Simhopp
Simhopp är en gren inom simning där utövaren hoppar från en viss höjd, utför olika rörelser i luften och landar i vatten. Simhopp delas upp i svikthopp och höga hopp. I svikthopp sker hoppet från en svikt och i höga hopp från plattformskanten. Simhopp är en sport som kräver precision och starka magmuskler för att hopparen ska kunna prestera bra. Förutom bassängträning utövas markträning, då gymnastikredskap som exempelvis ribbstolar, studsmattor och tjockmadrasser används. I tävlingssammanhang förekommer enmetershopp, tremetershopp och höga hopp (upp till 27 meters höjd). Antingen tävlar man individuellt, eller som par i så kallad synchro (även kallat parhoppning). Simhopp har varit OS-gren sedan olympiska sommarspelen 1904 i Saint Louis i USA. Tävlingar kan ske både i simhallar och utomhus. Simhopp är en bedömningssport. Varje hopp har en viss svårighetsgrad. Vid tävling bedömer flera domare utförandet av hoppet på en hel- och halvpoängsskala från 0.0 till 10.0, där 10 avser ett perfekt utfört hopp. För att minimera risken för stor variation mellan domarpoäng stryks den lägsta och högsta domarpoängen. Övriga domarpoäng summeras och multipliceras med svårighetsgraden till en poängsumma. Hopparna utför det antal förutbestämda hopp som ingår i tävlingsserien och poängsumman för varje hopp adderas till en totalpoäng. Den som vid avslutad tävling har högst totalpoäng vinner. Vid synchro ser bedömningen något annorlunda ut. Då är det fler domare och domarna delas in i olika grupper, som dels bedömer hoppens utförande från två olika vinklar och dels bedömer själva synkroniseringen. 5211: huvudhopp bakåt i halv skruv. 5= skruvhopp 2= huvudhopp bakåt 1= antal halva volter 1= antal halva skruvar. Historiskt sett har Sverige haft flera framstående simhoppare. Sveriges första kvinnliga OS-guldmedaljör var Greta Johansson 1912 i Stockholm. Under 1970-talet hade Sverige en världsstjärna på damsidan vid namn Ulrika Knape. Sedan 1996 har Anna Lindberg, dotter till Ulrika Knape och Mathz Lindberg, dominerat svenskt simhopp på damsidan. Anna Lindberg har vunnit flera EM-guld på både enmeters- och tremeterssvikten. Lindberg avslutade sin karriär 2012. 300 Isander/mollbergare (ansiktet mot bassängen, rotation bakåt). 400 Tyska (ryggen mot bassängen, rotation framåt). 600 Handstående (hopp från plattformen på händerna). B Pik (benen raka, böjd i höften). C Grupperad (benen böjda både i höft- och knäleder). Simhopp vid olympiska sommarspelen. Svenska simförbundet: Simhopp.
Simhall
En simhall är en typ av badhus med en eller flera bassänger, främst avsedda för simning, där lokalen och framförallt vattnet värms upp till en viss temperatur. I simhallar förekommer tävlingssimning, simhopp, motionssimning, simundervisning, vattenpolo, undervattensrugby, konstsim, vattengymnastik och vattenlek. Där går även att simma upp för simmärken. Offentliga simhallar brukar innehålla en 25- eller 50-metersbassäng, men det kan även finnas andra bassänger som på exempelvis äventyrsbad. Vattendjupet i bassängerna varierar mellan grunda så kallade plaskbassänger för de minsta barnen till djupa simbassänger för motions- och elitsimmare. I vissa simhallar finns speciella bassänger med trampoliner för simhopp. Till simhallen hör även omklädningsrum som normalt har låsbara skåp för gästernas kläder och värdesaker, duschutrymmen, toaletter och ibland även bastu. Vid större anläggningar kan kiosker och serveringar förekomma. Simhallar kan vara kommunala eller privata, de senare exempelvis i större hotell. Användningen av kommunala simhallar är i regel avgiftsbelagd. Anläggningarna har bestämda öppettider och vissa tider brukar vara reserverade för idrottsföreningars simträning. Krav på säkerhet och hygien tillgodoses genom badvakter och städpersonal. Simhallar och badhus till nytta och nöje.
Simsport
Simsport är en term som syftar på tävlingssimning/öppet vatten-simning tillsammans med de andra vattensporterna, simhopp, konstsim (synkroniserad simning) och vattenpolo. Organiserad simsport styrs på världsnivå av Fédération Internationale de Natation (FINA).
