Jurist
En jurist, (chefsjurist) i vanlig mening någon som avlagt juristexamen (Jur.kand/LL.M.), är utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem samt tolka lagar och andra författningar, lagförslag, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. En jurist kan till exempel arbeta i domstol, på advokat- eller juristbyrå, i kommunal eller statlig förvaltning, i internationella organisationer, intresseorganisationer, politiska partier, banker, försäkringsbolag eller industri-/tjänsteföretag. För de flesta jurister ingår i arbetet att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material såsom lagtexter, förordningar, avtal och praktiska tillämpningar för att finna de rättsregler och den praxis som är tillämplig på det problem som ska lösas. Jurister kan även arbeta med regelutveckling och att utforma förslag på ny eller förändrad lagstiftning, exempelvis vid expertmyndigheter eller departement. Ofta presenterar juristen lösningen skriftligt och redovisar vad man kommit fram till vid en föredragning eller förhandling. Att förhandla och företräda någon är ett viktigt inslag i juristers arbete. Bolagsjuristen företräder sitt företag när avtal och kontrakt ska tecknas med kunder eller andra företag. En jurist som arbetar i domstol företräder sin klient i olika mål. England, liksom vissa samväldesländer, som är del av common Law-rättssystemet, har en något annorlunda uppdelning av jurist/advokat yrket än det kontinentala rättssystemen, en barrister företräder inför domstol, och en solicitor som bistår klienten utanför domstol, även om denna rollfördelning har luckrats upp och andra juristroller tillkommit, exempelvis chartered legal executive. I Sverige kan juristexamen erhållas vid Göteborgs, Karlstads, Lunds, Stockholms, Umeå, Uppsala och Örebro universitet. Svenska juristyrken som formellt kräver juristexamen eller en Jur. kand-examen är. I juristyrken som inte omfattas av de tidigare nämnda yrkena krävs formellt sett ingen juristexamen då jurist inte är en skyddad titel, men det hör till ovanligheterna att en jurist inte också har en juristexamen. En jurist kan även vara advokat, alla advokater är i grunden jurister, men inte alla jurister är, eller blir, advokater. För att bli advokat krävs, i Sverige, bland annat, yrkeslivserfarenhet och att juristen arbetar fristående, det vill säga på en fristående jurist,- eller advokatbyrå. Av denna anledning kan svenska bolagsjurister inte bli advokater, till skillnad från exempelvis i Danmark, där en bolagsjurist kan upptas i det danska Advokatsamfundet som virksomhedsadvokat (företagsadvokat). I USA följs juristexamen vanligen av ett särskilt prov (bar exam), som leder till yrkeslicens och tillstånd att få utöva yrket som (Lawyer) eller (Attorney-at-Law) vid de domstolar inom jurisdiktionen för den delstat i vilket provet avlagts. Den som har yrkeslicens som jurist i en delstat kan därefter ansöka om tillstånd att verka vid federal domstol. Jurister som avlagt godkänt prov kan lägga sig till med titeln esquire, förkortat Esq., som indikerar att de är godkända att utöva juristyrket. Utan en godkänd bar exam är det inte tillåtet att erbjuda juridiska tjänster, såsom rättsligt ombud i delstatlig eller federal domstol eller att erbjuda rättslig rådgivning till privatpersoner. Vanligtvis gäller detta godkännande endast inom den delstat där examen är avlagd, även om vissa delstater automatiskt godkänner vissa andra delstaters jurister för arbete och det krävs en inbjudan från en inom delstaten yrkeslicensierad jurist, som kan gå i god för yrkesskickligheten, för att en utomdelstatlig jurist ska kunna delta i, exempelvis, en rättegång.
Juristkonsult
Juristkonsult var tidigare en vardaglig benämning på de av de svenska konsultativa statsråden som var jurister. Av de konsultativa statsråden skulle under 1809 års regeringsform (fram till 1975) minst två stycken vara jurister. Numera har termen i den specifika betydelsen kommit ur bruk, eftersom det inte längre finns samma krav på juridisk kompetens inom regeringen. I stället används ordet ibland om juridiska ombud eller andra jurister som utför konsultuppdrag inom näringslivet eller för privatpersoner.
