Tresteg
Tresteg (trestegshopp) är en gren inom friidrotten där de tävlande med tre på varandra följande hopp skall nå så långt som möjligt och landa i en sandgrop. Hopparen springer mot hoppgropen på en ansatsbana och gör avstamp från en bräda. Ingen del av foten får vid avstampet vidröra marken bortom brädan, om så sker underkänns hoppet och inget resultat noteras - s.k. övertramp. Första markberöringen efter avstamp måste göras med avstampsfoten varefter den andra foten används för det sista hoppet som slutar med att hopparen landar i sanden. Normalt sker tävlingen så att deltagare har sex försök att nå resultat. Grenen är olympisk och ingår i alla större friidrottsmästerskap.
Hugues Fabrice Zango
Hugues Fabrice Zango, född 25 juni 1993, är en burkinsk friidrottare. Zangos största framgångar har kommit i tresteg där han blev afrikansk mästare 2018. 2019 vann han de Allafrikanska spelen i samma gren och tog brons vid VM i Doha. Den 16 januari 2021 satte Zango inomhusvärldsrekord i tresteg med ett hopp på 18,07 meter vid tävlingar i Aubière, Frankrike. Därmed förbättrades det tio år gamla världsrekordet, satt av hans tränare Teddy Tamgho, med 15 centimeter. Vid olympiska sommarspelen 2020 i Tokyo tog Zango brons i tresteg med ett hopp på 17,47 meter. Det var Burkina Fasos första olympiska medalj någonsin. I juli 2022 vid VM i Eugene tog Zango silver i trestegstävlingen efter ett hopp på 17,55 meter.
Olof Wretling
Lars Olof Wretling, född 17 januari 1975 i Umeå, är en svensk skådespelare, regissör, dramatiker och författare. Han är en av medlemmarna i humorgruppen Klungan. Olof Wretling är son till Lars Erik Gunnar Nilsson (1943-1996) från Robertsfors och Kerstin Stigsdotter samt dotterson till konstnären Stig Otto Wretling, en bror till Kjell och David Wretling. Moderns farfar är konstnären och möbelsnickaren Otto Wretling. Wretling växte upp i Umeå och ägnade sig i sin ungdom åt friidrott – höjdhopp och tresteg – för IFK Umeå. Han vann bland annat ungdoms-SM i höjdhopp två gånger, gick på idrottsgymnasium i Umeå och flyttade till Göteborg 1993 för att fokusera på en elitsatsning inom idrotten. Vid samma tid dog dock hans far i cancer och hans livsplaner ändrades helt av denna händelse. Han slutade med idrotten. För att kunna bearbeta sorg och känslor började han skriva, vilket ledde till en manusskrivarkurs i Göteborg. I början av 2000-talet skrev han pjäser, regisserade och blev under några år konstnärlig ledare för Ögonblicksteatern i Umeå. Snart började han diskutera med några av sina teaterkollegor där om längtan efter att samarbeta på ett annorlunda, kompromisslöst och humorinriktat sätt. Det ledde till bildandet av gruppen Klungan, som 2003 påbörjade en intensiv verksamhet av produktion av sketcher i Umeå, följt av alltmer omfattande produktioner och rikstäckande turnéer. Han har även, tillsammans med bland andra sin hustru Sofia Wretling, skapat och medverkat i Mammas nya kille, ett humorprogram på SR P3. Wretling medverkade i TV:s julkalender 2010, Hotell Gyllene Knorren. I barnprogrammet Pappas pengar (2011) spelar han huvudrollen som den bortskämde sonen Bröli. Karaktären driver medvetet med omhuldade överklassbarn som lever på sina föräldrars pengar. 