Morgonrockar

Synnerligen intressant om Morgonrockar


Morgonrock

Morgonrock är ett klädesplagg för hemmabruk som används över nattkläder på morgonen, innan man klätt sig för dagen. Morgonrocken är ofta försedd med ett skärp runt midjan och är ofta tillverkad av frotté, fleece eller siden. I vissa fall kan den vara försedd med en huva. Morgonrocken säljs som enskilt plagg i handeln, men kan också säljas tillsammans med matchande nattkläder och/eller tofflor. Plagget används av både kvinnor och män. Morgonrocken används ofta även efter dusch eller bad, man kan då även använda särskild badrock. Morgonrocken kan ha alla olika mönster och färger. Hugh Hefner har byggt mycket av sin image på att ständigt bära morgonrock istället för vanliga kläder. Den litterära figuren Arthur Dent är iklädd morgonrock, eftersom jorden förstördes av vogoner innan han hunnit klä sig. "The dude" i filmen The Big Lebowski går ofta runt i sin gamla och något slitna morgonrock, vilket blivit något av hans signum. Pappan Loranga i Barbro Lindgrens barnbok Loranga, Masarin och Dartanjang är alltid kläd i badrock. Morgonrock är även namnet på ett radioprogram på radiokanalen Rockklassiker.

Lista över rollfigurer i Ducktales

Albert – Joakims heltidsanställde, saklige butler och chaufför. Glittriga Gullan – Joakims gamla flamma som han hälsar på i Klondike. Fenton Spadrig – Inhyrd av Joakim i säsong två i avsnittet Super DuckTales. Fenton fungerar som Joakims revisor tillika Ankeborgs beskyddare när han är Gizmokvack. Madame Spadrig – Fentons mamma. Hon bor tillsammans med Fenton i en förfallen husvagn och tillbringar den mesta tiden åt att se på såpoperor i TV iförd morgonrock och papiljotter. Hennes förnamn är okänt. Gandra Di – Fentons flickvän, som är ovetande om hans alter ego. Hennes namn är ett skämtsamt spratt på filmstjärnan Sandra Dee. Gandra syns bara i några få avsnitt av säsong 2. Hon jobbar på den bönfabrik som han själv slutade på. Hon har under vissa tillfällen misstänkt att Fenton har varit otrogen och har även råkat ut som gisslan bland stadens skurkar. Med tanke på att serien gjordes under 1980-talet så fick Gandra ha en tidstypisk frisyr. Hennes svenskspråkiga röst dubbades av Monica Forsberg. Amiral Grimitz – Kalles överordnade officer i flottan. Amiral Grimitz har det tufft med att be Kalle skrubba däck. Hans namn är en parodi på Amiral Chester Nimitz. Liksom Kalle, syns han inte till i säsong två. Webra Walters – Mallig reporter, i hög grad baserad på Barbara Walters. Semester Van Honk – Bakgrundskaraktär som klär sig som turist, men som snarare är reseledare. Quacky McSlant - En annan bakgrundskaraktär utan några repliker. Quacky bär alltid en tröja med ett Q. Guld-Ivar Flinthjärta – Joakims rival, kommer från Sydafrika. Han är Joakims huvudmotståndare, då han är världens näst rikaste anka. Guld-Ivar Flinthjärta planerar oftast nya sätt att tjäna pengar, eller se till så Joakim förlorar pengar. Björnligan – Stor hundfamilj (svensk översättning blir det björnfamilj), som konstant försöker råna banker eller Joakims Pengabinge. I ett avsnitt påstår Fenton sig vara Bermuda Beagle, men Mamma Buse hittar ett fotografi och upptäcker att det inte finns någon Bermuda. Bankjob, Babyface och Bebop pratar inte i säsong två. Mamma Buse – Mamman till gänget. Hon har mer erfarenhet än sina pojkar och skyller alltid på dem ifall något skulle gå snett. Big-Bäng Buse – Liten buse med massor av kunskap. Kräng Buse – Knäppskalle i ligan som alltid är hungrig. Däng Buse – Vanligtvis respresenterar han gruppens muskelstyrka. Baggy Buse – Fånig och trög buse som klär sig i säckiga kläder. Megabyte Buse - Björnligans högskolegeni. Han gör en viktig roll i Super DuckTales, sen syns han inte mer. Bankjob Buse – Stor och kraftig buse som sköter ruljangsen när Bigtime eller Mamma inte är i närheten. Babyface Buse – Liten och slätrakad, i ansikte och klädsel påminner han mycket om ett barn. Han har en propeller i sin keps. Bebop/Bugle Buse – Lång och skranglig buse med en passion för musik. Beagle Brats är en yngre version av Björnligan. De är varken söner eller brorsöner till Björnligan. Magica de Hex – En mäktig häxa som hela tiden är på jakt efter Joakims turkrona så hon kan ta över världen. Poe de Hex – Magicas trogna bror. Poe blev på något sätt förtrollad till en korp, och kan inte trollas tillbaka av sedvanlig magi. Dijon förekom både i DuckTales, samt biofilmen Farbror Joakim och Knattarna i jakten på den försvunna lampan. Han är en arabisk ficktjuv som förekom i de sista avsnitten och fick även en mycket större roll i långfilmen. På svenska dubbades hans röst av Anders Öjebo med en arabisksvensk dialekt. Svarte Petter – En klassisk Disney-skurk. Svarte-Petter gjorde några ovanliga framträdanden i den första säsongen. Det finns ett mångfald av Svarte-Pettrar, de alla har olika uppfattningar/upplevelser av Joakim, och därför att minst två av dem var från olika tidsepoker. Spökplumpen – Svartklädd mästerbrottsling som ursprungligen skapades för Musse Piggs serier. Han dyker endast upp i avsnittet All Ducks on Deck. Han kallas dock för "Bläckplumpen" i den svenska dubbningen.