Simmärke
Ett simmärke är ett utmärkelsetecken som man har rätt att köpa om man klarat av vissa moment inom simningen. De används flitigt inom simundervisning i Sverige men används också i andra länder, såsom Tyskland. I Sverige räknas simmärket som ett idrottsmärke. De administreras och tillhandahålls av två parter. De har också gemensamma simmärken. Svenska Livräddningssällskapet och Svenska Simförbundet distribuerar och gör reklam för två uppsättningar gemensamma simmärken: Simborgarmärket och Kilometermärket. Märkena administreras av Svenska Simförbundet. Simmärkenas enda krav är distanssimning av olika längd. Svenska Simförbundet, fungerar som motivationshöjare vid inlärning av såväl vattenvana och simteknik som vid motionssimning. Simförbundet distribuerar också simmärken för simsporterna simhopp och vattenpolo. Svenska Livräddningssällskapet, kallas även kunskapsbevis, den röda tråden i Svenska Livräddningssällskapets pedagogik och simundervisning. Kunskapssteg för att uppnå vattensäkerhet (vattenvana, simning och livräddning).
Saltomortal
En saltomortal (bakåtvolt) eller volt är när någon hoppar i luften med vertikalrotation framåt, bakåt eller sidledes. Begreppet används bland annat inom gymnastik och simhopp, och kan utföras i grupperad (hopkrupen), pikerad (vinklad) eller sträckt stil. En volt gör man genom att hoppa upp i luften och snurra runt sin egen axel och sedan landa på fötterna. Man börjar med att stå rakt med händerna utsträckta framför sig. Sedan böjer man på knäna och sänker armarna, skjuter ifrån med benen och kastar armarna uppåt för att få höjd. När man har nått tillräcklig höjd, kryper man ihop till en boll och snurrar. När man är på väg ned, vecklar man ut sig och landar på fötterna. Begreppet saltomortal är bildat av de latinska orden saltus, "hopp", och mortal, "dödlig", och betyder alltså "dödssprång". Termen används i cirkusakrobatik. Gainer är en bakåtsaltomortal med fortsatt färd framåt i färdriktningen. Gainer förekommer i gymnastik, simning och parkour. Ordet saltomortal kommer från italienska: salto - hopp och mortale - dödligt.
Greta Johansson
Anna Teresa Margareta "Greta" Johansson, gift Brandsten, född 9 januari 1895, död 18 januari 1978, var en svensk simhoppare och simmare. Johansson vann vid OS 1912 Sveriges första kvinnliga OS-guld. Hon tävlade för Stockholms KK. Greta Johansson växte upp i Stockholm på Hantverkargatan 1, kvarteret Eldkvarn, där Stockholms stadshus står idag. Hennes far arbetade som portvakt. Hon gick sju år på Klara folkskola, där hon var en duktig elev, hon var bland annat en av få elever i Stockholm som läste ettårig engelska. Hon började tidigt visa intresse för simning och simhopp. 1905 fick hon sin första badbiljett av skolan till Strömbadet, beläget vid Norrström, strax norr om Riddarholmen. Hon tränades av Lisa Regnell i simhopp, och redan 1908 vann hon sin första simhopptävling. Johansson vann guld i damernas höga raka trampolinhopp (10 meter) i olympiska sommarspelen 1912 i Djurgårdsbrunnsviken och blev därmed Sveriges första kvinnliga olympiska guldmedaljör. Mot slutet av sitt liv skrev hon i ett brev om hur hon på somrarna 1902–1912 tränade och lärde sig simning och simhopp. Det fick ske genom "trial and error" eftersom de kvinnliga idrottarna inte hade någon tränare till hjälp. 1913 försörjde hon sig som lärare i simning och simhopp och förlorade därmed sin amatörstatus. Hon slutade därmed sin aktiva karriär. Greta Johansson emigrerade till USA 1914 efter att hon gift sig med den professionella simhopparen och tränaren Ernst Brandsten. Tillsammans var paret en aktiv del av simhoppningens utveckling i USA. Dokumentären Guld-Greta - en hisnande kärlekshistoria från 2016 följer Johanssons liv och karriär. Svensk mästare på 100 meter frisim 1910 och 1911. Svensk mästare i raka hopp 1911 och 1912. Olympisk mästare i höga hopp 1912. Olympisk 4:a med Sverige på 4x100 meter frisim 1912. Utslagen på försöken på 100 meter frisim vid olympiska spelen 1912. Tilldelad hederspris skänkt av grevinnan Casa Miranda. Invald i International Swimming Hall of Fame 1973.
