Olika typer av kontoplaner som passar olika näringsidkare är framtagna av BAS-gruppen. Det finns standardkontoplaner för aktiebolag, enskild firma, handelsbolag och så vidare. En ekonomisk händelse skall alltid, oavsett bokföringsmetod, bokföras på minst två konton ur kontoplanen för att se hur pengarna har kommit in i eller ut ur bolaget och vad de avser.Näringsidkare kan i viss mån välja att vara olika detaljerad i sin bokföring. Man kan till exempel nöja sig med att redovisa all försäljning under ett enda försäljningskonto eller använda flera olika sorters försäljningskonton tillsammans för att redovisa samma försäljning fast då på ett mer detaljerat sätt.Varje ekonomisk händelse måste kunna bevisas genom ett underlag, en så kallad verifikation. Alla verifikationer är numrerade och måste sparas i minst 7 år.Behovet av bättre metoder inom bokföringen kan sägas vara en faktor som drivit på matematikens utveckling. Exempelvis började italienska handelsmän under sen medeltid och renässansen använda arabiska siffror, istället för romerska siffror, eftersom det underlättade bokföringen.Det var också under samma tid i Venedig som metoden dubbel bokföring utvecklades. Metoden publicerades av italienaren Luca Pacioli (1445–1517) år 1494 i boken Summa de arithmetica, geometrica, proportioni et proportionalita, som sammanfattade dåtidens matematiska kunskap. Sedan dess har metoden varit den grundläggande behandlingen av affärstransaktioner. Den dubbla italienska bokföringen infördes i Sverige på 1620-talet av Abraham Cabiljau.Begreppet bokföring har samma betydelse nu som det hade förr: att föra bok över verksamheten, det vill säga att skriva ner varje handling eller affärstransaktion. I modernare tid har bokföringsprogram som körs på datorer underlättat arbetet avsevärt.Affärshändelserna ska bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.Inom den systematiska ordningen ska registreringsordningen framgå för varje sorteringsbegrepp, t.ex. varje enskilt konto. Använder företaget flera verifikationsnummerserier, ska registreringsordningen framgå inom varje enskild serie.Det är presentationen i registreringsordning och i systematisk ordning som tillsammans ska göra det möjligt att överblicka verksamhetens förlopp. Med verksamhetens förlopp avses hur ställning och resultat vid ett visst tillfälle har framkommit, dvs. när de olika affärshändelserna har inträffat och hur de har påverkat verksamhetens ställning och resultat under räkenskapsåret.Ett bokföringssystem kan vara helt datorbaserat, helt manuellt eller en kombination av dessa. I framför allt datorbaserad bokföring är presentationen ofta bara en fråga om på vilket sätt systemet sammanställer de bokförda uppgifterna. För att kunna presentera affärshändelsen i både registreringsordning och systematisk ordning krävs vanligtvis bara en bokföringsåtgärd.Bokföringen kan också delas upp i två steg, varav det ena möjliggör presentation i registreringsordning och det andra presentation i systematisk ordning. I båda fallen ska systemet kunna ta fram presentationer som var och en omfattar företagets samtliga bokföringsposter.Bestämmelserna i den svenska bokföringslagen utesluter inte att företaget använder sig av delsystem där affärshändelserna bokförs i registreringsordning, så länge delsystemen ingår i en samlad systematisk presentation. Den bokföring som de olika delsystemen genererar kallas då för journaler.Se även: resultaträkning.Intäkter och kostnader som har bokförts men inte tillhör perioden enligt bokföringsregler "omförs" för att presentera periodens regelmässiga resultat. De "återförs" när bokslutet för perioden (kvartal eller år) har producerats.
Bokföringslagen (1999:1078), förkortat BFL, är den lag som reglerar hur bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer skall sköta sin bokföring.Lagen reglerar, förutom vilka som är bokföringsskyldiga också hur bokföring skall läggas upp och hur den skall kunna presenteras (grundbok och huvudbok), hur bokföringen skall avslutas (till exempel årsbokslut eller årsredovisning) och hur arkivering skall ske.Bokföringsbrott är ett brott i Sverige enligt 11 kap. 5 § Brottsbalken.Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver näringsverksamhet. Lag (2005:242).Ovantstående lydelse gäller från och med 1 juli 2005.
Bokföringsunderlag kallas de kvitton, fakturor, allegat (bilagor), etc. som används vid bokföring.När en företagare eller privatperson anlitar revisor för hjälp med bokföring behövs underlag för detta. Det kollektiva benämningen är bokföringsunderlag. Även Skattemyndigheten kan kräva att bevittna bokföringsunderlaget vid granskning av deklaration.
