Bromma (uttalas bråmm-a, även kallat Brommalandet) är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun som utmärks bland annat av dess trädgårdsstad, ett läge intill Stockholms innerstad och närhet till Mälaren och flera naturreservat. Bromma har, enligt statistik från 2013, cirka 71 000 invånare. Av områdets 35 600 bostäder är 26 700 lägenheter och 7 900 småhus. Inom Stockholms kommun utgör Bromma ett stadsdelsområde omfattande stadsdelarna Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Nockebyhov, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken. Bromma gränsar till Kungsholmen i öster, Mälaren och Kärsön i söder, Grimsta naturreservat i väster och Spånga, Sundbyberg och Solna i norr. Till sin yta är Bromma jämförbart med den historiska Bromma socken. Området inkorporerades med Stockholm 1916. Man antar att Bromma ursprungligen var namnet på den by på vars mark Bromma kyrka byggdes under senare delen av 1100-talet. Ortnamnet Bromma härstammar enligt en teori från brom eller brum, som betyder 'knopp', 'växtskott', 'agnar', 'något utstickande' eller 'framskjutande'. Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd, som här en gång skjutit fram mot en forntida vik. Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken. Från geologisk synpunkt är Bromma uppmärksammat bland annat för sina många ändmoräner, vilka undersökts av geologen Gerard De Geer. När Stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100–150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma (nuvarande Nockeby, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken) upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården. Senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en rik jordbruksbygd kring åren från Kristi födelse och fram emot vikingatiden. En hel del arkeologiska fynd har gjorts i Bromma. Bland de äldsta är en holkyxa från bronsåldern, som har hittats i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten. Ännu under vikingatiden hade Bromma många vattendrag. Ett sund sträckte sig från nuvarande Ulvsundasjön över Lillsjön och Brommaplan till Judarn, och här låg de flesta av Brommas mera betydande byar och gårdar under vikingatiden och medeltiden, såsom Ulvsunda, Linta, Glia, Nora, Riksby och Nockeby. Bara en större gård låg i södra Bromma, nämligen Ålsten, som var Gustav Vasas kungsgård, han ägde markerna kring Ålstens gård. Under medeltiden ägdes de flesta gårdarna i Bromma av kyrkliga institutioner i Stockholm. Till exempel var Klara kloster en stor markägare. Så många invånare som under vikingatiden hade sannolikt inte Bromma förrän mot slutet av 1800-talet. Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods. Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda slott och Linta by. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma. Under Ulvsunda slott lydde inte mindre än trettio torp och stugor: Abrahamsbergs dragontorp (Ranhammars dragontorp), Nyby, Alviks krog, Alviken, Dorpt, Nytorp, Stenhammar, Långhagen, Glia, Kortenslunds båtsmanstorp, Mjölnarstugan, Norrby båtsmanstorp, Mossen, Nedre Smedslätten, Guldsmedstorpet (senare Traneberg), Tranebergs krog (Ulvsunda krog), Fiskarestugan, Grimstorp, Rifvan, Åkeslunds grindstuga (Wibergstun, Ulvsunda västra grindstuga), Asplund, Äppelviken, Barby, Lövåsen, Vidängen, Ulvsunda östra grindstuga, trädgårdsstugan, statarstuga, bränneri och Fårhagen. I närheten av Stora Ängby slott fanns förr flera torp. Åtta torp och stugor hörde under Stora Ängby, nämligen: Solbaset, Frökendal (Torfstickan), Ladugårdskarlsstugan, Björklund (Sörtorp), Komötet, Nytorp (Mjölnarstugan i Södra Ängby), Tyska Botten och Pihlstugan. Viktiga händelser under 1800- och 1900-talen.
Tillkomsten av Bromma flygplats var av stor betydelse för Stockholms internationella kommunikationer. Restiden till Berlin klarades på fyra timmar utan mellanlandning och till Paris eller London tog det sju till åtta timmar, men då fick man mellanlanda. Att jämföra med en tågresa som under 1930-talet tog 20 timmar Stockholm–Berlin. En flygresa Stockholm-London (enkelresa) kostade 315 kronor. Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt efter det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1 668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag. Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen, SE-BAG och SE-BAF, sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik i Island och Gander i Newfoundland. År 1955 startade den första svenska charterflygresan från Bromma. Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att inrikesflyget, som från Bromma utfördes av SAS och det av SAS hälftenägda Linjeflyg, flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg. År 1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma flygplats. År 1984 enades berörda kommuner om att Tullinge flygplats senast 1991 skulle ersätta Bromma. Detta med anledning att Flygvapnet skulle lämna Tullinge då Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) lades ned 1986. Dock kom aldrig detta beslut att fullföljas, på grund av en omfattande opinion mot att Tullinge flygplats skulle omvandlas till en ny reguljär flygplats. År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm. Hårda bullerkrav hade införts för Bromma, men Malmö Aviation hade hittat lämpliga plan som flygbolaget fortfarande 2016 använde. Hösten 2014 tillsatte regeringen en statlig samordnare med uppdrag att undersöka om Bromma flygplats kan omvandlas till stadsutvecklingsområde. Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.
