Cittra
Cittra är ett stränginstrument eller grupp av stränginstrument. Strängarna är normalt avsedda för "löst" spel, det vill säga utan att förkortas av den spelandes fingrar. I regel knäpper man på strängarna. I Sverige har den vanligaste formen sedan artonhundratalet varit ackordcittran, avsedd för ackompanjemang. Den består av grupper om 7, 8 eller 9 strängar som bildar ackord. Det finns också konsertcittror som har fem strängar avsedda att knäppas och tjugofyra ackompanjemangssträngar. Lutinstrumenten hummel och bellmansluta eller cister har också kallats cittror på svenska. En äldre sorts cittra är psalteriet och en som spelas med hammare är hackbrädet. Utöver dessa finns cittror som används enbart eller främst som melodiinstrument, vanligtvis med en durskala i en eller två oktaver och ofta med notblad som ligger under strängarna (man knäpper strängen ovanför den aktuella tonen). Detta system användes i Sverige redan i slutet av 1800-talet. En modern version av melodicittran tillverkas i Norden sedan 2002 och används till exempel i flera förskolor, församlingar, familjecentraler, och inom vården. Tidigare fanns en cittrafabrik i Finspång: Zittrafabriken, Finspång A Larsson. Larsson tillverkade över 40 000 cittror innan fabriken lades ner. Den svenska tillverkningen står numera firman Hans Persson Musikinstrument i Mariestad för. Anton Karas gjorde cittran berömd i slutet av 1940-talet då han spelade "Harry Lime Theme" i filmen Den tredje mannen.
Citroën
Citroën (franskt uttal [sitʁɔ'ɛn]) är ett franskt bilföretag, grundat 1919 av ingenjören André Citroën (1878–1935). Citroën har traditionellt tagit fram egensinniga och mycket tekniskt avancerade bilar, kanske bäst manifesterat genom den gashydrauliska fjädringen. För många är Citroën nog mest känt för sin lite annorlunda design. Citroën fick i början av 1970-talet stora ekonomiska problem och köptes upp av Peugeot och blev en del av PSA Peugeot Citroën. Bilarna har under senare år blivit betydligt mer konventionella jämfört med företagets tidigare excentriska skapelser. Citroën ingår sedan januari 2021 i koncernen Stellantis. På vardaglig svenska kallas Citroën-bilar ofta cittror. Citroën har haft stora framgångar i rally och bland annat vunnit Dakarrallyt och rally-VM. André Citroën skapade en speciell kuggtyp som gav säkrare kugghjul. Kugghjulstypen kallas pilkugg och är vinkelskurna på ett sätt som gör dem självcentrerande och samtidigt tystgående. Uppfinningen blev sedan logotypen för Citroën. Under 1930-talet kom Citroëns första storsäljare, den framhjulsdrivna Citroën Traction Avant. Denna bil var mycket modern, med framhjulsdrift, låg tyngdpunkt och goda vägegenskaper, och tillverkades till 1955. Företagets ekonomiska situation var dock allt annat än bra och Michelin köpte koncernen 1934. 1948 kom den franska folkbilen då Citroën presenterade 2CV. Den skulle komma att tillverkas under fyra årtionden. 2CV var enkelt men sinnrikt konstruerad, med en 375 cc luftkyld boxermotor på 9 hk. Det sägs att grundkraven för modellen var att den skulle klara av att transportera 4 personer, vara bränslesnål och ha så mjuk fjädring att en bonde skulle kunna köra en korg ägg tvärs över en nyplöjd åker utan att äggen skadades. Bilen fick en mycket mjuk fjädring, bestående av en enda längsgående lång spiralfjäder per sida, och kopplad till hjulupphängningen med länkage. Den enkla modellen blev en storsäljare över hela världen och en självklar del av den franska stadsbilden. Under åren utvecklades modellen genom flera moderniseringar. Den fanns till och med som 2-motorig och 4-hjulsdriven och kallades då för 2CV Sahara. 1955 presenterades en av Citroëns mest typiska och framgångsrika modeller – DS. DS:en anses allmänt ha varit långt före sin tid, med futuristisk design och exceptionellt modern teknik. DS:en gjorde succé vid premiärvisningen och blev snabbt en modern klassiker. Dessvärre krånglade den nya tekniken, och en förenklad version kallad ID tillkom. 