Europeiska unionens budget är en budget som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antar årligen och som innehåller en sammanställning av unionens planerade inkomster och utgifter under det kommande kalenderåret. Budgeten omfattar cirka 170 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär en procent av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) eller en femtiondedel av medlemsstaternas samlade nationella budgetar.Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra. Budgeten finansieras huvudsakligen av BNI-avgifter från medlemsstaterna samt momsbaserade avgifter och så kallade traditionella egna medel.Största delen av budgeten flödar tillbaka till medlemsstaterna i form av omfördelande bidrag och åtgärder för att skapa tillväxt och jobb. Strax under sju procent av budgeten går till administration. Mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar med en större andel till budgetens finansiering, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller en större andel av investeringarna.Europeiska unionens budget utgör en av tre delar av unionens budgetsystem. De två andra är systemet med egna medel och den fleråriga budgetramen. Finansieringen av budgeten fastställs genom systemet med egna medel. Egna medel är de medel som unionen själv förfogar över och kan använda för sin verksamhet. Detta innefattar de avgifter som medlemsstaterna betalar in till unionen. De egna medlen sätter taket för hur stora åtaganden och betalningar unionen kan ha varje år.Genom den fleråriga budgetramen fastställs i stora drag hur unionens egna medel ska användas till dess olika verksamhetsområden. Budgetramen upprättas för en period av sju år i taget och syftar till att säkerställa att unionen har en regelbunden utveckling av sina utgifter inom gränserna för vad dess egna medel tillåter. Den preciserar hur stora unionens åtaganden ska vara per utgiftskategori.Unionens årliga budget är den tredje delen av budgetsystemet och preciserar i detalj hur utgifterna ska fördelas under ett kalenderår. Budgeten måste vara förenlig med de utgiftstak som finns fastställda i den fleråriga budgetramen. Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra.Den årliga budgeten antas i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande som kallas för budgetförfarandet. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ansvarar gemensamt för antagandet av budgeten. Budgeten måste vara förenlig med de årliga utgiftsbegränsningar som är satta i den fleråriga budgetramen.Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till budget baserat på institutionernas prognostiserade utgifter. Rådet behandlar budgeten först och antar sin ståndpunkt, som översänds till Europaparlamentet. Om Europaparlamentet inom 42 dagar godkänner rådets ståndpunkt eller avstår från att fatta något beslut, är budgeten antagen. I annat fall ska Europaparlamentet, efter beslut med absolut majoritet, översända sin ståndpunkt till rådet. I så fall ska en förlikningskommitté bestående av företrädare för parlamentet och rådet sammankallas för att nå en överenskommelse. Om en överenskommelse inte kan nås måste kommissionen lägga fram ett nytt förslag till budget. Budgetförfarandet avslutas med att Europaparlamentets talman förklarar budgeten antagen.Kontinuerliga sammanträden äger rum mellan Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande kring budgetförfarandet. Genom ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen har institutionerna fastställt mer detaljerade bestämmelser om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.Om revisionsrätten, eller någon annan institution, misstänker oegentligheter eller annan olaglig verksamhet kan de anmäla detta till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).
Sveriges statsbudget är den årliga statsbudget som Sveriges riksdag antar och som innehåller statens inkomster och utgifter under det kommande kalenderåret. Budgetpropositionen ska lämnas över till riksdagen senast den 20 september varje år (förutom vid valår) och om den röstas igenom i riksdagen börjar den sedan gälla från och med kommande kalenderår.Statens inkomster består framför allt av statliga skatter på arbete, kapital och konsumtion. Delar av statens inkomster kommer även från återbetalning av lån (t.ex. studielån) samt bidrag från Europeiska unionen (EU).Statens utgifter indelas i 27 områden som fördelas på de 11 departementen, de Kungliga Hovstaterna, bidrag till kommunerna samt avgifter till Europeiska unionen.Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvarar för att sammanställa och publicera utfallet för statens budget. De publicerar ett utfall varje månad som innehåller en redovisning av inkomster och utgifter per utgifts- och inkomstområde. Varje år sammanställer ESV också utfallet för statens budget i ett underlag till Årsredovisning för staten.Under stora delar av året pågår budgetarbetet i Finansdepartementet och inbegriper prognoser för samhällsekonomin, årsredovisningar och budgetunderlag från myndigheter, en vårproposition från regeringen och arbeten i departement och utskott. Den politiska oppositionen lägger fram egna budgetförslag och de olika alternativen debatteras i utskotten, plenisalen och i massmedia. Slutligen överlämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen i september (gäller ej valår). I december fastställer slutligen riksdagen budgeten och regeringen ger myndigheterna i uppdrag att verkställa den. (se även tabellen).Inkomsterna under budgetåret 2020 beräknas till 1106 miljarder kronor. Utgifterna beräknas till 1158 miljarder kronor. Med Riksgäldskontorets nettoutlåning blir budgetsaldot -67 miljarder kronor.Före grundlagsreformen 1974-1975, då 1974 års regeringsform infördes, kallades statsbudgeten i Sverige officiellt för riksstat och budgetprocessen kallades statsreglering. Ordet "budget" är ett engelskt lånord. Den del av statsförvaltningen som sorterade under Kungl. Maj:t (motsvarande regeringen i dagens språkbruk) benämndes som Statsverket.