Att kreditera i dubbel bokföring innebär att föra in en transaktion på kreditsidan av ett konto, vid maskinell bokföring betecknas kredit ofta med "-" medan debet betecknas med "+".Den övergripande principen är att debet är den "aktiva" aspekten av en finansiell transaktion som handlar om hur pengarna används, medan kredit är den "passiva" aspekten som handlar om varifrån pengarna kommer. Se exempel i artikeln debet.med betoning på andra stavelsen): ett lån eller tillstånd från en säljare att köpa varor eller tjänster mot löfte om att betala senare. Se artikeln kredit.kreditering, en återbetalning eller nersättning av en faktura.med betoning på första stavelsen): den ena sidan av ett konto, den andra sidan heter debet.Att kreditera ett skuldkonto innebär att skulderna ökar.Att kreditera ett tillgångskonto innebär att tillgångarna minskar.Att kreditera ett intäktskonto innebär att intäkterna ökar.Att kreditera ett kostnadskonto innebär att kostnaderna minskar.
Kontering är en aktivitet inom bokföring. Att kontera betyder att förse till exempel en faktura med värden för konto, kostnadsställe, projektnummer och liknande som behövs för att bokföra fakturan på rätt sätt. Vilka av dessa begrepp (som ibland kallas dimensioner) som en organisation använder beror på organisationens storlek och behovet av detaljerad ekonomisk uppföljning.Innan datorbaserad bokföring användes i regel en konteringsstämpel, en gummistämpel med kolumner för konto, kostnadsställe etc. Ett stämpelavtryck sattes på det som skulle konteras och någon skrev in värdena för hand. Konteringsstämplar förekommer fortfarande, men konteringen görs i allt större utsträckning direkt i bokföringsprogram.För att bokföra en affärshändelse, dvs registrera verifikationerna, krävs att man avgör vilka konton som ska debiteras och krediteras. Kontering innebär att man bestämmer vilka konton en affärshändelse påverkar.När man konterar används alltid minst två, i de flesta fall tre konton. Man har ett uttagskonto, det innebär normalt företagets bankkonto, där man "tar ut" pengarna. Sen läggs moms in på ett konto, och varan i sig på ytterligare ett konto.Som exempel, om man betalar en elräkning. Man tar ut 1000 kr genom kredit konto 1040 (som är bankkontot), sen lägger man debet konto 1420 200 kr (som är momskonto), samt debet konto 5020 800 kr (som är kontot för el).Om man har en momsfri rörelse blir det bara två konton som används. Kredit 1040 1000 kr, och debet 5020 1000 kr, eftersom man i detta fall inte särredovisar moms.Man kan alltså inte slutföra en kontering om inte kredit och debet går i balans.
Redovisning är ett område inom företagsekonomi, som syftar till att dokumentera organisationers resurshantering. Detta uppnås bland annat genom att redovisa ekonomiskt resultat samt den ekonomiska ställning som föreligger vid en given tidpunkt, bokslutsdagen.All monetär ekonomisk verksamhet i ett modernt samhälle ska redovisas, inklusive varu- och tjänsteproduktion samt finansiell verksamhet. Alla företag och föreningar måste därför ha en ordnad bokföring, som avslutas med ett årsbokslut och fastställs på årsstämma.Med bokföring avses insamlandet av finansiell information medan sammanställandet av detta till exempelvis årsredovisningar kallas redovisning.En fungerande redovisning och jämförbar ekonomisk information är till gagn för samhället och alla som har ett intresse av ett företag. Exempelvis förlitar sig ett företags intressenter, det vill säga ägare, anställda, offentlig sektor, finansiärer, leverantörer och kunder i varierande omfattning på den ekonomiska information som företaget lämnar ifrån sig. Årsbokslutet kan vara underlag för bedömningar som investeringsbeslut, kreditansökningar och hur mycket skatt som ska tas ut. Tydliga redovisningsregler vars enhetliga tillämpning det finns tilltro till underlättar tolkning och jämförelser över tiden och mellan olika företag och minskar därför osäkerheten bland intressenterna och därmed transaktionskostnader, vilket möjliggör en förbättrad kapitalallokering i samhället som helhet.Redovisning kan ofta vara föremål för revision: då en oberoende revisor går igenom redovisningen och tar ställning till om den ärättvisande. Det är dock alltid primärt företagsledning och styrelsens ansvar att redovisningen är korrekt. Revisorn gör enbart en bedömning och uttalande utifrån revisionen. En revision syftar dock till att öka tilltron till redovisningen och minska behovet för läsaren av den ekonomiska informationen att göra egna undersökningar om redovisningen är korrekt.Grunden för all redovisning är att den ska ske enligt god redovisningssed. Med det menas att med utgångspunkt från de lagar som finns tillämpa de redovisningsrekommendationer som utges av de