Fjällräven
Fjällräven är ett svenskt företag och varumärke i tekobranschen som framförallt tillverkar friluftskläder och annan friluftsutrustning. Företaget ingår i Fenix Outdoor International AG och är framförallt känt för sina ryggsäckar, som blivit en populär accessoar bland folk i miljörörelsen, speciellt modellen Kånken. De är också kända för sina två storsäljande jackmodeller, Grönlandsjackan och Rävenjackan. Fjällräven är också med och arrangerar vandringstävlingen Fjällräven Classic som är en tävling på 110 kilometer som går i den svenska delen av Skanderna mellan Nikkaluokta och Abisko. Fjällräven grundades av Åke Nordin 1960 i en källarlokal i Örnsköldsvik. Han inledde sin karriär genom att konstruera en egen ryggsäck med ram. 1964 lanserades Termotältet. På 1970-talets utvecklades produkterna Grönlandsbyxan, Expedition Dun-jackan, Gyroryggsäcken och ryggsäcken Kånken. Kånken lanserades 1978 och under det första året såldes 400 exemplar och året därefter såldes 30 000. 2018 tilldelades Fjällräven Kånken designpriset Guldknappen Accessoar. Idag har företaget en stark position i Sverige men har även viktiga marknader i övriga Europa, bland annat Tyskland.
Fjällräv
Fjällräv (Vulpes lagopus) är en art i familjen hunddjur som förekommer i Arktis och angränsande områden. Fjällräven placerades tidigare i det egna släktet Alopex (Kaup, 1829), men placeras idag i släktet Vulpes, tillsammans med bland annat rödräven. Fjällräven kallas också för polarräv. Det gamla släktnamnet Alopex är det grekiska ordet föräv. Artepitet är bildat av de grekiska orden lagos (hare) och pous (fot). Fjällräven har en kroppslängd som mäter 50–85 cm och en svans på 28–55 cm. Dess mankhöjd är 28 cm och den väger 3–8 kg. Öron, nos, ben och svans är kortare än hos rödräv, och vinterpälsen är tjockare. Fjällräv förekommer i åtminstone två färgvarianter. Den ena är sommartid brungrå på huvud, rygg och benens utsidor, medan kroppssida, buk, benens insidor och det mesta av svansen är gråaktigt vit. Vinterpälsen är helvit. Den andra färgtypen är ljusgrå eller stålblå, och är även känd som blåräv. Den vita färgtypen är recessiv. En tredje, sällsynt färgform har observerats, där individerna är blekgula, mer eller mindre sandfärgade. Fjällräven har en mycket isolerande päls och klarar ner mot 70 minusgrader. Även trampdynorna är håriga för att skydda mot kylan och för en lättare framkomlighet på is och snö. Fjällräven lever på tundra och förekommer cirkumpolärt i arktiska Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland, Svalbard och andra arktiska öar. Några djur besöker även isflak i Norra ishavet och når ibland Nordpolen. I Skandinavien förekommer den främst i fjällvärlden, men speciellt ungdjuren kan under näringssök vandra över långa avstånd, upp till 1 000 km har konstaterats. Under vintern jagar fjällräven vanligen ensam och varje exemplar har ett revir som är cirka 20 km² stort. Vid jakten använder arten sin väl utvecklade hörsel för att hitta bytesdjur under snötäcket. Vid behov kan den nå en hastighet av 48 km/h på is eller snö. Fjällräven äter främst smågnagare, speciellt lämlar. I områden med regelbunden tillgång på fjällämmel är fjällräven i hög grad beroende av tillgången på denna. Fjällräven äter också växter, bär, insekter och as. Den livnär sig ofta på kadaver som större rovdjur lämnat efter sig, på Norra ishavet följer den exempelvis ofta isbjörnen på ett säkert avstånd och äter resterna av björnens måltider. Fjällrävar bygger en lya i en kulle av sand eller lera. Om detta inte är möjligt tar de en liten bergsskreva istället. Boet är stort, i medeltal 277 m², och kan användas i hundratals år. Det kan ha flera ingångar, vanligtvis ett 40-tal upp till 150 (Curry-Lindahl anger 172 som maxantal). Fjällräven parar sig i mars till maj, men endast goda gnagarår. I områden med riklig tillgång på föda, fortplantar den sig dock varje år. Kullstorleken är starkt beroende av tillgången på föda, med stora antal under så kallade lämmelår, men ligger vanligtvis mellan 5 och 10 ungar, goda år kan den gå