Mjukpornografi

Mjukpornografi, mjukporr, softcore, är en informell benämning på pornografi som återger sexuellt beteende på ett mindre direkt sätt än hårdpornografin. Det eggande inslaget består främst av nakna kvinnobröst, indicier på nakenhet och sex samt suggestiv musik och belysning. Denna typ av pornografi visar inte erigerade penisar, vulvor, ejakulation eller penetration. Även om samlags- och oralsexscener ibland visas, är de filmade i en sådan vinkel att den tänkta penisen eller vulvan är dold. När onani skildras är man noga med att inga könsdelar får synas, det är dessutom vanligt att personen i fråga är lätt påklädd (till exempel i en morgonrock) eller ligger under ett täcke. Mjukporr förekommer i många herrtidningar såsom Playboy, men är även relativ vanligt i bilder och film på internet.

Rockklassiker

Rockklassiker är en svensk radiostation med rockmusik som ingår i Bauer Media-koncernen tillsammans med Mix Megapol, NRJ Sweden, Vinyl FM och Svensk Pop. Stationen spelar rockhits från primärt 1970-talet, 1980-talet, 1990-talet och början av 00-talet. Stationen började sända under namnet Klassiska Hits i november 1994 på frekvensen 106,7 i Stockholm. Vid den här tiden fanns även en annan rockstation i Stockholm, Bandit 105.5. Bandit lades ner vid utgången av 1998, vilken ledde till att Klassiska Hits bytte namn till 106,7 Rockklassiker för att förtydliga positionen. År 2001 vann stationen Radioakademins Stora Radiopris för Årets Privata Lokalradio. Stationens morgonshow, "Morronrock" leds av Jonas Nilsson, Hans Wiklund och Linda Fyrebo. Därefter leds förmiddagarna av Nicke Borg, sångare och gitarrist i bandet Backyard Babies. På eftermiddagarna går programmet "Eftermiddag Med Ian och Mic" som hålls av en av stationens mest kända programledare, Ian Haugland, trumslagare i Europe, tillsammans med keyboardspelaren och bandkollegan Mic Michaeli. Kvällspasset leds av Janne Innanfors, som även ansvarar för förmiddagens sändningar på systerkanalen Svensk Pop. Stationsrösten görs av röstskådespelaren och speakern Bengt Skogholt, som mellan låtar görösten för stationens jinglar samt presenterar olika programpunkter. Rockklassiker hade i mars 2018 ca 261 000 lyssnare per dygn. Veckovis uppgick lyssnarantalet till ca 829 000. Den primära målgruppen är män i åldern 25 till 49 år. Målgruppen beskrivs som köpstark och bor främst i villa eller radhus. Lyssnarnas främsta intressen är sport, motor, ny teknik och resor.