1968 kom DS med en ny modern front som hade dubbla strålkastare, där de två inre följde rattens rörelser. Specialversioner användes för den franske presidenten och DS:arna var ständigt återkommande som franska statsbilar, många av dessa tillverkades av firman Chapron. Citroën hade egendomligt nog bara 2 grundmodeller att erbjuda, där den ena var en enkel småbil och den andra en stor lyxig och tekniskt avancerad bil. För att fylla ut gapet något mellan dessa tog man fram modellerna Dyane och Ami, som båda baserades på mekaniska delar från 2CV. Särskilt Ami blev en succé i hemlandet, men båda modellerna var egentligen för små och motorsvaga för att konkurrera med modernare familjebilar. Såväl GS som GSA levererades startvev som en nödlösning om startmotorn skulle gå sönder. Startveven var också vev till domkraften. GS blev en relativt framgångsrik modell, trots att den hade en del problem med kvaliteten och så småningom med rosten. Den levde kvar ända in på 1980-talet och bytte så småningom namn till GSA, i samband med att den fick en något starkare motor, 5-växlad låda och riktig halvkombibaklucka. Karossformen var densamma på den ursprungliga modellen, men då var bagageluckan mindre, som på en sedan. Fabriker i PSA Peugeot Citroën. Dongfeng-Citroën Automobile co.,Ltd. Fukang (ZX) Elysee (ZX) Sedan Xeara (Xsara) Picasso (Xsara Picasso) Triomphe (C4) Sedan 4802mm lång. Introduktionsår inom parentes. Mulhouse, tillverkar modell C4.
Autoharpa
Autoharpa eller autoharp (efter engelska) är ett stränginstrument i cittrafamiljen, av tyskt ursprung. Instrumentet uppfanns i Tyskland i slutet av 1800-talet men är numera mest förknippat med bluegrass och folkmusik i Nordamerika. Till skillnad från den vanliga cittran spelas autoharpan genom att man trycker ner en eller flera ackordknappar, samtidigt som man slår över strängarna. Dessa ackordknappar är kopplade till tvärgående, fjäderbelastade "spänger", vid nedtryckning dämpar de alla strängar utom de som ska användas i ett auktioner/aktuellt/">aktuellt ackord. En vidareutveckling av autoharpan är det elektroniska omnichordet, introducerat 1981 av Suzuki Musical Instrument Corporation. Även ett omnichord har olika knappar för att generera de olika ackorden, och den cittraliknande utformningen är snarlik.
Rätt nu är det på tiden
Rätt nu är det på tiden från 2004 är ett musikalbum med den svenska folksångerskan Ulrika Bodén. Alla låtar är traditionella från Ångermanland. Rätt nu är det på tiden – 3:21. En visa jag vill sjunga – 2:54. En torsdagsafton detta var – 1:18. Fem jänter borti hästbete – 2:11. Den vägen som bär till min vän – 2:23. Familjen Sikström – 1:08. Mina getter å mina bockar – 1:16. Kråka satt i lunden – 4:47. Ulrika Bodén – sång, cittra, härjedalspipa. Jens Engelbrecht – bascister, gitarr. Mikael Augustsson – bandoneon, tramporgel, dragspel. Anders Norudde – moraharpa, fiol, hardingfela, säckpipa, sälgflöjt.
Ins Centrum
Ins Centrum (Mitt i prick), op. 387, är en vals av Johann Strauss den yngre. Den spelades första gången den 22 juli 1880 i Pratern i Wien. Valsen komponerades till en skyttefest i Pratern 18-25 juli 1880. Den spelades första gången den 22 juli vid en konsert med manskören Wiener Männergesang-Verein och Capelle Strauss under ledning av Eduard Strauss. Valsen börjar med en trumvirvel, ett "skott" från slagverket och ett solo för cittra. Ytterligare en trumvirvel och ett skott leder vidare till en marschbetonad melodi (som senare återkommer i Vals 2A) innan en sista trumvirvel, ett "skott" och en fanfar annonserar öppningen av själva valsen. I Vals 3A skall det sjungas "Eins! Zwei! Drei! (*Skott*). Ja in's Centrum! Hurrah!". Speltiden är ca 10 minuter plus minus några sekunder beroende på dirigentens musikaliska tolkning. Der Walzer Ins Centrum i Naxos-utgåvan.
