilligt tilläggsbelopp, för att avlasta dagvården eller för att locka småbarnsfamiljer. Tills barnet gått ut andra klass (i vissa fall längre) kan en vuxen i hushållet ha rätt till partiell vårdledighet, det vill säga förkortad arbetstid. Vid plötslig sjukdom, då barnet inte ännu fyllt tio, har den vuxna eller en förälder rätt till tillfällig vårdledighet på högst fyra dagar.
Moderskapsförpackning
Moderskapsförpackning är ett statligt bidrag i Finland som Folkpensionsanstalten (FPA) erbjuder gravida eller adopterande mödrar. Lådan innehåller bland annat babykläder och barnavårdsprodukter. Själva lådan kan dessutom användas som en säng tillsammans med den medföljande madrassen och sängkläderna. Föregångaren till moderskapsförpackningen var en låda med lånekläder som delades ut av Mannerheims barnskyddsförbund till fattiga mödrar, med start under 1920-talet och fram till slutet av 1930-talet. 1937 stiftades lagen om moderskapsunderstöd och staten började erbjuda babylådor till mindre bemedlade mödrar. År 1949 ändrades lagen till att gälla alla mödrar. Tanken med bidraget var att uppmuntra till barnafödande och stävja den höga barnadödligheten. Som alternativ till moderskapsförpackningen kan man välja att istället få bidraget som en summa pengar. År 2017 var summan 140 euro. 95% av alla förstföderskor och ungefär två tredjedelar av samtliga mödrar väljer att få bidraget i form av en babylåda. För att få moderskapsunderstöd krävs att mamman varit gravid i minst 154 dagar (ca 5 månader). Hon måste också ha genomgått en hälsoundersökning senast under sin fjärde graviditetsmånad. Ansökan görs till Folkpensionsanstalten senast två månader före beräknad födsel. Innehållet i lådan varierar från år till år, bland annat utifrån den feedback som Folkpensionsanstalten får. 2017 fanns ca 50 produkter i förpackningen, till exempel flera bodys och byxor, overaller, sängkläder inklusive madrass, samt olika hygienprodukter. Namnet moderskapsförpackning kommer från lagen om moderskapsunderstöd (FFS 28.5.1993/477) och kräver därför ett riksdagsbeslut för att ändras. I november 2017 bjöd FPA in till allmän diskussion om moderskapsförpackningens namn. Man undrade om namnet var diskriminerande mot pappor och om man bättre borde beakta alla typer av familjer. Allmänheten fick på FPA:s webbplats komma med nya förslag eller rösta för att behålla det gamla namnet. Av de nästan 30 000 svarande ville nästan 60 % behålla det gamla namnet. En namnändring är därför inte längre aktuell. Varianter av moderskapsförpackningen förekommer i ett sextiotal länder, bland annat Skottland och Chile, i de flesta fall med inspiration från den finska. De flesta programmen är begränsade, till exempel till mindre bemedlade eller mödrar som deltar i hälsoundersökningar och föder på sjukhus. I många länder drivs programmet av frivilligorganisationer. Lådans innehåll varierar enligt lokala behov, och också om man i de flesta länder har en låda av finländsk typ förekommer andra typer av förpackningar, såsom trälådor eller korgar.