Pensionat Oskar

Familjen Runeberg, som består av pappa Rune, mamma Gunnel och barnen Viktor, Kalle och Lotta, bor i en villaförort. Den hypokondriske Rune håller familjelivet högt och försöker leva upp till radhusidyllen, bland annat genom att snickra en egen bastu. Men kärleken mellan det medelålders paret har dock börjat tryta. Inte minst störs relationen av att den chefstjänst som Rune sökt på produktutvecklingen tilldelats en yngre man, trots att Rune jobbat där i tio år, och att Gunnel samtidigt fått en chefstjänst på Institutet för samhällsstudier. Rune menar att Gunnel kommer att försumma sina förpliktelser som mor, och hon tycker att Rune blivit helt ointresserad av hennes liv. Tid att lösa alla problem och stärka familjebanden ges när familjen åker på sommarsemester till Pensionat Oskar, där de hyr en liten stuga. Vid ankomsten får de hjälp med bagaget av en ung man på flakmoped. Det är Petrus, stugbyns alltiallo. De träffar också pensionatsföreståndaren, en smått kolerisk och förvirrad man som kontrollerar stället in i minsta detalj. Pensionat Oskar ligger i en storslagen natur, men för att kunna se havet från stugan måste man ställa sig på en stol. Medan Rune och pojkarna badar kommer Petrus fram till Gunnel som ligger och solar. Han undrar hur länge hon och Rune varit gifta. Gunnel vill bli lämnad i fred, men Petrus menar att det inte är hans fel att hon inte älskar Rune längre. Rune anstränger sig för att ha en lycklig semester. Trots ösregn beger han sig ut på en vandring till havet. Där möter han Petrus som badar naken i regnet. Rune ropar till honom att han inte kan springa omkring så där. Det är både opassande och farligt eftersom åskan kan slå ned. Han tar av sin regnrock för att värma och skyla Petrus. Hemma hos Petrus bjuds han på vodka och förtrollas av dennes magiska konster. På stugbyns kafé får han tillbaka regnrocken som han i förvirring glömt hos Petrus. I fickan ligger spelkortet hjärter knekt. In på kaféet kommer Hjördis och Evelyn, ett par äldre damer som är stamgäster på pensionatet. Mellansonen Kalle frågar till Runes förfäran om damerna är homosexuella. Bara lite grann, svarar de lakoniskt. Pensionatsföreståndaren, tillika hovmästare, konstaterar dock att "här är vi alla normala". Efter det att Petrus buskört med mopeden går Rune för att banna honom, men när han väl får syn på Petrus frågar han i stället om han kan få lära sig några trollkonster. Överraskande biter Petrus honom i handen och blåser på den för att sedan gå sin väg. En dag när familjen handlar i affären på Pensionat Oskar träffar de en av pensionatsgästerna, en man alltid iklädd morgonrock, som uttalar sig nedlåtande om invandrare. Petrus, som svabbar golvet, blir förbannad och kastar en blöt golvtrasa i ansiktet på honom. Föraktfullt anklagar han Rune för att han inte gjorde något. Även Gunnel tycker Rune är mjäkig, de grälar och kallar varandra för kärringar. Rune dagdrömmer på stranden. Gunnel stickar en tröja åt honom och han undrar stillsamt hur han skulle kunna klara sig utan sin familj. När mannen i morgonrock ska föreviga familjeidyllen på kort, passerar en jonglerande Petrus och stör bilden. Senare träffar Rune Petrus som spelar kort med Hjördis och Evelyn. De utbyter önskedrömmar om vad de vill bli. Petrus ska bli trollkonstnär, och Rune avslöjar att han skulle ha blivit skådespelare, han kom in på scenskolan men valde att först avsluta sin civilingenjörsexamen.Alltmedan familjegrälen fortsätter vid matbordet, lockas Rune av Petrus magi. Efter ett gemensamt kvällsdopp kysser Petrus honom. Rune plågas av existentiella frågor och den homosexuella spänningen. På natten kräks han i toalettstolen. Han får ångestfyllda utbrott och grälar med fru och barn. Kärleken till Petrus tar dock snart överhanden och han tillbringar under förevändningar alltmer tid med honom. Rune erkänner för Petrus att han aldrig varit så lycklig.