normsättande organisationer som finns inom redovisningsområdet.IFRS eller International Financial Reporting Standards är ett internationellt regelverk som sedan 2005 ska tillämpas av alla svenska bolag noterade på börs. Regelverket används även av andra bolag som antingen är dotterbolag till noterade bolag i Sverige eller utomlands eller av bolag som vill ha en kvalitet på sin redovisning som är jämförbar med noterade bolag.US GAAP eller de amerikanska General Accepted Accounting Principles är god redovisningssed för bolag i USA. Redovisning enligt US GAAP är inte tillåten för ett legalt årsbokslut i Sverige. Många svenska bolag producerar dock utöver bokslut upprättade enligt god redovisningssed i Sverige alternativa US GAAP-bokslut för att rapportera till amerikanska ägare eller för att publicera på amerikansk börs.Revisorernas branschorganisation FAR, och tidigare föregångaren Föreningen Auktoriserade Revisorer, har en redovisningskommitté som utkommit med redovisningsrekommendationer. Sedan Redovisningsrådet tillkom har FAR framförallt utgjort remissinstans för redovisningsfrågor och inte utkommit med egna rekommendationer.De årsredovisningar som varit föremål för en revision har även en bifogad revisionsberättelse.Svenska organisationer vägleds av olika regelverk beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs, storlek, associationsform och ägande.Utgångspunkten för att fastställa ett beskattningsbart resultat är ofta god redovisningssed. Skattelagstiftningen har därutöver ett antal specialregler för exempelvis avskrivningar. Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar har därför i vissa fall påverkat praxis för redovisningen.Förvaltningsberättelse med förslag på resultatdisposition.Finansieringsanalys (ett krav för vissa större företag).
Rörelseresultat (rörelsevinst) eller EBIT, efter engelskans Earnings Before Interest and Taxes, är ett mått på ett företags vinst före räntor och skatter, det vill säga differensen mellan rörelsens intäkter och rörelsekostnaderna. Begreppet används inom bokföring och finansiell analys. Rörelseresultatet utgör vanligen den första delen av ett företags resultaträkning.Resultat efter finansiella poster är ett begrepp inom bokföring och finansiell analys. Resultat efter finansiella poster utgör den andra resultatnivån efter rörelseresultatet. Denna resultatnivå tar hänsyn till resultatet från finansiella poster, exempelvis resultat från andelar i koncern- och intressebolag, resultat från värdepapper och fordringar som faller inom typen anläggningstillgångar samt räntekostnader och ränteintäkter.Nettoresultat utgör den tredje och slutgiltiga resultatnivån efter rörelseresultatet. Nettoresultat är företags vinst efter avsättningar till periodiseringsfond samt vinstskatt (f.n 20,6 % i Sverige). Det är sammanfattat hur mycket pengar företaget har att dela ut i form av aktieutdelning alt. återinvestera i verksamheten.
Verifikation (även verifiering, verifierbarhet eller verifiabilitet) (av latin verus, "sann") är ett bevis på att misstänkta eller påstådda fakta är sanna. Begreppet används på olika sätt, och inom olika ämnen.Inom bokföring är verifikation kvitto, faktura eller annan handling som utgör grunden för ekonomisk bokföring, se Verifikation (bokföring) för mer information.Inom kvalitetssäkring används verifiering i ISO-standard SS-EN ISO 9000:2015, definierat "bekräftelse genom att framlägga belägg för att specificerade krav har uppfyllts", där "belägg" kan bestå av kontroll eller andra metoder för att fastställa egenskaper hos något.Inom programvaruutveckling avser verifikation programvarutestning.Elliott Sober: Testability. In: Proceedings and Addresses of the American Philosophical Association 73, 1999, S. 47–76 (PDF-Fassung, Verteidigung des Kriteriums).
En huvudbok ger all bokföring sorterad efter konto. En huvudbok är en översikt över ett företags alla konton och händelser under given period.I huvudboken ordnas ett företags alla affärshändelser systematiskt med hjälp av kontona i kontoplanen. Varje konto och vad som har hänt på detta går att avläsa. Det är lätt att se vad saldot är på de olika kontona och därigenom blir det lätt att se hur företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder förändras.Huvudboken skall följa företagets kontoplan och kontona presenteras i nummerordning. Härigenom blir det lätt att avläsa ställningen på de så kallade balanskontona och saldona på företagets resultatkonton.Om man upptäcker eventuella felaktigheter i bokföringen är det till huvudboken man i första hand går för att finna felet.I Sverige finns en standard för utbyte av bokföringsinformation mellan redovisningssystem som kallas SIE. Den administreras av intresseföreningen SIE-gruppen.