Åsa-Nisse på jaktstigen
Åsa-Nisse på jaktstigen är en svensk komedifilm från 1950 i regi Ragnar Frisk. Filmen hade premiär 11 september 1950. Det är vinter i Knohult. Åsa-Nisse jagar älg och räv tillsammans med Klabbarparn. Sedan åker de skidor med sina fruar på ryggen. Landsfiskalen anställer ett nytt hembiträde som Sjökvisten blir betuttad i. Han bjuder på bröllopskonfekt. Åsa-Nisse lägger ut en rävsax och landsfiskalen drar honom införätta i Jönköping på våren. Dit åker de i snabb fart med Sjökvistens jeep. Sedan skojar han i rättsalen. I staden träffar Nisse, Klabbarparn och Jönsson två flickor som de bjuder på middag (som de sedan inte kan betala för - den kostade mer än 200 riksdaler). Detta var den andra Åsa-Nisse-filmen. John Elfström - Åsa-Nisse. Artur Rolén - Klabbarparn. Helga Brofeldt - Eulalia. Lillie Wästfeldt - Kristin. Gustaf Lövås - Sjökvist. Willy Peters - Landsfiskalen. Ullacarin Rydén - Landsfiskalens hembiträde Britta. Bertil Boo - Den sjungande bonden. Emy Hagman - Den sjungande bondens fru. Josua Bengtson - Jönsson. Arne Källerud - Domaren. Mary Rapp - Semesterflicka. Siv Ericks - Semesterflicka. Lennart Fogelström - Servitör. Jonas Albert Jonsson - nämndeman. John W. Björling - åhörare vid rättegången. Vid min cittra vill jag kvittra, kompositör Sven Rüno, text Fritz Gustaf, sång John Elfström, Bertil Boo och Astrid Bodin som dubbar Helga Brofeldt. Caprice for Strings, kompositör Edward White, instrumental. Sea Menace, kompositör Clive Richardson, instrumental. Cobweb Castle, kompositör Granville Bantock, instrumental. Storm at Sea, kompositör Granville Bantock, instrumental. Strings in the Mood, kompositör Walter Collins, instrumental. From the Guildford Suite, kompositör Thomas F. Dunhill, instrumental. Wheels Within Wheels, kompositör Ronald Hanmer, instrumental. Toréador, en garde. Ur Carmen (Toreadorarian/Var på din vakt, toreador. ur Carmen), kompositör Georges Bizet, fransk text 1875 Henri Meilhac och Ludovic Halévy svensk text 1878 Palle Block nyare svensk text Carl Axel Strindberg, sång med den ändrade texten Jag älskar Britta, Britta älskar mig Gustaf Lövås. Åh, min Britta, vi möttes vid en sjöastrand, sång Gustaf Lövås. Dinner Conversation, kompositör Hal West, instrumental. Idyl in the Clouds, kompositör Ludo Philipp, instrumental. Cartoon Comedy, kompositör Gilbert Vinter, instrumental. In the Machine Shop, kompositör Norman Demuth, instrumental. I villande skogen jag vallar min hjord, kompositör Andreas Randel, text Fredrek på Rannsätt, instrumental. Melody in Moccasins, kompositör Wilfred Burns, instrumental. Rocken, västen och byxorna och skorna (I denna rocken och västen), kompositör och text Skånska Lasse, sång John Elfström, Artur Rolén, Josua Bengtson och Siv Ericks. När skogarna sjunga, kompositör Sven Rüno, text Fritz Gustaf, sång Bertil Boo. Creeping Horror, kompositör Gilbert Vinter, instrumental. Tell-Tale Heart, kompositör John Foulds, instrumental. Grotesque Walk, kompositör Hal West, instrumental.
Ragnar Dahlberg
Per Ragnar Dahlberg, född 15 februari 1943 i Stockholm, är en svensk TV-producent och programledare vid Sveriges Television i Norrköping. Han har bland annat varit programledare för Café Norrköping och Go'kväll under 1980- och 1990-talen. I mars 2007 fick han sluta som programledare i samband med ett besparingsprogram. Dahlberg ledde också Dahlbergs Café i Gamla Linköping till slutet av augusti 2010 och spelade cittra i gruppen Cittronilerna. Han har fyra barn, varav två döttrar tillsammans med Ulla-Carin Lindquist som han var gift med på 1980-talet. Idag bor Dahlberg tillsammans med sin maka i Gryt i Valdemarsviks kommun.