Juridiska föreningen i Stockholm
Juridiska föreningen i Stockholm är en fakultetsförening vid Stockholms universitet. Föreningen är endast öppen för studenter inskrivna på juristprogrammet vid Stockholms universitet. Föreningen opererar på ideell basis. Huvudsakliga aktiviteter är studiesocial verksamhet och näringslivsförberedande verksamhet. Föreningen har ca 3 500 medlemmar. Den största enskilda aktiviteten är Juristdagarna, en arbetsmarknadsmässa för jurister. Föreningen håller till i Juristernas hus på Frescati.
Affärsjurist
Affärsjurist är en jurist, ofta advokat, som biträder företag och andra juridiska personer med affärsjuridisk rådgivning, exempelvis inom kontrakt och avtalsrätt, associationsrätt och skatterätt. Affärsjuristen är, till skillnad från bolagsjuristen, inte anställd av de företag de rådger utan istället verksamma i en separat verksamhet, antingen som egenanställda eller som del av en större juridisk byrå, till exempel en advokatbyrå. En affärsjurist är ofta rådgivare i större eller mindre affärstransaktioner, vid förvärv eller försäljning av företag. Affärsjurister kan också vara rättegångsombud i kommersiella tvister i domstol eller inför skiljenämnd. Dessutom kan en affärsjurist också arbeta med skatterådgivning och utlandsetableringar. Bland affärsjuristerna inräknas även konkursförvaltare och rekonstruktörer. Tingsrätten utser konkursförvaltare. Rätten utser nästan enbart advokater. Det normala är att det bör utses en advokat som rekonstruktör. Detta gör att uppdragen koncentreras till en begränsad grupp, främst advokater. En statlig utredning visar av 249 förordnanden gick 229 stycken till advokater/alt. ackordcentralen och endast 20 till andra jurister. Noterbart är att samtliga är jurister.
Morrison Waite
Morrison Remick Waite, med smeknamnet "Mott", född 29 november 1816 i Lyme, Connecticut, död 23 mars 1888 i Washington DC, var en amerikansk jurist och politiker. Han var son till den hög juristen och ledamoten av delstaten Connecticuts Högsta Domstol Henry Matson Waite. Waite gifte sig med Amelia Warner 1840 och fick tre söner, Henry Seldon, Christopher Champlin och Edward T samt en dotter, Mary F. Waite utbildades vid Yale och blev där medlem av det hemliga sällskapet Skull and Bones. På Yale var han även klasskamrat med den blivande demokratiske presidentkandidaten 1876 Samuel J. Tilden. År 1849 till 1850 var Waite ledamot av Ohios delstatssenat. Han var under en mandatperiod borgmästare för staden Maumee. Före kriget motsatte han sig slaveriet och sydstaternas uttåg ur unionen. År 1871 var han juridisk rådgivare vid skiljedomen av Alabamatvisten vilket drog president Grants uppmärksamhet. Tre år senare var han ordförande för delstaten Ohios författningskonvent. President Ulysses S. Grant utnämnde honom till posten som chefsdomare i Förenta Staternas Högsta Domstol 1874. Waite fick kännedom sin nominering genom att ett telegram skickades till honom. När han blev nominerad till posten efter att Grant hade övervägt några andra mer kontroversiella jurister anmärkte politikern och förre marinministern Gideon Welles . Det är ett under att Grant inte tog någon gammal bekantskap som en kusk eller bartender för ämbetet". Några som Massachusettssenatorn och Grantkritikern Charles Sumner var besvikna, men den politiska tidskriften The Nation skrev . Mr Waite står i första rangen bland andra rangens advokater. Under sin tid vid domstolen (Waitedomstolen) inskränkte han den federala regeringens makt till förmån för delstaterna över om detta gick över de svarta och kvinnornas rösträtt. Han ansåg att moderata sydstatare skulle sätta reglerna för rasrelationer i den amerikanska södern men denna hållning gick i baklås när hårdföra rassegregationister tog makten och lagstiftade de ökända Jim Crow lagarna. Han var dock en aktiv talesman för stärkandet av utbildningsmöjligheter för svarta amerikaner. Han stödde även kvinnorörelsen och ville öka kvinnliga jurister som ville ha tillgång till Högsta Domstolen. 