2014 medverkade han i filmen Krakel Spektakel och 2015 åter i TV:s julkalender, Tusen år till julafton. Efter att ha bott i Göteborg under många år flyttade familjen 2012 till hustruns hemtrakter i Karlstad. Där regisserade han sommaren 2014 det traditionella sommarlustspelet Värmlänningarna på Ransäters Hembygdsgård, den första uppsättning han regisserat av någon annans pjäs. Hösten 2014 utkom boken Till häst genom Västerbotten av Wretling och Klungan-kollegan Sven Björklund, en reseskildring och samling av gamla folkberättelser baserad på en gemensam hästritt genom Västerbotten under några månader. Han var sommarvärd i Sommar i P1 29 juli 2011 och fick komma tillbaka som vintervärd i Vinter i P1 2011, 2012, 2014, 2015, 2016, 2017, 2019 och 2020. I oktober 2014 medverkade han i SVT:s Sommarpratarna. Han är gift, och paret har tre barn. Wretling och dottern Doris medverkade i 2015 års SVT julkalender, Tusen år till Julafton. 2009 – Dafo (TV-serie). 2010 – Ingen bor i skogen (TV-serie). 2010 – Hotell Gyllene Knorren (TV-serie). 2011 – Pappas pengar (TV-serie). 2011 – Dafo (TV-serie). 2012 – Historieätarna (TV-serie). 2014 – Krakel Spektakel. 2015 – Tusen år till julafton (TV-serie). 2017 – Bye Sverige (TV-serie). 2018 – Sjölyckan (TV-serie). 2018 – Storm på Lugna gatan (TV-serie) (Julkalender). 2019 – Bandet och jag (TV-serie). 2020 – Pelle Svanslös (röst). 2021 – Bäst i test (TV-program) (TV-serie). 2014 – Till häst genom Västerbotten, Olof Wretling och Sven Björklund, Albert Bonniers förlag.
Plastellina
Plastellina (av italienskans plastilina, efter plastico, 'plastisk'), är ett formbart, lerliknande material jämförbart med modellera. Genom lägre innehåll av vatten (ofta ersatt av någon sorts fett) torkar det inte lika lätt och kan användas många gånger. Materialet används bland annat av skulptörer och som övertrampsmarkering inom friidrott. Den ursprungliga plastellinan är ett material som använts av skulptörer sedan medeltiden. Användningen var huvudsakligen för skisser och förarbeten till (mindre) skulpturer som sedan utarbetats i ett mer permanent material. Denna plastellina var främst baserad på vax och olika tillsatser, vilket gav seghet och formbarhet och lång hållbarhet. Sedan 1800-talet har flera varianter med snarlika namn och egenskaper men med olika sammansättning utvecklats. Plastilina är en oljebaserad variant som utvecklades av Franz Kolb år 1880. En snarlik produkt är Plasticine utvecklad av William Harbutt år 1897. Detta sistnämnda material har också fått stor användning inom leranimation, bland annat hos Aardman Animations. Leranimation kräver ett material som kan utsättas för ständig manipulering utan att förlora sina plastiska egenskaper. Plastellina-artade produkter används även inom friidrott för övertrampsmarkering, bland annat i samband med längdhopp och tresteg.