Pik (olika betydelser)
Pik (ätt) - en svensk medeltida frälseätt med en mussla i vapnet. Pik (vapen) – ett långt, spjutliknande stångvapen. Pik (simhopp) – en hoppstil i simhopp. Pik (sjöväsen) – den förligaste eller akterligaste delen av ett fartyg under tross- eller lastdäck. Nunatak Pik – en nunatak i Antarktis. PIK (flygklubb) – en finländsk flygklubb. PIK – IATA:s flygplatskod för Glasgow Prestwick Airport.
Bedömningssport
Bedömningssport är en ibland använd samlande term för sporter där det avgörande momentet inte i första hand är att vara snabbast, göra flest mål eller på annat sätt åstadkomma en på objektiva grunder bedömd prestation utan där avgörandet snarare ligger hos domare som avgör teknisk skicklighet och skönhet. Som bedömningssporter räknas exempelvis konståkning, simhopp, drifting, gymnastik och dressyr. Vissa sporter har inslag av bedömningssport även om de i första hand är objektivt prestationsbaserade, till exempel backhoppning, där de tävlande först och främst skall hoppa så långt som möjligt, men där domare också gör en bedömning av hoppet som sådant och utdelar så kallade stilpoäng som avgör tävlingen i kombination med hoppets längd. Det har ibland diskuterats huruvida rena bedömningssporter verkligen skall klassas som sport, eftersom avgörandet anses ligga hos subjektiva domare snarare än i objektivt bedömningsbara prestationer. För att undvika allt för subjektiva bedömningar finns i bedömningssporter fasta regler, dels om bestämda poängtal för mätbara prestationer, såsom exempelvis hoppen i simhopp och konståkning, dels regler om hur stil och skönhet ska bedömas.
Hellmut Röhnisch
Hugo Hellmut Röhnisch, född 7 april 1914 i Zeitz i Tyskland, död 5 maj 1996 i Örebro i Sverige var en svensk språkman, företagare och idrottsman. Röhnisch växte upp och gick i skola i Kassel. I april 1933 lämnade han Tyskland av politiska skäl tillsammans med ett par unga landsmän och undkom därmed att bli ställd införätta och fängslad i det då politiskt instabila Tyskland. Huvudsakligen till fots via Polen, de baltiska staterna och Finland kom han till Sverige och bosatte sig sedermera i Örebro. Röhnsich blev 1945 den förste svenske mästaren i gymnastik. Han tävlade även i svenska mästerskapen i simhopp. Röhnisch hade uppdrag som internationell domare i gymnastik och var Internationella Gymnastikförbundets (FIG) officielle tolk vid de flesta olympiader, världsmästerskap och andra internationella gymnastiktävlingar fram till 1988 i Seoul. Han talade 14 språk och simultantolkade mellan de flesta av dessa språk. Röhnisch valdes 1987 in som hedersmedlem i det internationella gymnastikförbundet. År 1945 startade Röhnisch ett företag med inriktning på gymnastikredskap som så småningom också utvidgades till att också omfatta gymnastikkläder. Företaget drivs alltjämt av sonen Claes och sonsonen Fredrik Röhnisch. Röhnisch Sportswear är idag specialiserat på tränings- och golfkläder för kvinnor. Hellmut Röhnischs far, Ewald Röhnisch, var en ledande person inom Ido-rörelsen i Tyskland under början av 1900-talet och sonen Hellmut kunde redan som 10-åring prata Ido flytande. Hellmut Röhnisch var mycket aktiv i den internationella och svenska Ido-rörelsen och han var mångårig ordförande i både ULI – det internationella Ido-förbundet och det Svenska Ido-förbundet. När det Svenska Ido-förbundet upplöstes 1996 kom dess tillgångar att bilda Ido-stiftelsen för språkforskning till Hellmut Röhnisch minne.