1876 ville flera republikaner ha Waite som presidentkandidat eftersom de ansåg att Grant var för befläckad av politisk korruption. Han avvisade denna begäran med orden . min ämbetsplikt är inte att göra det till ett trappsteg för något annat men för att bevara dess renhet och göra mitt eget namn så hedervärt som mina företrädares namn. I efterspelet till presidentvalet 1876 vägrade han sitta med i den federala valkommission som avgjorde slutresultatet i det allmänna valet. Han gjorde detta på grund av sin vänskap med republikanernas presidentkandidat Rutherford B. Hayes. Han förestavade presidenteden för Rutherford B. Hayes som president 1877, den första gången han svor in en president. Han förestavade också eden för James Garfield, Chester Alan Arthur och demokraten Grover Cleveland. Han är som sin efterträdare Melville Fuller ansedd som en effektiv och kompetent administratör av Högsta Domstolen. Det finns anledning att tro att Waite inte var omtyckt av alla, en av hans kollegor vid Högsta Domstolen påstås ha sagt om chefsdomare Waite . ett experiment som ingen president har rätt att göra med vår domstol. Domaren Felix Frankfurter lade fram sin åsikt om Waite med följande ord . han begränsade inte författningen ínom gränserna med sin egen erfarenhet...Den disciplinerade och ointresserade juristen inom honom växte över det klimatet vilken han rörde sig igenom och klientens åsikter som han tjänade införättsskranket.
Vilhelm Lundstedt
Anders Vilhelm Lundstedt, född 11 september 1882 i Göteborg, död 20 augusti 1955 i Uppsala, var juris professor i Uppsala från 1914. Vid sidan av Karl Olivecrona var han en av de främsta juristerna inom Uppsalaskolan. Därtill var han riksdagsledamot för socialdemokraterna och en ofta förekommande röst i den offentliga debatten, mycket beroende på sitt starka rättspatos vilket drev honom att många gånger öppet ta ställning i diverse kontroversiella politiska frågor och rättsprocesser. Lundstedt var värdenihilist. Vilhelm Lundstedt var son till kassör Carl Johan Lundstedt och Emelie Pettersson. Han var gift tre gånger: Första äktenskapet 1907–1917 var med Margareta Husvogt från Tyskland och med henne fick han barnet Anders, även han jurist och Ingela Margareta. Andra äktenskapet 1917–1918 med hennes syster Hilda Husvogt och med henne fick han ett barn, Hilda Teodora. Andra hustrun Hilda Husvogt dog av blodförgiftning kort efter förlossningen. Tredje äktenskapet var från 1923 med Sally Ekblom, en speditörsdotter. Lundstedt började sin bana som apotekselev, för att sedan ändra kurs och ta hovrättsexamen, med överbetyg i alla ämnen, vid Lunds universitet 1903, följt 1904 av juris kandidatexamen och av juris licentiatexamen 1908. År 1909 disputerade han och blev samma år docent i civilrätt och tillförordnad professor i processrätt. Han flyttade till Uppsala och utsågs till professor i civilrätt där 1914. År 1938 utökades professuren till att inbegripa romersk rätt. Som lärare kännetecknades han av en excentrisk framtoning och ofta inlevelserika föreläsningar i vilka han på ett övertygande sätt lade fram sina rättsfilosofiska idéer. Den politiska banan började tidigt. År 1913 var han som sakkunnig förordnad att biträda nykterhetskommissionen med utarbetande av lagförslag, och två år senare att biträda bostadskommissionen. Ungefär samtidigt som han fick professuren i Uppsala, blev han medlem av socialdemokraterna. 