Carolina Klüft
Efter sin friidrottskarriär har Klüft arbetat som programledare. Från och med 2019 är hon verksamhetschef för Generation Pep. I juni 2021 utnämndes Klüft till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet för sitt arbete att inspirera till en aktiv livsstil och sitt arbete i organisationen Generation Pep. Klüft växte upp i Furuby och Växjö tillsammans med tre systrar. Pappan Johnny Klüft var allsvensk fotbollsspelare i Östers IF och GIF Sundsvall och mamma Inga-Lill Ahlm var längdhoppare i landslaget, där hon hoppade 6,09 som längst. Klüft tävlade för IFK Växjö och hade Agne Bergvall som tränare. Klüft studerade några år freds- och utvecklingsstudier vid Växjö universitet. Som idrottare hade hon under början av sin karriär en gulsvart gris som maskot, men den försvann med en förlorad väska på Arlanda. När hon var yngre hade hon alltid med sig en liten I-or-figur när hon tävlade. I samband med att hon tilldelades Jerringpriset 2002 mottog hon även en mycket stor I-or-figur. 2016 utgav Klüft boken Livet är en sjukamp: min väg till prestation, balans och mening. Varje sommar anordnar Klüft ett läger, Carro camp, för ungdomar som vill satsa mer på friidrott. Klüft är sedan 2007 gift med stavhopparen Patrik Klüft, tidigare Kristiansson. De har tre barn tillsammans födda 2014, 2017 och 2019. 2003 deltog hon vid Inomhus-VM i Birmingham och vann guldmedalj med 4 933 poäng. Vid OS i Athen 2004 tog hon hem guldmedaljen i sjukamp. Hon vann 2006 guld vid EM i Göteborg. I mars 2008 tillkännagav hon sitt beslut att inte längre tävla i sjukamp utan att istället satsa på längdhopp och tresteg. Orsaken till beslutet var att hon inte längre hade tillräcklig motivation för att fortsätta. "– Jag har hållit på med mångkamp i flera år. Jag är sugen på något nytt". Beslutet möttes med stor förvåning och även ifrågasättande då Klüft därmed gick miste om chansen att bli dubbel OS-guldmedaljör då OS i Peking skulle inledas fem månader senare. Aftonbladets krönikör Mats Wennerholm uttryckte sig i följande termer: "Det är unikt att någon skänker bort ett så gott som givet OS-guld, för att vandra ut på helt okänd mark.". Klüft menade att det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld. Klüft är även svensk rekordhållare i tresteg med ett hopp på 14,29 meter, +0,7 i medvind, satt på hemmaarenan Värendsvallen i Växjö den 8 juni 2008. Vid U23-EM i Bydgoszcz, Polen år 2003 tävlade Klüft i längdhopp och tog då guld med 6,86 m. Carolina Klüft ställde upp i längdhopp vid Inomhus-VM 2004 i Budapest där hon först enkelt tog sig till final med ett säsongsbästa på 6,73 och därefter, den 5 mars kom trea i finalen med ett hopp på 6,92. Resultatet innebar nytt svenskt inomhusrekord i det att hon slog Erica Johanssons 6,89. Vid OS i Athen år 2004 provade hon åter på längdhopp och tog sig till final där hon kom elva på 6,63. I juli 2005 tävlade Klüft i längdhopp vid U23-EM i Erfurt, Tyskland och vann då guldmedaljen med 6,79 m. Hon deltog även vid EM 2006 i Göteborg där hon gick till final och kom på en sjätteplats med 6,54. Carolina Klüft var anmäld till längdhoppstävlingen vid VM 2007 i Osaka, men startade inte. Klüft avstod sjukamp i Olympiska sommarspelen 2008 i Peking men deltog i tresteg och längdhopp. I trestegstävlingen misslyckades hon med att kvala in till finalen med en 20:e plats på resultatet 13,97. Hon kvalade dock in till finalen i längdhoppstävlingen med ett hopp på 6,70, men med 6,49 i finalen blev det en 9:e plats. I SVT-dokumentären om Klüft som sändes i februari 2013 framgår det av Klüft att hon troligen tävlade med en stressfraktur redan under OS i Peking. I detta sammanhang ifrågasattes Klüfts byte av gren från sjukamp till tresteg och längdhopp av andra, icke namngivna, svenska OS-deltagare enligt kvällspressen.