upp till 25. Dräktigheten varar i 49–57 dagar. Det händer, när näringstillgången är mycket god, att en andra kull föds i juli till augusti. Fjällräven blir könsmogen vid 9 månaders ålder, men parar sig i regel inte första gången förrän den är 1 till 2 år gammal. Den kan nå en ålder av 7–8 år. Det förekommer att fjolårsungar stannar kvar och hjälper till med uppfödningen av nästa kull. Fjällräven lever med stor sannolikhet i livslånga parförhållanden, även om vissa experter begränsar sig till att konstatera att de är monogama under parningssäsongen. Brist på föda, framförallt vid uteblivna lämmelår har en negativ påverkan på kullstorlek samt överlevnad hos valpar. Fjällräven är också hotad av rävskabb, som troligtvis har spritts med rödräv, och på sina håll rabies. För att försöka rädda arten i Sverige togs ett åtgärdsprogram fram av Naturvårdsverket 1998. Det har sedan förnyats 2005. Förutom informationsinhämtning och förmedling, är de åtgärder som vidtas följande.
Fjällämmel
Fjällämmel (Lemmus) är en art i gnagarfamiljen Cricetidae. Fjällämmeln förekommer i Fennoskandia och är enda ryggradsdjuret som med säkerhet är endemisk för regionen. I sitt utbredningsområde är den en mycket vanligt förekommande art. Den lever främst på tundra och i fjällen, helst i närheten av vatten. Födan för vuxna består främst av gräs, starr och mossa. De är aktiva hela dygnet och alternerar mellan perioder av vila och aktivitet. Fjällämmeln förekommer vanligen i öppna fjällområden, men kan även påträffas i björk- och videskog i Norge, på Kolahalvön samt nordligare delar av både Finland och Sverige. Utbredningsområdets östgräns är Vita havet. Dess sydgräns fluktuerar beroende på populationsförändringar. Under så kallade lämmelår är utbredningsområdet betydligt större. I Sverige förekommer den vanligtvis ner till norra Dalarna, främst i fjälltrakterna, och under vintern eller vid markanta populationsökningar även i lägre regioner. Fjällämmeln är 12–15 centimeter lång, pälsen är gulaktig på undersidan samt rödbrun på sidorna och bakkroppen. På ovansidan finns ett svart område från nosen till ryggens mitt som ofta fortsätter i en strimma till bakdelen. Det svarta området bryts mellan öronen av orangebruna fläckar. Vikten är omkring 100 gram. Lämmelns huvudsakliga föda utgörs av de flesta växter som finns tillgängliga i markskiktet. Mossor är viktigare under vintern medan örter och gräs dominerar under sommaren. Mycket sällan äter den as. När födotillgången är god kan honan få upp till 6 kullar men vid dåliga år betydligt färre. Antalet ungar per kull kan vara uppemot 12 stycken. Honan kan bli könsmogen redan vid 20 dagars ålder. Periodvis förekommer fjällämmeln i mycket stort antal, (250 stycken per hektar) så kallade lämmelår. Dessa förändringar i populationsstorlek sker cykliskt, det vill säga att topparna och dalarna av lämmelns täthet sker ganska regelbundet. Topparna respektive dalarna sker cirka vart 3–5 år. Under lämmelår uppträder lämmeln aggressivt, ofta fräsande och med högljudda gnisslanden. Då händer det att lämlarna lämnar sina boplatser. Tusentals lämlar vandrar då tillsammans för att hitta nya boplatser och bilda nya kolonier. Som en följd av det stora antalet lämlar under sådana år stiger också antalet födda ungar hos rovfåglar som till exempel fjällvråk och fjälluggla. Även fjällräven föder upp större kullar än vanligt vid goda lämmelår. 1965 och 1969 var berömda lämmelår. 2008 väntades bli ett lämmelår,, men denna förhoppning infriades inte.. 2011 blev däremot ett ymnigt lämmelår, vilket också 2019 har goda förutsättningar att bli. Bredvid de nämnda rovdjuren kan även renar döda och äta fjällämlar som utgör en saltkälla för hjortdjuret. Därför heter fjällämmel på samiska goddesáhpán ("renmus"). År då populationen är stor uppstår vandringsbeteenden hos lämlarna, bland annat på grund av matbrist. Hur det förhåller sig med de riktigt storskaliga massvandringarna, så kallade lämmeltåg, är omdebatterat men de flesta anser idag att de är historier som bygger på överdrifter. Svenska jägareförbundet.
