Krocket
Krocket (franska croquet) är ett utomhussällskapsspel, där uppgiften är att med en träklubba driva ett träklot i en viss ordning genom ett visst antal bågar och mot pinnar. Spelet har genomgått stora växlingar både beträffande spelregler och popularitet hos allmänheten. Det har sitt ursprung i England, där det var känt redan under medeltiden och varifrån det spreds till södra Frankrike och över kontinenten. På 1860- och 1870-talen stod det på höjden av sin popularitet i Storbritannien och spreds därifrån till kolonierna över hela världen. En djup reaktion kom dock snabbt, och efter 1875 föll det nästan i glömska för att under tidigt 1900-tal åter komma i en blomstringsperiod. Tävlingar arrangerades i England av United old England croquet association, och årligen tävlades om mästerskap för herrar och damer, både i enkelspel och par. Även i Sverige var spelet mycket populärt kring sekelskiftet 1900 och spelades "överallt" vid sommarnöjena. Krocket var också uppvisningsgren i Tysland (Bremen) 1998 i Paralympics. Där kom det dock inte under ledning av någon organisation, och organiserade tävlingar förekom inte. Det finns två huvudsakliga spelformer. Den ena är den som många känner till och har spelat hemma i trädgården. Denna form kallas svensk krocket. Den andra formen som av personer som tävlar i krocket anses mer prestigefylld och taktiskt krävande är Association Croquet, eller som det brukar kallas i vardagligt tal, engelsk krocket. Den engelska krocketen är den som dominerar tävlingsspelet utomlands. Det finns även en snabbare och publikvänligare variant av krocket som kallas golfkrocket. En amerikansk variant av krocket heter Roque. Spelet bör helst föras på en jämn, kortklippt rektangulär gräsplan, 32 meter (35 yards) lång och 25,6 meter (28 yards) bred. Gränserna bör anges med vit färg eller i marken fastspikade linneband. En flagga med märke skall placeras i varje hörn, 1 yard (0,91 meter) från de närmaste sidolinjerna, och inne på banan. Bågarna är tillverkade av rund järntråd, ca 1,6 millimeter i diameter. Deras höjd skall vara 0,3 meter över marken, när de är uppsatta. Bågarnas antal ska vara 6 och den ordning, som spelaren skall föra sitt klot genom dem kan variera. Mitt på planen står en pinne. Klubban kan ha vilken tyngd som helst. Huvudets båda ändplan av ska vara parallella och helt lika. Klotet har en diameter av 8 centimeter. Alla klot ska ha samma tyngd. De får inte väga mindre än 445 gram och inte mer än 460 gram, och de ska vara märkta med en blå, röd, svart eller gul rand. I England har varje spelare också ett litet märke av samma färg som sitt klot. Märket flyttas från båge till båge, allt eftersom spelarens klot avancerar. Krocket spelas mellan två sidor som spelar växelvis. Varje sida består antingen av 1 eller 2 spelare, alltså 1 mot 1 eller 2 mot 2. Blått och svart respektive rött och gult spelar tillsammans. Sedan man har passerat alla bågar i rätt ordning ska man träffa pinnen. Detta kallas att "pega ut". Den sida som först pegat ut båda sina klot har vunnit matchen. Genom att spelarna under spelets gång också kan spela sitt eget klot mot de andras, vilket kallas att krockera (ursprungligen roquera) får den som krockerar rätt till ännu ett slag. Med det vunna slaget kan spelaren antingen förflytta sin med- eller motspelares klot, eller sända sitt eget klot vidare. Genom detta kan spelet bli både invecklat och intressant samt kräver betydande övning och skicklighet. Så kallad fast krocket, det vill säga att den som krockerar håller fast sitt eget klot med foten medan spelaren slår bort motståndarens, är inte tillåtet enligt reglerna för engelsk krocket. Spelordningen äröd, gul, blå, grön, brun, svart. På Svenska krocketförbundets webbplats kan man läsa mer om regler, de olika tävlingsformerna och aktuella tävlingar. Förbundet har arrangerat Svenska Mästerskap varje år sedan 1985. Dessutom genomförs olika nationella och internationella tävlingar.
Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige
Under maj månad genomförde Folkhälsomyndigheten en utvärdering av råden för äldre, som offentiggjordes 27 maj. Sammanfattningsvis var slutsatserna i utvärderingen att de råd som tidigare hade givits skulle kvarstå, och att riskförändringen även för unga äldre (omkring sjuttioårsåldern) inte var stor. Samtidigt förtydligade man i samband med att utvärderingen offentliggjordes att sociala aktiviteter och kontakter är okej utomhus, om man kan hålla avstånd. Man gav som exempel fika på avstånd utomhus, picknick, krocket, boule och liknande aktiviteter. Catarina Kärkkäinen vid Timbro sade i februari 2021 att informationen från regeringen om grunden till besluten för pandemihanteringen var bristfällig. Det var oklart vilka antaganden som regeringen hade utgått ifrån och vilka avvägningar de gjort. Det gjorde det svårt att bedöma beslutens riktighet. Folkhälsomyndigheten är expertmyndighet för smittskyddsarbete i Sverige. Myndigheten ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Folkhälsomyndigheten ska, enligt sin instruktion, även övervaka smittspridningen samt ta fram planer och initiativ till åtgärder för att hindra den. Detta gäller dock bara de områden som berör själva smittspridningen, medan regeringen ansvarar för andra överväganden, bland annat vad gäller ekonomiska åtgärder. Det stora myndighetsansvaret härrör ur svensk förvaltningshistoria, som delvis skiljer sig från många andra länder, inklusive Sveriges grannländer, som Danmark och Finland. Samtliga regioner i Sverige bytte strategi och avbröt smittspårningen redan i mitten av mars, på Folkhälsomyndighetens inrådan för att Stockholms region då hade nått ett kapacitetstak. Sverige har, till skillnad från många andra länder, inte genomfört tvingande karantän av utlandsresenärer och utegångsförbud för befolkningen, och inte samma utsträckning stängt ned för- och grundskolor, restauranger och skidorter. Sverige har successivt infört restriktioner, och myndigheter har förändrat sina råd när läget har förändrats. Motiveringen var att man trodde att de negativa effekterna i det långa loppet skulle bli större än de positiva vid en snabb och total nedstängning, eftersom sjukvården skulle tappa personal som var småbarnsföräldrar, och eftersom befolkningens motivering att följa restriktioner annars skulle sjunka med tiden och vid senare smittspridningsvågor. Istället för direkta tvångsåtgärder har befolkningen fått tillit och större eget ansvar. De grundläggande råden är förutom god handhygien och distansering att personer med symptom och i riskgrupp ska stanna hemma, att personer som kan arbeta hemifrån ska göra det, men att samhällsviktiga funktioner ska upprätthållas så länge som möjligt. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson larmade i februari 2021 om mejl bestående av hot och hat, men enligt en granskning av Kvartal visade sig många mejl vara saklig kritik. Regeringen och Folkhälsomyndigheten har genomfört följande förbudː. Därutöver har en rad rekommendationer, och beslut som underlättar efterföljandet av dessa, meddelats av olika svenska myndigheter och regeringen. Förskolor och grundskolor ska hållas öppna tills vidare. Särskilt yngre barn har ett omsorgsbehov, och en anledning är att undvika att vårdpersonal stannar hemma från arbetet för att ta hand om sina barn eller att mor- och farföräldrar i riskzon vårdar barnen. Regeringen har beslutat att skolor som håller öppet ska få möjlighet till flexibla lösningar som distansundervisning och att förlänga terminen. Gymnasieskolor, universitet, högskolor och vuxenutbildning hölls öppna under en tid, men efter att Folkhälsomyndigheten från och med 18 mars rekommenderat stängning, med vissa undantag, har skolor bedrivit undervisning på distans.
