Dieselmotor
Högsta insprutningstryck som används i dag är 2500 bar. Dieselmotorn används framför allt där det ställs krav på bränsleeffektivitet och hög effekt på lågt varvtal (längre hållbarhet), exempelvis för stationärt bruk och inom delar av transportsektorn, exempelvis för lastbilar, bussar, fartyg, diesellok och jordbruksmaskiner. Dieselmotorer används även i mobila generatorer. Stormen Gudrun som härjade bland annat Sverige i början av 2005 och fällde miljontals träd som i sin tur fick elledningar att rasa, gjorde att södra Sveriges mobilnät ett kort tag drevs av dieselgeneratorer. Det tillverkas dieselmotorer på ner till 400 cm³ för små maskiner och generatorer. Emellertid har Ford tillsammans med franska PSA utvecklat en V6-motor som återfinns i bland annat Jaguar S-type. Den har ett motorblock som är tillverkat med en teknik som utvecklats av svenska Sintercast och har dubbla turboaggregat och Common Rail. Detta ger en låg vikt och en effekt på 240 hk vid en cylindervolym på 3 l. Också BMW utvecklade tidigt dieselmotorer i mestadels aluminium och magnesium för att få ned vikten. Modellen 535 med rak sexcylindrig dieselmotor och dubbelturbo som lanserades 2004, hade en volym på 3 liter och utvecklade 272 hk och hade 560 Nm i vridmoment. Vid den tiden var det den kraftfullaste personbilsdieseln i världen. Denna motor har senare utvecklats ännu mer, och finns nu med trippelturbo, och har då 381 hk och 750 Nm, fortfarande med 3 liters volym. De dubbla och trippla turboaggregaten styrs av ett ganska komplicerat ventilsystem som från början utvecklades av Borg-Warner. Aggregaten är av olika storlek och arbetar ibland ett och ett, ibland tillsammans, för att få så bra och brett effektområde som möjligt, och för att minska s.k. turbolag (den fördröjning av effekten man normalt får, då turbon måste hinna varva upp). Detta arrangemang skall ej förväxlas med dubbelturbosystem för t.ex. V8-motorer, där man har en turbo per cylinderbank. Dieselolja (tunnflytande) är utan jämförelse det mest lätthanterliga bränslet för dieselmotorer, men en dieselmotor kan i princip drivas med allt som brinner. Därför har till och från, andra bränslen provats och använts, i större eller mindre omfattning. Dieselmotorn behöver då modifieras mer eller mindre och förses med hjälpapparater av olika slag. En fundamental egenskap är om bränslet självantänder eller inte på grund av kompressionen. Om kompressionständningar inte sker så måste tändning ske med exempelvis ett tändstift eller att ett särskilt tändbränsle tillförs. Vid omvandling av en naturresurs/råvara till bränsle för dieselmotorer uppstår alltid omvandlingsförluster. Många och komplicerade omvandlingssteg, råvara till axel, sänker systemverkningsraden betydligt. Bästa systemverkningsgrad uppnås som regel då "motorn anpassas till bränslet och inte bränslet till motor". Dieselmotorbränslen kan indelas i följande kategorier. Fasta: exempelvis pulveriserat trä. Utvecklingsarbete bedrevs på Chalmers på 70-talet. Snabb/explosiv förbränning ett problem. Gasfomiga: exempelvis generatorgas, "gengas", egentligen koloxid som genereras av träkol eller träflis. Ett ambitiöst utvecklingsarbete bedrevs kontinuerligt i Sverige under 1940-80-talen av ÖEB, för att säkra lastbilstrafiken vid en avspärrning. Lastbilar med gengasaggregat och modifierade standardmotorer förekom i kommersiell trafik. Då komprimerad luft-koloxidgasblandning inte självtänder vid kompression, tillförs en liten mängd (ca 10%) ordinär diesel som "tändbränsle". Härmed uppnås alltså en diesel-bränslebesparing på 90%. Biogas och fossilgas som innehåller en hög andel metan kan användas i specialbyggda dieselmotorer. Att samtidigt köra på ett flytande dieseldrivmedel och på metangas i en dieselmotor kallas för dual fuel-teknik. (Volvo kallar tekniken Methane Diesel Engine, MDE) Man kan även bygga om äldre dieselfordon så att de kan köras på metan i form av LNG, tillsammans med ett flytande dieseldrivmedel.