Rudolf med den röda mulen
Rudolf med den röda mulen är en animerad film från 1998. Filmen hade biopremiär i USA den 16 oktober 1998. Den är baserad på julsagan Rudolf med röda mulen och följer ett tydligt jultema. Temalåten sjungs på svenska av Joakim Jennefors. Renen Rudolf föds på Nordpolen med en ovanligt röd mule som sporadiskt börjar lysa, något som de andra renarna och jultomtens tomtenissar retar honom för. När Rudolf börjar i renskolan blir han förälskad i den söta renflickan Zoey. Precis som alla andra renungar drömmer Rudolf om att en dag bli en "flygare" som drar tomtens släde, men när han blir utskrattad av de andra renbarnen bestämmer sig en modstulen Rudolf för att gömma sin problematiska mule i snön. Tomten muntrar upp honom och förklarar att alla renarna och tomtenissarna är en viktig del i hans stora familj. När Rudolf är lite äldre har han byggt upp tillräckligt med mod för att ställa upp i en slädtävling där man har chansen att bli handplockad som flygare. Rudolf vinner loppet men diskvalificeras eftersom hans mule oavsiktligt började lysa, och istället tilldelas Pilen, Rudolfs rival och Zoeys före detta pojkvän, förstaplatsen. Rudolf hör sin pappa Blitzen försöka övertala domarna att häva diskvalificeringen, men när han hör honom säga att hans mule var "ett misstag" blir Rudolf förkrossad och rymmer hemifrån. När Zoey får reda på att Rudolf försvunnit ger hon sig av för att leta reda på honom. Hon korsar ishäxan Stormellas förbjudna isbro i tron att Rudolf har gått över på andra sidan, och Stormella släpper lös en fruktansvärd storm när hon får reda på att renflickan har korsat hennes bro. Under tiden stöter Rudolf på fjällräven Berra och isbjörnen Leonard, och de båda nyvunna vännerna hjälper honom på bättre humör. Berras motto Det kunde varit värre får Rudolf att inse hur bra han har det med vänner och familj som bryr sig om honom. Glädjen blir dock kortvarig, älvorna av norrskenet besöker Rudolf och berättar för honom att Zoey har blivit tillfångatagen av Stormella. Älvan Aurora talar om för Rudolf att han ska vara stolt över sin mule, det är inte alla som har en så ljus insida att det lyser även på utsidan, men Rudolf måste lära sig att kontrollera ljuset inom sig om han ska kunna rädda Zoey. Tillsammans med sina två vänner ger sig Rudolf av mot Stormellas isslott. Rudolf frambringar ljuset inom sig och med sin lysande mule kan inte Stormella se honom i sin kristallkula. Vännerna räddar Zoey, men när de är på väg ut från isslottet kommer Stormella ikapp dem. I stormen tappar hon balansen och är på väg att falla av en klippavsats, men räddas i sista sekund av Rudolf. I gengäld för att ha räddat hennes liv önskar Rudolf att Stormella ska bli snäll och häxan uppfyller hans önskan, men trots att hon nu är en god häxa kan hon inte häva den livsfarliga stormen. I snöstormen kan inte jultomten ge sig av med sin släde för att dela ut barnens paket. På julafton frågar han Rudolf om han med sin mule vill lysa vägen. Rudolf får både sin fars bekräftelse och sin dröm om att bli en flygare uppfylld när han stolt spänns fast vid släden. Filmen avslutas med att Rudolf, i täten av tomtens renar, lyser vägen över himlavalvet med sin röda mule.