Med- och moturs
Medurs eller högervarv är den rotationsriktning som visarna på en urtavla rör sig i. Det motsatta hållet är moturs eller vänstervarv. Termerna med- och motsols är inte entydiga. Det beror på om man betraktar solen från norra eller södra halvklotet. Eftersom de flesta människor bor på norra halvklotet är det riktningen på solens vandring över himlavalvet där som är den vanligaste uppfattningen om vad medsols är, det vill säga samma riktning som medurs. Med- och motsols är särskilt förvillande mellan vändkretsarna (ungefär +/- 22,5 grader latitud). Därör sig solen ibland medurs, ibland moturs, beroende på tiden på året. Vid och mellan vändkretsarna kan man dessutom uppleva att solen går rakt över himlavalvet och står rakt upp, i zenit, mitt på dagen. Turordningen i de flesta sällskapsspel, bland annat kortspel. Spelriktningen i krocket. Högergängade skruvar skruvas i medurs. De flesta racerbanor, i till exempel formel 1. En buddhistisk kora Uppslagsordet kora på engelskspråkiga Wikipedia. Många bansporter: Hästkapplöpning. Körriktningen i en cirkulationsplats i länder med högertrafik är moturs. Ofta dansriktningen i pardans och ringdans. Själva snurrandet av ett danspar varieras medurs eller moturs efter den förandes val. När vid ringdans flera koncentriska ringar bildas, kan dansriktningen vara åt motsatt håll mellan närliggande ringar. Detta är ofta en förutsättning i många ringlekar, där partnerbyte ingår som ett moment. Den rituella vandringen runt Kaba (tawaf) inom islam.
Gräsklippare
Gräsklippare är ett hjälpmedel som används för att klippa gräs till en jämn längd. Gräsklipparen uppfanns i Storbritannien 1830 av Edwin Beard Budding, främst för att klippa gräsmattor på idrottsplaner och vidsträckta trädgårdar. På grund av att många gräsplanskrävande idrotter just hade uppfunnits i Storbritannien (såsom krocket, cricket, fotboll, rugby och (lawn)-tennis), behövdes ett effektivare sätt att jämnklippa gräs, och gräsklipparen skapades. De flesta gräsklippare för hemmabruk drevs tidigare av tvåtaktsmotorer men från 1960-talet och till idag har fyrtaktsmotorn blivit nästan helt dominerande. Eldrivna gräsklippare har också tagit större andel av marknaden, då främst små bensinmotorer har dålig förbränning och förbluffande stora utsläpp av bl a giftiga kolväten. Även gräsklippare med Wankelmotor har funnits. Ett exempel är Crescent Savann från 1970-talet med en Wankelmotor av tyska Sachs. Den första gräsklipparen av rotortyp i Sverige utvecklades av Klippo 1954. Dess namn var Klippman. Sedan följde andra efter såsom Stiga 1956 som dock köpte färdiga maskiner från amerikanska Savage, NV 1957, Husqvarna 1959, och så vidare. En mycket tidig och lyckad gräsklippare av rotortyp var den engelska Rotoscythe som även hade bakåtplacerad uppsamlare. Rotorgräsklipparens fördelar är att den är billigare och oömmare än den traditionella cylindergräsklipparen. Tidiga gräsklippare av rotortyp använde små motorcykelmotorer av tvåtaktstyp som placerades liggande på sidan eller stående motorer med en trivial vinkelväxel. Vid mitten av 1950-talet började bland andra Briggs &. Stratton att tillverka liggande motorer av fyrtaktstyp helt gjutna av aluminium för att spara vikt och för att möjliggöra en enklare konstruktion. Under 1950 och 1960-talet var även amerikanska Clinton Engines en stor tillverkare av små motorer till bland annat gräsklippare. Gräsklippare som framförs för hand eller är självgående har särskilt på större gräsytor ersatts av gräsklippare där föraren själv sitter på maskinen, vilket gör att arbetet går fortare och bekvämare. Det finns numera också