Diesellok
Diesellok har i Sverige använts för tjänstgöring på sidolinjer och vid växling på bangårdar. De flesta svenska dieselloken är dieselelektriska och tillverkade i Sverige på licens från GM:s Electro Motive Division, EMD. Genom de senaste årens förändrade marknadssituation har ett relativt stort antal norska och danska diesellok av samma generation, även dessa tillverkade i Sverige, inköpts av svenska järnvägsföretag såsom exempelvis Tågab. Statens Järnvägar delade in diesellok i Littera V (för växlingstjänst) och T (för linjetjänst och växlingstjänst). Numera äger SJ AB inte längre några diesellok. Däremot har Green Cargo följt SJ:s litterasystem och de flesta privatbanorna gör också det. Privata godstågbolag har köpt in utländska begagnade diesellok, eftersom det inte är lätt att få tag på sådana i Sverige. De kan få annorlunda littera, till exempel bara nummer. Dieselloken är numera vanligen utrustade med ATC-systemet eller senare det nya ERTMS. 2009 fanns det fler diesellok i världen än ellok, även om skillnaden hela tiden minskat. Diesellokens framtid påverkas av bl.a. följande faktorer. Sammanfattningsvis bedöms dieselloken förlora marknadsandel mot elloken och marknaden förblir konstant genom att lok för persontåg minskar och lok för godståg ökar. Ånglok där ångpannan eldas med dieselolja. Gasturbinlok med dieselolja som bränsle. Duolok som har både diesel- och eldrift. T43. Tillverkade av Nohab på licens från EMD. 50 st byggdes 1961-1963. T44. En vidareutveckling av T43 som 2009 är det vanligaste dieselloket i Sverige. Effekten är 1235 kW och 123 st byggdes 1968-1987. T46. Förlängt utförande av T44. 4 inköptes av LKAB 1973-1974 för växlingsarbete. Sveriges tyngsta diesellok. T66 byggda av EMD. Har brittisk lastprofil. Endast 2 tillverkade för Sverige år 2000. Flera lok har senare köpts in av leasingbolaget Beacon Rail för Rush Rails räkning. TMX, TMY och TMZ byggda av Nohab för Danska Statsbanorna. 14 begagnade inköpta av Svenska järnvägsoperatörer. Kallas i folkmun ofta för "Gammeldansk". Med sin tyngd och kraft har de ibland hyrts in för att dra "upp" godståg som slirar på höstlöv i långa backar. 941. Modernt dieselhydrauliskt lok från Vossloh. Anpassat till miljökraven 2009 och för gränsöverskridande trafik med olika säkerhetssystem. Två lok finns hos Hector Rail. Järnvägens från år 2000 ökande marknadsandel (se referenser i artiklarna om person- och godståg): Persontåg för pendling ökar på grund av storstadsträngsel. Resor upp till 600 km ökar på grund av lägre energiförbrukning. För längre resor är flyget överlägset tills höghastighetståg kommer. Godståg ökar sin marknadsandel långsamt. Lastbilar är konkurrenskraftiga i närdistribution men ogynnsamma på längre sträckor. När gränsöverskridande godstrafik blir effektivare kommer godstrafiken med tåg att öka väsentligt. Trafikinfarkt på Europas huvudvägar utgör redan ett problem. I USA är godstrafik med tåg avsevärt större än i Europa. Energiutvecklingen. Priset på fossil diesel förväntas fortsätta att öka. Även om man lyckas framställa biodiesel (se referens) så kan även den bli dyr. Även elen kommer att öka i pris men den högre verkningsgraden på ellok gör dessa mer konkurrenskraftiga. Ellok kan göras billigare och starkare än diesellok. De har lägre underhåll. De föredras därför av operatörerna. Elektrifieringen av banor. Det är numera uppenbart att livslängden på järnvägsinvesteringar är betydligt längre än man trott tidigare. Vidare är många banor redan nu överbelastade så att volymen finns för lönsam elektrifiering. I Europa är redan elektrifieringen långt gången. I USA däremot är det inte så enkelt eftersom man har en väsentligt högre last på tågen (double stacked containers) så att kontaktledningen kommer för högt. Dessutom kan matningen av kontaktledningarna bli ett problem när tågen är extremt tunga. Med diesellok kan man istället enkelt sätta in flera lok i tågen.