Arnbergs korsettfabrik Höganäs

Arnbergs korsettfabrik grundades av Olof Arnberg i Höganäs våren 1893, då han var knappt 25 år gammal. Den låg först på Köpmansgatan 8 i Höganäs centrum, och sedan 1907 på Storgatan 58. Fabriken på Storgatan byggdes även ut 1936. Fabriken var en stor arbetsplats där många Höganäskvinnor fick jobb. Korsetter med namnen Grace, Graciform och Graciella tillverkades, och arbetet blev en viktig inkomstkälla för många kvinnor i gruv- och bruksarbetarorten. Många började som fjortonåringar, som spring- eller putsflickor som klippte trådar. De män som jobbade i fabriken var i packsalen eller avdelningsföreståndare. 1918 fanns 200 anställda och antalet var som mest 1939, då 635 personer arbetade på företaget, huvudsakligen kvinnor. De kvinnor som arbetade med att väva silke blev sjuka av att andas fabriksluften, som innehöll silkefibrer. Import av snörliv till Sverige hade belagts med tull precis innan fabriken grundades. Graciella var den första modellen att tillverkas med sicksackfjäder i rostfritt stål, efter att brittiska Spirellas patent på sådana fjädrar förföll 1920. Spirella stämde Arnberg, men han blev friad och kunde fortsätta tillverkningen. Reformliv tillverkades och såldes 1913-1955 och företaget fanns kvar trots det rakare modet under 1920-talet. På 1930-talet återkom det kurviga modet och BH:n blev populär. När Olof Arnberg startade företaget hade han hjälp av en dansk kvinnlig tillskärare med efternamnet Lerche. Tillsammans med henne började han tillverka snörliv. De hade problem i början, eftersom stärkelsen i tillverkningen klistrade fast på provdockorna. I Köpenhamn fick han tipset att använda en kopparbyst och forma med ånga. Arnbergs sålde inte bara sina produkter i Sverige utan hade även en omfattande export till Norge och England. Allt från strama snörliv och platta korsetter på 20-talet till senare modeller i mer elastiska material med toppiga bröst. Det mesta av råmaterialet, 10 000 meter resårväv i veckan, tillverkades på fabriken. Det blev till 50 000 plagg varje vecka. De sista åren lades tillverkningen om lite och utöver korsetter, korseletter och gördlar, så framställdes också nattlinnen och tidstypiska morgonrockar. Företaget tillverkade även slipsar under en tid. Plaggen tillverkades av bomull, men också av pappersgarn under första världskriget då det var ont om bomull. Även gummiväv och konstsilke användes. Olof Arnberg lät tillverka ett tyg av bomull (varp) och konstsilke, som han hade ensamrätt på i flera år. Han tog även fram en konstsilke-väv med liknande ensamrätt. 1941 blev firman aktiebolag med namnet Arnbergs fabriks-aktiebolag och aktierna fördelades inom familjen Arnberg. När Olof Arnberg dog 1953 axlade äldste sonen Max Olle som direktör och yngste sonen Lennart som disponent ansvaret för företaget. Glansperioden var på 1950-talet då tillverkningen ökade under Max Olles och Lennarts ledning, från 5 till 25 miljoner kronor, tack vare förbättrad maskinpark och marknadsföring. Som mest omsatte företaget 70 miljoner. När Arnbergs Korsettfabrik skulle annonsera för första gången någonsin, 1952, började de med storsäljaren Graciette. De räknade med att sälja 12 000 men det blev 60 000 plagg. De goda förtjänsterna under slutet av 1950-talet, gjorde att Arnbergs kunde bygga två nya fabriker. En i Klippan och en i Kävlinge, och 1959 byggde man också en fabrik i Goes, Nederländerna. I början av 1960-talet var 40-45% av alla behåar, 33% av alla gördlar och 25% av alla underkläder, på den svenska marknaden tillverkade av Arnbergs Korsettfabrik. 1969 lyckades man sälja företaget till Tyska Triumph och slapp på så sätt att gå i konkurs. Lennart Arnberg tackade ja till erbjudande om arbete i Triumphs fabrik i Åbo. Där arbetade han sedan i 16 år. Kvar i Höganäs fanns endast lager och kontor. Fabriksbyggnaden i kvarteret utmed Storgatan revs 1982. I stället byggdes en ny fastighet med bland annat en större livsmedelsbutik.


Morgonrockar