Benny Anderssons orkester
Benny Anderssons orkester (BAO) är en svensk musikgrupp med Benny Andersson som musikalisk ledare och kompositör. Orkestern skapades i mitten av 2001 av 16 musikvänner, av vilka några är från Orsa Spelmän, samt med Helen Sjöholm som sångerska. Benny Andersson tog initiativet. Bandet är ett hobbyband som har sin grund i spelglädje och musikintresse. Helen Sjöholm, som från början plockades in som refrängsångerska (vilket hon fortfarande är), räknas nu som en medlem i bandet (se ovan). Alla medlemmar är engagerade på annat håll större delen av året, många i orkestrar på teatrarna i Stockholm. Och bröderna Moraeus samt Leif Göras, Larsåke Leksell och Nicke Göthe är tillsammans Orsa Spelmän. Till somrarna träffas och repar BAO och drar sedan ut på en miniturné vars biljetter är mycket eftertraktade. "En konsert med dans" är konceptet, och på turnén medförs därför en dansbana. Med följer också Tommy Körberg (se ovan) och står tillsammans med Helen Sjöholm för sånginsatserna i de icke-instrumentala låtarna. BAO har givit ut tre album, Benny Anderssons orkester 2001, BAO! 2004 samt BAO 3 2007. På det förstnämnda ingår "Vår sista dans" som låg 30 veckor på Svensktoppen, och på det andra finns "Du är min man" som låg på samma lista mellan 2004 och 2009 och som den 1 april 2007 slog rekordet för antalet veckor på listan, där den då legat i 143 veckor. 2006 kom livealbumet BAO på turné. BAO 3 innehåller färre instrumentala låtar än de tidigare skivorna. Helen Sjöholm och Tommy Körberg sjunger på detta album både tillsammans och var för sig. Körberg gör bland annat "Fait accompli", som premiärspelades av BAO i Allsång på Skansen, liksom "Bonde söker fru". Den 24 juni 2009 utgavs albumet Story of a Heart under artistnamnet "Benny Andersson Band". Skivan består av tidigare utgivna melodier och texter, men i mångt och mycket översatta till engelska för etablering på den utländska marknaden, därav det nya artistnamnet. Benny Andersson – kapellmästare, dragspel, piano, synclavier m.m. Göran Arnberg – tramporgel, spinett. Janne Bengtson – flöjt, piccola, krumhorn, barytonsax. Pär Grebacken – saxofoner, klarinett, blockflöjter, piccola, blockflöjt. Calle Jakobsson – tuba, ventilbasun. Leffe Lindvall – trumpet, kornett. Jogga (Jan-Anders) Ernlund – kontrabas. Lars Rudolfsson – dragspel. Jörgen Stenberg – trummor, slagverk. Helen Sjöholm – sång. Tommy Körberg – sång. Leif Göras – fiol, cello, mandolin. Nicke Göthe – fiol, mandolin. Kalle Moraeus – fiol, cittra, gitarr, banjo m.m. Olle Moraeus – fiol, altfiol, mandolin. Per-Erik "Perra" Moraeus – fiol, mandolin, cirkussaxofon. 2001 – Benny Anderssons orkester. 2009 – Story of a Heart. 2011 – O klang och jubeltid. 2012 – Tomten har åkt hem. 2012 – BAO in Box (samlingsbox). 2016 – Mitt hjärta klappar för dig. 2019 – Bästa låtarna. 2001 – "Vår sista dans". 2004 – "Du är min man". 2006 – "Det är vi ändå". 2007 – "Fait accompli". 2007 – "Du frälste mig i sista stund". 2009 – "Sommaren du fick". 2009 – "Story of a Heart". 2011 – "Allt syns när man är naken". 2014 – "Nyårsballongen". 2016 – "En natt i Köpenhamn". 2016 – "Mitt hjärta klappar för dig". 2019 – "Om du var jag". 2019 – "Lyckan kommer, lyckan går". 2001–2002 – Vår sista dans (med Helen Sjöholm). 2002 – Lätt som en sommarfjäril (med Helen Sjöholm). 2002 – Cirkus Finemang. 2002 – Vals ombord (med Per Myrberg). 2003 – Den glade bagarn i San Remo (med Per Myrberg). 2004–2009 – Du är min man (med Helen Sjöholm). 2006–2007 – Det är vi ändå (med Helen Sjöholm och Tommy Körberg). 2007–2008 – Fait accompli (med Tommy Körberg). 2008 – Nu mår jag mycket bättre (med Helen Sjöholm och Tommy Körberg). 2009 – Sommaren du fick (med Helen Sjöholm).