Dieselverkstaden
Dieselverkstaden (ursprungligen kallad Sammansättningshallen) är en äldre industribyggnad belägen mellan Marcusplatsen och Järnvägssgatan i anslutning till Sickla Köpkvarter i Sickla, Nacka kommun. I byggnaden, där företaget Atlas Diesel tillverkade dieselmotorer fram till 1951, finns sedan år 2002 kulturell verksamhet med bland annat Kulturhuset Dieselverkstaden (fd Nacka Kulturcentrum), Dieselverkstadens bibliotek, Klätterverket, Bistro Voltaire och Filmstaden Sickla. Dieselverkstaden har av kommunen klassats som "mycket värdefull". Området där Dieselverkstaden idag ligger tillhörde historiskt godset Stora Sickla. Mot slutet av 1800-talet var Stockholmstraktens storjordbruksepok över, så även för Stora Sickla gård. Marken såldes för exploatering och 1892 hade Sicklas lantegendomar förvärvats av Wallenbergägda järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön. Avsikten var att stimulera etablering av industrier i området, som i sin tur genom godstransporter skulle öka järnvägens lönsamhet. Så blev det också och bland dem som slog sig ner här var AB Diesels Motorer (senare namn Atlas Diesel och Atlas Copco). Företaget anlade 1898 sin första verkstadshall strax norr om Sickla gård efter att Rudolf Diesels svenska patent hade inköpts. Med hjälp av ett stickspår fick fabriken kontakt med hela det europeiska järnvägsnätet. Motorerna, huvudsakligen fartygsdieslar, kunde lastas på järnvägsvagnar inne i fabriken. A-hallen är den stora, basilikaformade sammansättningshallen som uppfördes 1908-1909 i en stomme av armerad betong och med fasader av tegel. Den invändiga takhöjden blev mellan fem och femton meter. Ursprungligen bestod byggnaden av ett mittskepp och två flankerande sidoskepp. Omkring åren 1910-1911 förlängdes byggnaden söderut från sju till tolv pelarfack samt breddades med två pelarfack. Den högre delen, mittskeppet, fick belysning med dagsljus dels genom stora fönsterpartier på långsidorna, dels via en lång rad taklanterniner. År 1914 genomfördes ytterligare tillbyggnader, bland annat en stor verkstadshall åt öster, den så kallade B-hallen (inrymmer idag bland annat Filmstaden Sickla). Planmåtten var då totalt cirka 70 x 120 meter. I hallarnas tak monterades två traverser som kunde lyfta maximalt 30 respektive 25 ton. Tillverkare var Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget Vesterås (ASEA). En travers är fortfarande bevarad. Här sammansattes och provkördes fartygsdieslar som vid den tiden var en svensk världsprodukt. Dieselmotortillverkning såldes till Nohab i Trollhättan 1948. Tillverkningen i Sickla fanns kvar fram till 1951, den sista dieselmotorn levererades till Slite. Därefter inriktades produktionen på tryckluftsmaskiner, främst bergborraggregat och kompressorer. 1956 ändrades företagets namn till Atlas Copco. I början av 1960-talet hade Atlas Copco omkring 2 100 anställda i Sickla. År 1992 flyttades tillverkningen från Nacka till Örebro. Företagets huvudkontor blev dock kvar och lokalerna i Dieselverkstaden hyrdes ut till olika verksamheter. Frågan var om industriområdet skulle rivas eller om man skulle försöka att återanvända byggnaderna för andra ändamål. År 1997 förvärvades hela Sickla industriområde av Ljungberggruppen (idag Atrium Ljungberg) som ville omgestalta det gamla industriområdet till ett köpcentrum och en mötesplats för människor. För ombyggnaden av de gamla A- och B-hallarna till ny verksamhet som kulturellt centrum svarade Nyréns arkitektkontor. Anläggningen var då mycket sliten och arkitektens ambition var att återskapa, så långt som möjligt, den ursprungliga byggnadens kvaliteter.
Drivmedel
Drivmedel, bränsle eller annat energimedium som används för att driva ett fordon eller en farkost. Definitionen av ett drivmedel är att det används för att få ett fordon eller en farkost att röra sig. Bränslen däremot, är en större kategori. Bränslen kan användas industriellt för att tillverka kemikalier, plast och metaller, bränslen kan användas för uppvärmning, till elproduktion, etc. Sammanfattningsvis kan sägas att diesel i en buss kan betraktas både som bränsle och drivmedel, men om man bränner lätt eldningsolja (EO1) för uppvärmning av ett hus är det enbart att betrakta som bränsle. Bensin, diesel och jetbränsle är de för närvarande vanligaste exemplen på drivmedel. Idag blandas dock all handelsbensin i Sverige ut med 5 % etanol, vilket kan komma att höjas till 10 %. Det har också blivit populärt att köpa så kallade etanolbilar som drivs med bränslet E85, som till största delen består av etanol, eller en godtycklig blandning av bensin och etanol. Det produceras också en del bilar som drivs med fordonsgas som består antingen av biogas eller naturgas eller en blandning av de båda. Till skillnad från etanol och biogas är naturgas ett fossilt bränsle, och således inte förnybart. Naturgas ger dock ca. 30% lägre emissioner av koldioxid, och därmed en lägre klimatpåverkan jämfört med bensin. Biogas och naturgas ger även lägre utsläpp av partiklar. Ett drivmedel som nu är under utveckling, men kan komma att bli populärt i framtiden, är Dimetyleter (DME). Ytterligare alternativ för framtiden är hytan och syntetisk diesel, även kallad FT-diesel, och syntetiskt jetbränsle.