Christian Olsson (friidrottare)
John Christian Bert Olsson, född 25 januari 1980 i Göteborg, är en svensk före detta friidrottare och trestegshoppare. Olsson slog igenom internationellt 2001 då han kom tvåa i VM i Edmonton. Han vann ett VM-guld 2003 i Paris och ett OS-guld i Aten 2004. På meritlistan finns också två guld i inomhus-VM, tre EM-guld (varav ett inomhus) och sju SM-guld (varav fyra inomhus). Olsson är innehavare av de svenska rekorden på 17,79 (2004) utomhus samt 17,83 inomhus (2004) – vid tidpunkten tangerat världsrekord. Han var även en skicklig höjdhoppare med ett SM-silver och tre SM-brons under åren 1999–2001. Under sin professionella karriär tränades han av Yannick Tregaro. Efter att ha förföljts av skador i många år meddelade Olsson den 14 maj 2012 att han avslutar sin aktiva karriär. Olsson började sin karriär i Örgryte IS. Han tränades av Viljo Nousiainen mellan 1994 och 1999. År 1999 blev Yannick Tregaro hans tränare. Som junior vann Olsson 1999 EM i friidrott i grenen höjdhopp och tog samma år ett silver i tresteg. Sitt första SM-tecken tog han 2000 då han vann tresteg. Vid OS i Sydney år 2000 slogs han ut i kvalet med längden 16,64. Internationellt slog Olsson igenom 2001 då han kom tvåa i VM på 17,47 efter Jonathan Edwards som hoppade 17,92. Tidigare samma sommar var han med vid U23-EM i Amsterdam och vann då guld med ett hopp på 17,24. 2002 vann han sina första stora internationella mästerskap. Under den inledande inomhussäsongen vann han guld vid Inomhus-EM i Wien, med 17,54. Senare under året, i augusti, vann han även guld vid EM i München, med 17,53. I mitten på september deltog Olsson i 2002 års upplaga av Världscupen som hölls i Madrid där han kom trea med 17,05. 2003 vann han VM, både inomhus och utomhus. Vid inomhus-VM, 7 mars 2004, tog Christian Olsson guld på 17,83, vilket var en tangering av kubanen Aliecer Urrutias inomhus-världsrekord från 1997. Den 22 augusti samma år, vid OS i Aten, vann han trestegsfinalen på det nya svenska rekordet 17,79. Efter OS säkrade han sin andel på 500 000 dollar i Golden League-jackpoten efter att ha vunnit samtliga 6 deltävlingar under säsongen. Olsson missade VM i Helsingfors 2005 på grund av skada och fick därmed inte möjlighet att försvara sin titel. Hans första stora internationella tävling utomhus efter ett cirka två år långt skadeuppehåll blev friidrotts-EM 2006 i Göteborg. Inför hemmapubliken lyckades han i finalen hoppa 17,67 och tog därmed hem EM-guldet 46 centimeter före tvåan, britten Nathan Douglas. Olsson missade även världsmästerskapen i Osaka 2007 på grund av en skada i baksidan av låret. Efter en långvarig konvalescens från skador och ett 2008 som fokuserade på återhämtning och preparationer inför de olympiska sommarspelen 2008, så gjorde Olsson comeback på DN-galan den 22 juli 2008. Efter att i ett hoppförsök fått känningar i den baklårsskada som sedan 2007 hindrat Olssons återkomst till tävlandet, så meddelade han att det inte är auktioner/aktuellt/">aktuellt med hans medverkan i Peking. Det hindrade honom dock inte från att vara fanbärare för Sverige när de Olympiska sommarspelen i Peking invigdes. Säsongerna 2009 och 2010 kantades av skador men Olsson hann i alla fall med att vinna ett SM-tecken 2009. 2010 deltog han vid Inomhus-VM i Doha, Qatar, där han kom fyra med 17,23. Säsongen 2011 inledde Olsson förhållandevis skadefri och han kunde ställa upp i inomhus-EM där han slutade 5:a på 17,20. Han deltog i Diamond League-tävlingarna där han som bäst kom 2:a i New York. Vid VM i Daegu i Sydkorea i september tog han sig till final med 17,16, och i finalen tog han en sjätteplats med 17,23. Christian Olsson utsågs 2002 till Stor grabb nummer 462 i friidrott. Den 14 maj 2012 meddelade Christian att karriären var slut då skador fortsatte sätta stopp för träning och tävling. Olympiska spelen 2004, Aten - 17,79 m - Guld. VM (utomhus) 2001, Edmonton - 17,47 m - Silver. 2003, Paris - 17,72 m - Guld. VM (inomhus) 2003, Birmingham - 17,70 m - Guld. 2004, Budapest - 17,83 m - Guld.