Melodifestivalen 2018
Tävlingen utgjordes av en turné runt om i Sverige som omfattade fyra deltävlingar och ett uppsamlingsheat innan en final hölls. Denna final ägde rum i Friends Arena den 10 mars 2018. Detta år inskickades totalt 2 771 bidrag till tävlingen. Programledare för 2018 års tävling var David Lindgren med Fredrik "Fab Freddie" Svensson som "sidekick". Lindgren var även programledare i föregående års tävling, då tillsammans med Clara Henry och Hasse Andersson. Stiko Per Larsson tilldelades en plats i tävlingen eftersom han segrade i 2017 års upplaga av radiotävlingen P4 Nästa. Samtliga tävlande presenterades vid en presskonferens den 28 november 2017. Den 11 januari 2018 presenterades startordningen för de tävlande bidragen. 2018 var det 60 år sedan Sverige deltog i Eurovision Song Contest för första gången. Dock är det vinnande bidraget det 58:e i ordningen, så det 60:e bidraget kan därför tidigast komma 2020. För 17:e året i rad genomfördes Melodifestivalen med deltävlingar på olika håll i Sverige innan en final arrangerades. I deltävlingarna tävlade totalt 28 bidrag. Tittarna hade all makt gällande röstningen i de första fem programmen. Från deltävlingarna kom bidragen som hamnat på första och andra plats, totalt 8 bidrag, att gå direkt till final, medan bidragen på tredje och fjärde plats gick till uppsamlingsheatet Andra chansen, där ytterligare 4 bidrag gick vidare till finalen. I finalen delade sedan tittarna på makten med jurygrupper om vem som skulle vinna tävlingen och därmed bli Sveriges representant i Eurovision Song Contest 2018. Nedan listas namnen på de artister som tävlat tidigare år i festivalen och som återkom i tävlan det här året. 1 2017 tävlade Felix Sandman tillsammans med Oscar Enestad och Omar Rudberg som pojkbandet FOoch O.2 2003 och 2004 tävlade Jessica Andersson tillsammans med Magnus Bäcklund som duon Fame.3 1978 tävlade Kikki Danielsson tillsammans med Lasse Holm och gruppen Wizex.4 1980 tävlade Kikki Danielsson tillsammans med Lasse Holm som duon Chips.5 1981 tävlade Kikki Danielsson tillsammans med Elisabeth Andreasson, Tania och Lasse Holm som gruppen Sweets 'n Chips.6 1982 tävlade Kikki Danielsson tillsammans med Elisabeth Andreasson som duon Chips.7 2002 tävlade Kikki Danielsson tillsammans med Elisabeth Andreassen och Lotta Engberg som trion Kikki, Bettan och Lotta. Deltävlingen sändes från Löfbergs Arena i Karlstad den 3 februari 2018.Bidragen presenteras enligt startordningen. Deltävlingen sändes från Scandinavium i Göteborg den 10 februari 2018.Bidragen presenteras enligt startordningen. Deltävlingen sändes från Malmö Arena i Malmö den 17 februari 2018.Bidragen presenteras enligt startordningen. Deltävlingen sändes från Fjällräven Center i Örnsköldsvik den 24 februari 2018.Bidragen presenteras enligt startordningen. Andra chansen sändes från Kristianstad Arena i Kristianstad den 3 mars 2018. Momentet innebar att de åtta bidrag som i deltävlingarna placerade sig på tredje respektive fjärde plats i deltävlingarna tävlade om fyra platser i finalen. I likhet med de senaste årens tävlingar tog momentet plats i en arena lördagen mellan fjärde deltävlingen och finalen, och bidragen framfördes live istället för att visa bandade inslag. Till skillnad mot deltävlingarna möttes bidragen denna gång i dueller, där vinnaren i varje duell gick direkt till finalen. Sveriges Television har utifrån vilka bidrag som tog sig vidare till momentet beslutat vilka av dessa bidrag som ska möta varandra i duellerna. Tittarna hade all makt att rösta fram vinnarna och detta skedde genom telefon-, SMS- och applikationsröstning. När varje duell startade tävlade bidragen antingen med startnummer 1 eller startnummer 2 och hade tilldelade telefonnummer som syntes hela tiden i bild så länge duellen pågick. Efter att bägge bidragen i duellen hade framförts genomfördes en snabbrepris varpå telefonslussarna avslutades. Först efter att alla duellerna var avslutade redovisades resultaten.