1919 blev han invald i Uppsala stadsfullmäktige. Lundstedt var 1929–1948 riksdagsledamot i Andra kammaren samt 1941–1942 ledamot av Första lagutskottet. På sin fritid ägnade han sig åt flera sporter, bland annat tennis och ridning. Han var även en begåvad pianist. Lundstedt avled i Göteborg, men var vid tillfället folkbokförd i Uppsala. Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. En av Lundstedt ofta upprepad paroll var i politiska, såväl som juridiska sammanhang, "det finns inga absoluta rättigheter". Lagstiftning borde grunda sig på samhällsnyttan, menade Lundstedt, som relativist menade han att vad som ansågs vara rätt alltid innebar någonting stipulerat av statsmakten eller samhället. Moral och laglydnad hade alltså inget objektivt värde eller någon egentlig kvalitet, och var inget annat än en känsla, som var mer eller mindre gemensam i ett samhälle. Straff ansåg Lundstedt skulle ses till dess funktion i samhället, och inte till skuld eller rättvisa. Han härledde resonemanget om rätten ur uttrycket "ius positum", att rätten var satt eller given. Tage Erlander beskriver i sina memoarer Nils Karlebys definition av äganderätten, av central betydelse för socialismen, och härleder den ur Lundstedts och Östen Undéns vetenskapliga arbeten. Såväl Lundstedt som Undén tog avstånd från den klassiska naturrätten påpekar Erlander. Detta fick konsekvenser för Lundstedts inställning till folkrätten, som han avvisade som en vidskepelse, rättigheter fick människan som delaktig i samhället i dess ram av påhittade normer. Förutom ovan beskrivna inställning till rättighetsbegreppet bröt Lundstedt ny mark ifråga om rättstillämpningens roll och funktion. Han ansåg det angeläget att domaren gör sig fri från föreställningen att det alltid finns en färdig rättspraxis, som det åligger domaren att utröna och sedan tillämpa i det enskilda fallet. Lundstedt menade här att domaren måste "självständigt uppställa maximer där lagorden icke räcka till". Samhället och rättsordningen, Stockholm, 1922.
Rättegångsgudstjänst
Rättegångsgudstjänst, eller tingspredikan, är en gudstjänst för de tjänstgörande i domstolar, som äger rum i början av året. I enlighet med 1686 års kyrkolag skulle varje verksamhetsår i tingsrätten inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler eller på tingsstället. Detta var obligatoriskt fram till 1990. Tingspredikan inför varje nytt verksamhetsår förekommer dock fortfarande inom vissa domstolar, exempelvis Norrbottens och fastän kyrka och stat är separerade sedan år 2000 samtidigt som många tingsrätter slagits samman sedan 1990 är detta ett bruk som trots allt har bevarats intakt. Då kyrkan skiljts från staten har det ifrågasatts om rättegångsgudstjänsterna ska finnas kvar. Svea hovrätt ställde 2008 in sin rättegångsgudstjänst efter beslut av hovrättspresident Johan Hirschfeldt på uppmaning av föreningen Humanisterna. Johan Herbertsson, Rättegångsgudstjänsten i Sverige. Reglering och förändring 1684-1989. (Bibliotheca historico-eclesiastica Lundensis 59.) Lund 2016. Kjell Å. Modéer (2016), "Predikstolen som tribun för sanning, rättfärdighet och människokärlek. Om tingspredikningar i Leksand och Rättvik 1944-1964" i: Kyrklig rätt och kyrklig orätt – kyrkorättsliga perspektiv. Festskrift till professor Bertil Nilsson. Skellefteå 2016. Kjell Å Modéer (2008). "Röda mässan och rättegångsgudstjänsten. Om juristers offentliga möte med religionen." i: Rätt religion och politik. ett rättshistoriskt seminarium tillägnat Magnus Sjöberg. Stockholm. Kjell Å. Modéer (2010), "Från rättegångsgudstjänst till samhällsinformation". '¨'Kyrkohistorisk årsskrift 2010. Kjell Å Modéer (2006), "Juristernas möte med teologin. Rättegångsgudstjänsten i 1800-talets idealistiska rättskultur" i: Liber aminorum Reinhold Fahlbeck, Lund.