Friidrott
Långdistanslöpning kan antingen ske på en friidrottsarena så som 10 000 meter, i stadsmiljö så som maraton eller som terränglopp. Farthållare förekommer i många lopp. Inom friidrotten tävlar man i fyra teknikgrenar som brukar benämnas som hoppgrenar. Dessa är längdhopp, tresteg, höjdhopp och stavhopp. Längdhopp och tresteg påminner om varandra. I båda dessa grenar springer den aktive fram till ett märke (s.k. plastelina eller planka) där man hoppar rakt fram. Eftersom hoppet mäts från märket så gäller det att komma så nära linan som möjligt, ifall man kommer över linan så blir hoppet ogiltigt. I mästerskapssammanhang har den tävlande sex hopp på sig och det längsta hoppet räknas som resultat. Ifall två hoppare hoppar lika långt så avgör det bästa andra hoppet osv. Om det inte går att skilja hopparna på de sex omgångarna avgörs det med en sjunde omgång. I höjdhopp och stavhopp springer den aktive fram till en ribba som denne ska ta sig över. I stavhopp använder idrottaren en stav. Det finns inga regler för hur lång en stav ska vara eller av vilket material utan det bestämmer friidrottaren själv. I både höjdhopp och i stavhopp är det inte den faktiska höjden som mäts utan höjden på ribban som räknas. Det spelar alltså ingen roll ifall man är högt över eller precis tar en höjd. Vanligtvis har en aktiv tre försök på sig på varje höjd. Ifall man klarar höjden går man vidare till nästa höjd. Den som klarar högst höjd vinner tävlingen. Ifall flera tävlande klarar samma höjd är det på vilket försök man klarade den högsta höjden som avgör. Om båda hopparna klarade höjden på samma försök avgör antal rivningar tidigare i tävlingen vem som vinner. Om det fortfarande inte går att avgöra en vinnare blir det skiljehoppning. Först får hopparna ett försök till på höjden som hopparna rev ut sig på. Sedan sänker man ribban med minimihöjningen 2 cm i höjdhopp respektive 5 cm i stavhopp tills hopparna skiljs åt. Om båda hopparna klarar samma höjd i skiljehoppningen höjer man med minimihöjden och så fortsätter man tills hopparna skiljs åt. Historiskt sett har man även tävlat i stående höjdhopp, stående längdhopp och stående tresteg. Inom friidrott tävlar man även i främst fyra kastgrenar som alla har det gemensamt att den aktive kastar eller stöter iväg ett föremål så långt som möjligt. Dessa grenar är kulstötning, diskuskastning, släggkastning och spjutkastning. Ytterligare en gren är viktkastning som främst ingår i det svenska inomhusprogrammet samt i kastmångkamp utomhus för veteraner. Grenen finns även i en del andra länder men inte i det internationella programmet. Noterbart är att diskus och spjut var två av de fyra ursprungliga friidrottsgrenarna i de antika olympiadernas femkamper som avslutades med brottning. I kulstötning, släggkastning och viktkastning kastar deltagarna från en ring som mäter 2,135 meter i diameter. Diskusringens diameter är 2,50 meter. Tekniken i dessa grenar är rotation med undantag för kulstötningen där både glidstil och rotation är de vanligaste på seniornivå. Precis som i längdhopp och i tresteg har varje kastare i mästerskap tre kast på sig och det är det längsta kastet som räknas. Därefter får de åtta bäst placerade kastarna ytterligare tre kast på sig att förbättra sitt bästa resultat. Ifall en kastare trampar på ringkanten eller marken utanför ringen efter första rotationen innan redskapet landat blir kastet ogiltigt. Först då får den aktive lämna ringen och då endast i riktning bakåt, bort från kastsektorn. Det är heller inte tillåtet att kasta eller stöta på eller utanför kastsektorns linjer. För att förhindra olyckor kastar man redskapet (i diskus, slägga och vikt) i en bur med nät åt alla håll utom mot kastsektorn. Nätet hindrar redskapen från att landa långt utanför sektorn.