Anders Fredrik Mollberg
Anders Fredrik Mollberg, född 17 juli 1846 i Uppsala, var en svensk akrobat och siminstruktör i Upsala Simsällskap mellan 1878 och 1879. Han är förmodligen mest känd för att ha uppfunnit mollbergaren, en vanligt förekommande dykning i simhopp. Han skall ha uppfunnit dyket av misstag när han försökte göra en så kallad isander, men tog ett extra steg runt, det vill säga en hel volt. Mollberg är även känd för sin väldiga gymnastiska talang och skall ha lyckats göra två på varandra följande mollbergare när han var berusad, och åskådarna undrade hur han kom upp ur vattnet levande. Efter att ha tagit emot en hedersgåva, en snusdosa av silver, av Upsala Simsällskap, lämnade han 1879 sällskapet och Sverige för att bege sig till USA. I juni 1880 vet man att han lämnade Göteborg med mening att resa till Chicago. Han anlände dock aldrig till Chicago.
Svikt
En svikt, även kallad trampolin, är en fjädrande bräda som används för simhopp. Trampolinen kan vara fäst vid ett hopptorn eller på kanten till en simbassäng. Svikters höjd är i huvudsak antingen 1 eller 3 meter – medan fasta plattformar/hopptorn finns av höjden 1, 3, 5, 7½ och 10 meter. Studsmatta (kallat trampolin som idrottsgren).
Mollberg (olika betydelser)
Efternamnet Mollberg har burits av flera personer. Anders Fredrik Mollberg, simhoppare för Upsala Simsällskap, som givit namn åt simhoppet mollbergare, se Upsala Simsällskap. Lorentz Mollberg, fiktiv gestalt (med verklig förebild) i Carl Michael Bellmans verk Fredmans epistlar. Rauni Mollberg, finländsk regissör, se Rauni Mollberg. Jonas Mollberg, svensk pedagog, gitarrist och kompositör.
Trampolin
Trampolin (sport) – en sport inom gymnastik. Trampolin – ett elastiskt material och/eller fjädring som tillåter användaren att få en hög höjd i sina hopp, se studsmatta. Trampolin – en fjädrande bräda som används för simhopp, se svikt. Trampett – ett av de tre redskapen som tävlas i truppgymnastik.
WJF
WJF betyder World Juggling Federation och är en amerikansk jongleringsorganisation grundad av Jason Garfield. WJF verkar för en inriktning av jonglering som de kallar sportjonglering. WJF anordnar tävlingar inom sportjonlgering där jonglörerna betygsätts på ett sätt som liknar andra estetiska sporter såsom gymnastik, simhopp och konståkning. WJF:s uttalade syfte är att få jonglering mer uppmärksammat av TV och därför anser de att det krävs en inriktning mot sport. Detta har hittills lyckats i så mån att ESPN har sänt tävlingarna. WJF tar avstånd från clowneri och alla därmed förknippade attribut så som gummikycklingar, lösnäsor och ansiktsmålning. Tävlingar arrangeras i käglor, bollar och ringar.
Jury
En jury är en grupp människor med uppdrag och befogenhet att fatta ett eller flera beslut. När en jury används i en rättegång är dess roll vanligen att uttala sig om skuldfrågan, medan påföljden bestäms i några jurisdiktioner helt av domaren, i andra av juryn efter instruktioner av domaren. I Norge, Storbritannien och USA men även i andra länder ärättegångar med jury vanliga även i brottmål och civilrättsliga mål, exempelvis tvister där en part begär skadestånd. I de flesta länder består en jury av ett antal personer som domstolen väljer ut från allmänheten genom någon form av lottning, eller utnämning genom samma sätt som nämndemän i Sverige. I svensk rätt förekommer jury (bestående av nio lekmän) enbart i mål om tryckfrihetsbrott enligt 7 kap 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsmål upptas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, Då jury prövar, huruvida brott föreligger, ska så anses vara fallet, om minst sex jurymän är ense därom. Till jurymän ska utses svenska medborgare, som är bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. I brottmål i Sverige förekommer inte jury utan istället representeras allmänheten genom nämndemän, som lekmannadomare. Juryer förekommer i olika sportgrenar där en subjektiv bedömning fäller avgörandet, som exempelvis i backhoppning, gymnastik, konståkning och simhopp. Juryer finns i flera underhållningsprogram där deltagarnas prestationer ska bedömas, till exempel i Dansbandskampen, Idol, Melodifestivalen och Let's Dance och Talang 2007. En jury brukar användas för att avgöra konstnärliga tävlingar, till exempel arkitekturtävlingar och poesitävlingar. Jury används också för att nominera eller bestämma vinnare av konstnärliga priser (till exempel Guldpalmen i Cannes).