avgasfria, batteridrivna åkgräsklippare, som liknar de bensindrivna och klarar flera timmars klippning på en laddning. Åkgräsklippare kan även användas för transport av gods i en påhängd vagn. Säkerheten är långt kontrollerad med t.ex. backvarnare som stoppar knivarna och säkerhetsbrytare i förarsätet som stoppar maskinen om föraren ramlar av. Automatiska gräsklippare (engelska: automower) klipper gräs inom anvisat område som begränsas av en kabel med en svag radiosignal. Roboten uppfattar signalen som ett osynligt staket och rör sig inte utanför begränsningskabeln. Programvaran styr roboten och följer de instruktioner som är förprogrammerade eller angivna. Användaren anger klipptider och vilka områden som skall klippas och till exempel vad roboten ska göra om det regnar. Klippmönstret är oregelbundet och algoritmen innebär att roboten inte passerar tidigare klippta områden med mer än 30 procent. Vissa märken har fjärrkontroll som innebär att man kan klippa utanför begränsningskabeln tex stigar och uteplatser. När batteriet behöver laddas går roboten till sin laddstation. Roboten är utrustad med säkerhetsfunktioner som stänger av roboten och kräver manuell start. Om den lyfts upp eller lutas stannar kniven, om radiosignalen bryts stannar roboten och väntar.
Olympiska sommarspelen 1900
Olympiska sommarspelen 1900 var de andra moderna olympiska spelen och hölls i Paris i Frankrike. Spelen arrangerades tillsammans med en världsutställning, vilket gjorde att spelen "försvann" bland allt annat. Ovanliga grenar fanns med, såsom längd- och höjdhopp med häst, undervattenssimning och pelota. De varade mer än 3 månader och hade ett omfattande program. Sverige deltog med en 55 man stark uppvisningstrupp i gymnastik och med 15 man i simning (trampolinhopp). Av de 8 svenska deltagarna i allmän idrott erhöll en 3:e pris i maratonlöpning. USA dominerade liksom i OS i Aten 1896 den allmänna idrotten och vann 15 av 20 huvudtävlingar. Värdnation (Frankrike). Enligt IOK deltog följande 24 länder. Vissa källor anger att även följande fem länder deltog. Tre av dessa, Haiti, Persien och Peru, hade deltagare i fäktningsturnering som IOK inte erkänner och två av länderna, Brasilien och Luxemburg, har det långt senare visat sig att deltagarna hade en annan nationalitet än vad som var känt tidigare. Amerikanen Ray Ewry vann tre grenar i friidrott, på samma dag. Alla tre segrarna kom i hopp utan ansats, längd, höjd och tresteg. USA:s friidrottare Alvin Kraenzlein tog fyra segrar, 60 m, 110 m häck, 200 m häck och längdhopp. Charlotte Cooper, Storbritannien, blev första kvinnliga olympiska segraren någonsin (första spelen kvinnor fick deltaga) genom att vinna tennisens damsingel. Ernst Fast blev förste svensk någonsin att hamna på medaljplats, genom sin tredjeplats i maraton. Någon medalj fick han dock aldrig, han hade lämnat tävlingsområdet när det skulle delas ut medaljer. Några riktiga medaljer delades heller inte ut. Vinnarna fick istället porslinsvaser. Värjfäktaren Ramón Fonst blir Kubas första OS-segrare. Yngste olympiasegraren någonsin är troligen den franske grabb (han var troligen bara 9-10 år, men har aldrig identifierats) som fick hoppa in som styrman i Nederländernas segrande roddtvåa med styrman. Bois de Boulogne - Dragkamp, hästpolo och krocket. Bois de Vincennes - Bågskytte. Boulogne-Billancourt - Skytte. Croix-Catelan Stadion - Friidrott. Jardin des Tuileries - Fäktning. Meulan-en-Yvelines - Segling. Neuilly-sur-Seine - Pelota. Paris sjunde arrondissement - Ridsport. Seine - Rodd, simning och vattenpolo. Vélodrome de Vincennes - Cricket, cykling, fotboll, gymnastik och rugby union.