En budget är mest allmänt en prognos/plan över framtida planerade ekonomiska utlopp.Inom redovisningen och ekonomistyrningen är budget en prognos för framtida.Ofta är det bara resultat- och finansräkningens konton som prognostiseras, därav är förändringen i balanserna given, men de individuella kontona är inte uppskattade och budgeten är bara en grov bild över förändringen av nettotillgångar och nettoskulder.Man budgeterar även ofta för enskilda projekt, och för företagets olika avdelningar, så att man har en lagerbudget, marknadsföringsbudget, produktionsbudget etc.Budgeten är ett viktigt verktyg i arbetet att styra företagets ekonomi, det vill säga att stämma av verkligt ekonomiskt utfall med det planerade utfallet och därifrån fatta relevanta beslut. Man kan då få större kontroll över hur man ska göra inköp, anställa personal, fördela de ekonomiska resurserna med mera.Om man som privatperson vill lägga upp en egen budget för att bättre kunna planera sin ekonomi, så finns ett flertal webbtjänster för detta. Oftast gör man som privatperson en budget för en månad. Företag gör års-budgetar.Resultat, där man planerar för intäkter och kostnader.Likviditet, där inbetalningar och utbetalningar planeras.Balansräkning, där man planerar för tillgångar, eget kapital och skulder.
En skuggbudget är en teoretisk budget som läggs fram av en opposition i en beslutande församling som ett alternativ till den budget som majoriteten lägger fram.I Sverige görs detta i riksdagen av oppositionen i samband med att den sittande regeringen presenterar sin budget, såväl som i kommuner och landsting.
Namnen på alla jurymedlemmar offentliggjordes den 29 april 2016.Under pågående semifinal diskvalificerade rysk TV en av sina jurymedlemmar då denne gjort en utsändning genom mobilapplikationen Periscope. Detta var dock enligt EBU:s regelverk inte förbjudet. Men sedan det framkommit delar av jurymedlemmens resultat samt egna åsikter under sändningen, vilket gjorde att jurymedlemmen bröt mot tystnadspliktskrav gentemot EBU. Inför finalen fick det ryska TV-bolaget chansen att välja ut en ny medlem till juryn.Den 14 december 2015, i samband med att programledarna presenterades, uttalade sig Österdahl till tidningen Aftonbladet att SVT ville genomföra ytterligare förändringar, som att förändra formatet på finalens omröstning, vilket också gick igenom (se Röstningssystem).En större förändring som genomfördes var uppspelningen av de bidrag som var direktkvalificerade till finalen (Frankrikes, Italiens, Spaniens, Storbritanniens och Tysklands samt värdlandet Sveriges respektive bidrag). Sedan semifinalsystemet infördes år 2004 (och även två semifinaler 2008) har EBU i semifinalsändningarna valt att endast spela upp korta snuttar från respektive direktkvalificerat lands inskickade musikvideo. Det nya förslaget kom istället att innebära att de tre länderna som i respektive semifinal extraröstade fick framträda live med sin representant. Under respektive semifinals jurygenrep bandades dessa inslag och sedan spelades drygt 55 sekunder upp i TV-sändningen kvällen därpå. På det sättet fick de direktkvalificerade ungefärlig lika lång speltid som semifinalländerna, med skillnaden att de direktkvalificerade ej tävlade i semifinalerna.Det var värdbolaget Sveriges Television som under sommaren 2015 beslutade om vilken stad i Sverige som skulle bli värd för tävlingen 2016. Fram till mitten av juni 2015 fick intresserade städer på sig att komma med förslag varpå SVT gallrade ned förslagen till ett antal förslag innan det slutgiltiga beslutet fattades. Martin Österdahl var en av personerna bakom processen att välja värdstad (vid tidpunkten var han dock inte utsedd till exekutiv producent för hela tävlingen 2016).De städer som hade möjlighet att lämna in förslag var de städer som kunde uppfylla de krav som Sveriges Television ställde.Följande städer (med arenor) sade sig ha möjlighet att arrangera tävlingen (den fetmarkerade blev sedermera vald till värdstad (med tillhörande arenor)).Ett första biljettsläpp till genrepen och direktsändningarna, totalt nio föreställningar, genomfördes den 26 november. Vid detta tillfälle var det hårt tryck på biljettförsäljningen till finalens direktsändning den 14 maj, vilket gjorde att dessa biljetter sålde slut tämligen omgående. Ett andra biljettsläpp om 10 000 biljetter gjordes den 29 februari 2016. Detta biljettsläpp gjordes efter att produktionen nu visste om mer i detalj hur scenen kommer att stå i förhållande till publiken. Biljetter till den nya satsningen Eurovision The Party i Tele2 Arena började att säljas den 18 mars 2016. Ett tredje och sista biljettsläpp till genrepen och direktsändningarna gjordes den 8 april 2016.Exakt på dagen fem månader före finalen ägde rum (dvs. den 14 december 2015) höll Sveriges Television en presskonferens i Globen, där programledarna för årets tävling presenterades. Under presskonferensen meddelades det att Petra Mede och Måns Zelmerlöw skulle vara programledare. Mede återvände i samma roll som hon hade vid Eurovision Song Contest 2013, vilket var första gången på 42 år som en programledare återkom till Eurovision för andra gången.Den 9 september meddelade Sveriges Television att budgeten för tävlingen var beräknad till 125 miljoner svenska kronor, vilket var samma budget som även var satt till Sveriges senaste arrangemang år 2013. Denna budget är i storlek att jämföra med hela Utbildningsradions budget 2013. Att Sveriges Television valde att ha samma budgettak som 2013 var att övriga programutbud för 2016 inte skulle drabbas.