Lillsjön är en insjö i stadsdelarna Riksby, Ulvsunda Industriområde och Ulvsunda i Västerort inom Stockholms kommun. Sjön är nästan rund och ungefär 400 meter bred och 400 meter lång. Sjön har sitt utlopp till Ulvsundasjön. Området vid sydvästra sidan om sjön kallas Lillsjönäs. Här finns sedan 1917 Lillsjönäs koloniområde. Lillsjön är liksom sjön Judarn resten av ett sund, Linta-sundet, som förband Ulvsundasjön via dagens Brommaplan och Åkeshov med Mälaren ungefär vid dagens Ängbybadet. Under äldre järnåldern sträckte sig ett sund förbi Brommaplan och ner mot nuvarande Djupdalsvägen. Fortfarande under tidig vikingatid kunde man båtledes ta sig igenom detta sund. Under järnåldern var Lillsjön betydligt större än idag. Runt Lillsjön låg Riksby gård, Nora gård, Linta by och Ulvsunda gård (Ulsundi eller Ulsunti). På en runsten från 1000-talet, som man fann väster om Lillsjönära Norrby båtsmanstorp, stod att bonden Björn bodde i Ulvsunda (Ulsundi). Inristningen i stenen lyder i översättning: "Sinar och Torkil och Vifastr lät resa sten efter Björn, fader sin, bonde god, byggde Ulvsundi." Idag är runstenen försvunnen. Men Ulvsunda är således det äldsta kända gårdsnamnet i Bromma. Den Sinar, som varit med och rest stenen, fick själv en minnesristning i Riksby. Stenen som en gång stod vid Riksby båtsmanstorp förvaras på Stockholms stadsmuseum. Mellan Lillsjön och Riksbyvägen ligger Norrby båtsmanstorp eller Riksby båtsmanstorp, söder om Kvarnbacksvägen. Torpstugan är en bevarad knuttimrad stuga vid Riksbyvägen norrut i stadsdelen Riksby. Stugan byggdes i slutet av 1700-talet. I stugan bodde en av Brommas fem båtsmän, som fanns i Bromma socken. Riksby båtsmanstorp är det enda som bevarats i Bromma av de fem båtsmansrotarna i hela Bromma. I sluttningen mot Lillsjön vid Ulvsunda kvarn låg Linta forntida by. Ägorna kom under 1600-talts senare hälft under Ulvsunda. Då "avhystes" byn och raserades. Linta gravfält ligger vid byn Linta och det är Brommas största gravfält, det tillhörde byn Linta och existerade i 1100 år från 500-talet till 1600-talet. Gravfältet är från järnåldern och det har troligen närmare 100 gravar. De flesta gravarna är runda stensättningar, men det finns även fyrkantiga stensättningar och ett antal högar. Enstaka gravar är från vendeltid (550-800 e.Kr.), men merparten är anlagda under vikingatid (800-1050 e.Kr.). Området har också flera husgrunder och en brunn. År 1912 drog en storm över Bromma och vräkte omkull gamla Ulvsunda kvarn, som var från slutet av 1600-talet. När Bromma flygfält skulle byggas 1939 stod Bällsta kvarn i vägen i flygfältets västra kant. Bällsta kvarn gavs då en ny placering 100 meter söder om Ulvsundas gamla kvarnplats, vilken plats man tydligt kan se högre upp på berget. Bällsta kvarn ligger sedan 1939 på Ulvsundas kvarnberg. Kvarnen står vid foten av Kvarnberget intill Ulvsundavägen. Kvarnstugan, där mjölnaren bodde, antas vara från 1700-talets början. Inte långt från Lillsjön finns en bildristning vid Riksby utmed Kvarnbacksvägen mitt emot Hemslöjdsvägen på en klippa nära Riksby gamla gravfält. Vidare finns runristningarna i Riksby vid Drottningholmsvägen. Runristningarna vid ligger på berghällen vid Drottningholmsvägens norra sida i Riksby ligger på vänster hand mot staden sett, strax före Riksbyvägen. Där finns det två runristningar på en sluttande fast berghäll på krön. Före 1700-talet lågården Nora alldeles intill. Namnet Nora kommer av ordet "norr" som betyder det smala sundet mellan gårdarna Nora och Riksby som fanns när sjösystemet sträckte sig från Lillsjön över Brommaplan i riktning mot Judarn. Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön.
