Synthesizer
Den ljudalstrande delen i en synthesizer består av en eller flera oscillatorer som skapar en mer eller mindre komplex signal och ett nät av funktioner som påverkar signalen. Nätet kan bestå av bland annat filter, förstärkare och ringmodulatorer som i sin tur kan styras av konturgeneratorer, långsamtsvängande oscillatorer eller användaren. Möjlighet att påverka ett stort antal parametrar, antingen i realtid eller via lagrade program, kan sägas vara den huvudsakliga skillnaden mellan en synthesizer och keyboards, elorglar och elpianon, som bara har ett antal färdiga ljud med få reglerbara parametrar. Ett populärt sätt att koppla ihop och styra synthesizers är via MIDI som är ett digitalt gränssnitt utvecklat för just musikaliska tillämpningar. Ett annat och äldre sätt är via CV/Gate som är en typ av styrspänningssignal. En synthesizer med endast elektroniskt gränssnitt, och alltså utan klaviatur eller annan inmatningsenhet, brukar kallas synthesizermodul. Synthesiser är den brittiska stavningen som inte fått något större fäste utanför Storbritannien. Företag som Oxford Synthesiser Company och Electronic Dream Plant använde uteslutande denna stavning. Dessa byggs med främst diskreta analoga komponenter som resistorer, kondensatorer, transistorer, dioder, och integrerade operationsförstärkare. Även digitala integrerade kretsar och mikroprocessorer kan användas för att kontrollera sådant som tangenter, reglage, teckenfönster, och elektroniska gränssnitt. Är digitala kretsar däremot inblandade i själva ljudgenereringen är det inte längre en analog synthesizer. Exempel på analoga synthesizers är Moog Music Mini Moog och PAiA FatMan. Ljudkällan är en eller flera oscillatorer som sen modifieras med modulatorer och filter. Tonhöjden kontrolleras via CV (control voltage). Idag är synthesizers som bygger på digital teknik men försöker emulera analoga syntars egenskaper allt mer vanliga. Tillverkarna försöker ofta marknadsföra dessa som analoga men en mer korrekt benämning är analogemulerande, eller virtuellt analoga synthesizers. Dessa så kallade VA synthesizers har funnits sedan början av 1990-talet och blir ständigt bättre och bättre, men musiker kan ofta fortfarande höra och känna skillnaden mellan äkta och virtuella analogsynthar. Är en blandning av analogsynthesizer och digitalsynthesizer i vilken vågformerna oftast skapas av en DCO medan filter och förstärkare etc är analoga. Exempel på sådana är Korg Poly-800 och Oxford Synthesiser Company OSCar. Använder sig av mikroprocessorer för all ljudalstring och manipulering av detsamma. Exempel på sådan är Yamaha DX7 och Casio CZ-1. En underklass till dessa är virtuellt analoga, sk. VA-synthesizers, som simulerar en analog synthesizer i den digitala domänen som till exempel Clavias Nord Lead. Ett virtuellt instrument eller så kallade mjukvarusynthesizer är en synthesizer som består av ett datorprogram som kör antingen i en persondator eller i en dedikerad hårdvara. Exempel på sådana är Propellerheads Reason och Native Instruments Pro-53. Ett specialfall av i första hand analogsynt är en modularsynt. En modularsynt eller modular är den ursprungliga formen av synthesizer där varje komponent består av en modul monterad i ett rack där signal- och kontrollvägarna skapas genom att så kallade patchkablar kopplas mellan de olika modulerna. Under åren har det funnits och finns flera olika system och standarder men de största har varit Moog och ARP. Det förekommer även hybrider, så kallade för-patchade syntar där signal- och kontrollvägarna är begränsade. Dessa förhandskopplingar bryts när man kopplar in patchkablar. Idag tillverkas och designas moduler av flera mindre företag i världen samt av ett stort antal entusiaster.