Sociala förhållanden i den brittiska armén 1750-1815 behandlar befälsstruktur, karriärvägar och befälets klasstillhörighet i den brittiska armén från mitten av sjuttonhundratalet till Napoleonkrigens slut. Den brittiska armén var en värvad armé. De flesta soldater var unga män från de lägsta samhällhällsklasserna som inte kunde finna sin försörjning på den civila arbetsmarknaden. Underofficerarna utgjordes av befordrade soldater från manskapsklassen och delade därför deras sociala bakgrund. Läskunnighet var ett grundläggande krav och för högre underofficerstjänster krävdes även skriv- och räknekunnighet. Ungefär tio procent av officerskåren utgjordes av befordrade underofficerare, men de flesta officerare kom från de högre samhällsklasserna. Aristokratin och gentryn var överrepresenterade i de högsta graderna, men de flesta officerare kom från en bakgrund av mindre jordägare eller var söner till präster, advokater, läkare eller framgångsrika köpmän. Ackordssystemet var den mekanism som möjliggjorde den sociala sorteringen inom officerskåren.Den tidigmoderna brittiska armén bestod av två i fredstid och i hemlandet skilda beståndsdelar. Den egentliga armén lydde under krigsministern (War Office) som politisk och överbefälhavaren (Horse Guards) som militär chef. Dess viktigaste truppslag var infanteriet och kavalleriet. Artilleriet och fortifikationen däremot lydde under Board of Ordnance, med generalfälttygmästaren som högste politiske och militäre chef. Dessa båda element skiljde sig inte bara åt genom uniformsfärgen utan även genom inre organisation, tjänstegrader, befordran, utbildning, underhållstjänst, sjukvårdstjänst, transportväsende, materielförsörjning och budget. Det var först i fält som ett gemensamt överbefäl upprättades. Till Irlands förening med Storbritannien 1801 var armén också delad på en brittisk och en irländsk stat. Den brittiska staten var finansierad genom brittiska skatter och hade en budget fastställd av det brittiska parlamentet, den irländska staten bekostades av irländska skatter med en budget fastställd av den brittiska regeringen. Den irländska staten lydde under vicekungen på Irland och hans militära stab, inte under War Office eller Horse Guards. Vicekungen hade också en egen fälttygmästare och ett särskilt irländskt artilleri. Den irländska staten var ingen egen irländsk armé, även om dess trupper normalt var stationerade på Irland. Regementena flyttades fritt mellan de olika staterna och var löpande numrerade oavsett vilken stat de tillhörde. I början på artonhundratalet fanns det 13 140 officerare i den egentliga armén, 929 i artilleriet och 206 i fortifikationen. Den egentliga armén hade 181 000 underofficerare och manskap, medan artilleriet hade 12 500.Soldatlivets strapatser, usla avlöningsförhållanden och manskapets låga samhällsställning gjorde att leden fylldes med människor drivna av utarmning eller dryckenskap att ta värvning som en sista utväg. Samtida samhällsanalytiker placerade det militära manskapet på samhällets botten, under grovarbetare, men över fattighjon och lösdrivare. De flesta som tog värvning var unga män och nästan alltid ogifta. Äldre och gifta arbetare hade hopp om en viss stabilitet i sin tillvaro, men för unga dagkarlar på landsbygden var arbetsmarknaden osäker. Som bäst kunde de hoppas att bli anställda som drängar för ett helt eller halvt års tid. En socialhistorisk analys av brittiska trupper som fanns i Nordamerika under Sjuårskriget visar att skottar och irländare var överrepresenterade bland manskapet. Yrkesmässigt hade 30-35 % varit dagkarlar och grovarbetare, 17-18 % handvävare, 7-9 % skomakare och 5-6 % skräddare innan soldattiden. Övriga hade haft diverse andra yrken från gruvarbetare till hantverkare.