Nora gård i Bromma socken var en forntida gård, en historisk by, i Riksby i Bromma i västra Stockholm. Nora gård har anor från järnåldern. Gården bör ha legat söder om det smala sund, som sträckte sig från Lillsjön bort mot Judarn, ungefär där idag Riksbyvägen korsar Galonvägen i den nuvarande stadsdelen Riksby i Bromma. Var platsen exakt låg under 1600-talet är inte känt. De båda insjöarna Lillsjön och Judarn är rester av ett sund, Linta-sundet, som förband Ulvsundasjön via dagens Brommaplan och Åkeshov med Mälaren ungefär vid dagens Ängbybadet. Fortfarande under tidig vikingatid kunde man båtledes ta sig igenom detta sund. Ett trängre sund kallas ofta just för nor, som är ett smalt sund som förbinder två sjöar. Ordet nor kan också beteckna ett stycke land som ligger intill ett avsmalnande sund. Möjligen låg Nora gårdsplats under forntid och historisk tid nära runristningarna och gravfältet. På 1829 års Brommakarta syns namnet Nora men inget gårdstecken. Gården måste ha upphört att existera dessförinnan. Nora gård lydde under Ulvsunda säteri. På 1600-talet ägdes Nora gård i Riksby av riksrådet Johan Skytte (1577-1645) och därefter av greve Magnus Brahe (1564-1633). Nor betyder "sund". Nora kan betyda "de som bor vid sundet". Som ovan nämnts var det ett smalt sund som sträckte sig från Lillsjön mot Judarn. Arkeologen Nils Ringstedt, författare till "Byar, gårdar och säterier i Bromma", berättar i sin bok från 2015, att strax norr om bergshöjden där runristningarna finns ligger en naturlig platå och där det idag befinner sig en rödmålad förskola. Marken nedanför och på ömse sidor om förskolan samt gravfältet i öster är bebyggt med flerfamiljshus. Marken där har en gång varit odlingsbar mark. Det syns tydligt på 1829 års karta. Författaren konstaterar att Nora gård troligen inte låg på sådan mark. Han säger, att det inte är omöjligt att gården har legat på samma plats där förskolan befinner sig nu. Det är en väldränerad bergshöjd. Odlad mark togs då inte i anspråk. Dessutom har den nu försvunna runstenen med ordet Ulvsunda (Ulsunti) påträffats inte långt från denna plats. Se nedan under rubriken "Ulvsundastenen". Ulvsunda är det tidigast belagda ortnamnet i Stockholm. På runstenen från 1000-talet, som man fann på Riksby ägor kunde man läsa att stenen rests till minne av bonden Björn, som bodde i Ulvsundi. Ulvsund har ursprungligen varit namnet på det trånga utloppet från Lillsjön till nuvarande Ulvsundasjön. Nils Ringstedt antar därför, att gården Nora låg mellan runstenen och runristningarna – och då mycket lämpligt på nuvarande platå. På 1829 års Brommakarta är ordet Nora skrivet tätt intill höjden. Nora är belagt skriftligt år 1347. Holmstanu in Norum (Holmsten i Nora) bevittnade då ett fastebrev vid häradstinget med Sollentuna härad. Exakt var platsen låg under 1600-talet är inte känt. Under forntid och historisk tid låg möjligen gårdsplatsen när runristningarna och gravfältet i Riksby. Namnet Nora syns på 1829 års karta över Bromma, inget gårdstecken. Nor betyder sund och Nora ska betyda "de som bor vid sundet". Troligen låg Nora söder om ett smalt sund mellan Lillsjön och en fjärd västerut som sträckte sig till sjön Judarn. Byn Nora (in Norum 1347) gränsade till Ulvsunda sydväst om Lillsjön. Den fick sitt namn av det nor, som var en rest av "Lintasundet" (nor = trångt sund). Genom det hade tidiga Brommavikingar kunnat ta sig båtledes norrifrån ända in till Karsvik. Kyrkvägen från Ulvsunda gick förmodligen till en början just via Nora, eftersom sundet där grundades upp tidigare än Ulvsundet längre österut. I husförhör 1794 nämns en trädgårdsstuga i Nora, som har hört till en torparfamilj. Stugan är inte utmärkt på stadsdelskarta, men i husförhörslängd för 1843 för "Nora torp" nämns, att stugan "arrenderas av O. Ludvig på Riksby". Runristningarna på berghällen är ganska väl bevarade, på den vänstra ristningen står.