The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena
The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena är ett actionspel utvecklat av Starbreeze Studios och släpptes i början av år 2009 för PlayStation 3, Xbox 360, Microsoft Windows och Mac OS. Spelet innehåller också föregångaren The Chronicles of Riddick: Escape from Butcher Bay, som har blivit omgjord och ingår tillsammans med Assault on Dark Athena-kampanjen. Spelet har försetts med ett flerspelarläge och spelets fiender har en förbättrad AI (artificiell intelligens). Vin Diesel görösten till Riddick. Spelet börjar där Escape from Butcher Bay slutade. Richard B. Riddick (Vin Diesel) är en farlig brottsling som kan se i mörker. William J. Johns (Cole Hauser), en prisjägare som tidigare fängslade Riddick i Butcher Bay, hjälpte honom att fly för att undvika att själv bli fånge. I deras skepp, när de tillsammans låg i kryogenisk vila, drogs de in i Dark Athena, ett enormt legosoldats-skepp som drivs av Gale Revas (Michelle Forbes) och hennes andrepilot Spinner. Riddick undviker fångenskap när Revas och hennes män för bort Johns. Riddick smyger sig in i fartyget och dödar alla som kommer i hans väg. En stor del av skeppets vakter består är automatiserade drönare, vilka är döda människor med inopererade maskindelar och som fjärrstyrs av besättningen i skeppet. Riddick stöter på en liten flicka vid namn Lynn Silverman som är undangömd från vakterna i skeppets luftventiler. Riddick tar sig till skeppets fängelse celler och finner flera fängslade människor, bland dem fanns en man som påstår sig vara den förre kaptenen på Dark Athena innan Revas tog kontrollen. Riddick träffar också Lynns mor, Ellen Silverman. Hon erbjuder sig att göra Riddick ett redskap han behöver för att fly via skeppets luftventiler, men endast om hon kan få de rätta delarna till det. Hon ber också Riddick om att leta efter Lynn eftersom hon är bekymrad över hennes trygghet. En annan fånge vid namn Dacher (Lance Henriksen) erbjuder sina tekniska förmågor för att hjälpa Riddick att undkomma på ett annat skepp och låsa upp fängelseportarna för honom så fort Riddick kan hitta en fjärrkontroll åt honom. Riddick går med på detta och finner så småningom fjärrkontrollen till Dacher och delarna till Silverman. Efter att han på nytt har träffat Lynn håller Silverman sitt ord och ger honom redskapet han behöver. Riddick går vidare och är i radiokontakt med Dacher via skeppets datorterminaler. Riddick befriar fångarna, men de flesta dödas av vakterna, inklusive Lynns mor Silverman som mördas av en annan fånge. Revas dödar sedan Dacher som förbereder skeppet för hans och Riddicks flykt. Riddick möter slutligen Revas ansikte mot ansikte. Hon blir svårt sårad trots att hon påstår sig vara död. Riddick iordningställer ett flyktplan och lyfter iväg. Revas skjuter en missil på Riddicks flyktplan, som gör att han kraschlandar på en planet vid namn Aguerra. Riddick vaknar upp vid en strand och han tar sig därefter in i en övergiven stad. Planeten är under belägring av Revas trupper. Riddick inser att hans enda sätt att komma bort från planeten var att återvända till Dark Athena igen. Han tar sig fram genom staden och kommer till en hamn där Dark Athena är dockad. Spinner angriper Riddick och blir då besegrad. Han återvänder tillbaka in i Dark Athena och möter Lynn ännu en gång. Hon berättar för Riddick att hennes mamma lärde henne hur man gör drönarna till Revas besättnings fiende. En strid mellan drönare och legosoldater bryter då ut. Riddick tar sig upp på fartyget och möter Revas igen, som nu är iklädd en rustning med tunga vapen. Riddick besegrar Revas genom att trycka in henne i ett hisschakt och hon faller till sin död. Vin Diesel - Richard B. Riddick. Bridget Shergalis - Lynn Silverman. Michelle Forbes - Gail Revas. Lance Henriksen - Dacher. Heidi Schooler - Ellen Silverman. William Morgan Sheppard - Senate/Pavlo. Mark Ivanir - Mad Margo/Exbob. Patrice Fisher - Grinder.
