Flygbolag
Ett flygbolag är ett företag som tillhandahåller lufttransporttjänster för resande passagerare och gods. Flygbolagen använder flygplan för att tillhandahålla dessa tjänster och kan bilda partnerskap eller allianser med andra flygbolag för Codeshareavtal. I allmänhet är flygbolag erkända med en luftrörelse certifikat eller en licens som utfärdats av en statlig luftfartsmyndighet. Flygbolagen varierar i storlek, från små inhemska flygbolag till full service internationella flygbolag. Flyglinjer kan kategoriseras som inhemska, regionala eller internationella, och kan drivas som linjetrafik eller charterflyg eller taxiflyg. Varje operatör med linjetrafik eller charterflyg använder en anropssignal när de kommunicerar med flygplatser eller flygkontrollcentraler. De flesta av dessa call signs härrör från flygbolagets varunamn, men på grund av historia, marknadsföring, eller behovet att minska tvetydighet i talad engelska (så att förarna inte av misstag gör navigationsbeslut baserade på instruktioner till ett annat flygplan), använder vissa flygbolag call signs med mindre uppenbara samband med sitt firmanamn. Till exempel använder British Airways Speedbird som call sign, uppkallad efter logotypen för sin föregångare, British Overseas Airways Corporation, och SkyEurope använder Relax som call sign. I Sverige så reglerar Transportstyrelsen flygtrafiken. Det förekommer även att företag blir förbjudna att utöva sin verksamhet inom EU. International Air Transport Association. Internationella civila luftfartsorganisationen.
Reserestriktioner inom Europeiska unionen till följd av covid-19-pandemin
1) Med förbehåll för bekräftelse om ömsesidighet. Till följd av den ökade smittspridningen i Storbritannien av framför allt alfa-varianten av sars-cov-2-viruset började flera medlemsstater att införa inreseförbud från Storbritannien under slutet av 2020. Vid denna tidpunkt omfattades Storbritannien fortfarande av unionsrätten genom avtalet om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen och brittiska medborgare åtnjöt fortfarande samma rätt till fri rörlighet som unionsmedborgare, dock med de begränsningar som införts på grund av hotet mot folkhälsan. Den 22 december 2020 utfärdade Europeiska kommissionen en icke-bindande rekommendation som uppmanade samtliga medlemsstater att införa ett inreseförbud mot Storbritannien i syfte att förhindra spridning av den mer smittsamma virusvarianten, dock med undantag för vissa kategorier av personer. Den 1 januari 2021 upphörde unionsrätten att vara tillämplig för Storbritannien och därmed kom landet att istället omfattas av inreseförbudet för personer från tredjeländer. Till följd av den snabbt tilltagande smittspridningen i Europa i början av mars 2020 införde ett flertal av medlemsstaterna inom Schengenområdet inre gränskontroller. Sådana gränskontroller kunde införas genom särskilda bestämmelser i Schengenkodexen, som tillät inre gränskontroller vid ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten, vilket ansågs vara fallet på grund av covid-19-pandemin. Införandet av inre gränskontroller påverkade inte i sig rätten för personer att röra sig fritt över gränserna, men i kombination med de olika reserestriktioner som samtidigt infördes innebar de inre gränskontrollerna att det i många fall blev omöjligt för personer att resa in i eller ut ur medlemsstaterna. Många medlemsstater begränsade antalet gränsövergångsställen och i vissa fall förseglades delar av de inre gränserna helt. De flesta inre gränskontroller avvecklades i mitten av juni 2020 när smittspridningen hade gått ner, men i början av 2021 införde vissa medlemsstater återigen inre gränskontroller till följd av ökad smittspridning. Dessa gränskontroller avvecklades i sin tur senare under 2021 och ersattes i de flesta fall av hälsokontroller med fokus på kontroll av covidintyg istället för konventionella inresekontroller. En rad åtgärder vidtogs under covid-19-pandemin för att underlätta viss rörlighet över gränserna trots de införda reserestriktionerna. Åtgärderna syftade bland annat till att upprätthålla den fria rörligheten för varor och rörligheten för vissa kategorier av personer, till exempel hälso- och sjukvårdspersonal. Genom införandet av ett gemensamt digitalt covidintyg i mitten av 2021 blev det möjligt för många unionsmedborgare att återigen utöva sin rätt till fri rörlighet. En av de första åtgärderna som vidtogs på europeisk nivå för att mildra effekterna av reserestriktionerna var en anpassning av förordningen om ankomst- och avgångstider för flygbolag. Innan covid-19-pandemin bröt ut var flygbolagen tvungna att utnyttja minst 80 procent av sina tilldelade ankomst- och avgångstider inom en viss tidtabellsperiod för att få behålla företräde till samma serie av ankomst- och avgångstider under nästkommande tidtabellsperiod. Den stora nedgången i flygresandet till följd av covid-19-pandemin ledde dock till att många flygbolag ställde in sina flygavgångar och därmed nådde under tröskelvärdet på 80 procent. Den 30 mars 2020 antog därför Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en förordning om att tillfälligt undanta flygbolagen från de ordinarie bestämmelserna om tilldelning av ankomst- och avgångstider för perioden 1 mars 2020–24 oktober 2020. Denna period förlängdes till den 27 mars 2021 genom en delegerad förordning av Europeiska kommissionen den 14 oktober 2020. Den 16 februari 2021 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en ny förordning om undantagsregler för perioden efter den 27 mars 2021.
Braganza
För den portugisiska och brasilianska kungaätten, se huset Braganza. Braganza är ett svenskt holdingbolag med säte i Stockholm. Bolagets huvudägare är familjen Per G. Braathen, som tidigare ägde flygbolaget Braathens S.A.F.E. Braganza bildades 1938 som ett norskt holdingföretag och var då en del av den rederirörelse som bedrevs under namnet Ludv.G. Braathens Rederi. Braathens grundade flygbolaget Braathens S.A.F.E. 1946. Familjen organiserade ägandet via bolaget Braganza. Utöver ägandet i flygbolaget bedrevs aktieförvaltning. Utöver det norgebaserade Braathens S.A.F.E. förvärvades de svenska flygbolagen Malmö Aviation och Transwede. Braathens S.A.F.E. börsnoterades, varvid en ägarspridning skedde. En större post kontrollerades även av flygbolaget KLM. År 2001 förvärvades Braathens av SAS. Efter försäljningen av flygbolaget Braathens S.A.F.E. har ett antal andra investeringar gjorts, i allmänhet med koppling till resor. Braganza äger således det svenska flygbolaget Braathens Regional Airlines. Braathens Regional Airlines. Sverigeflyg, tidigare flygbolag. Transwede, Tidigare flygbolag. Ticket Travel Group, resebyrå.
Ryanair
År 2002 lanserade Ryanair 26 nya linjer och etablerade en bas på Frankfurt-Hahns flygplats. Företaget meddelade den 4 december 2019 att man bland annat på grund av försenade leveranser av det nya flygplanet Boeing Max 737 lägger ned sin flygtrafik till och från Stockholm-Skavsta flygplats. Flygtrafiken läggs ned under sommaren 2020. I maj 2021 meddelande Swedavia att Ryanair inför vintern 2021 kommer öppna ett 20-tal linjer från Arlanda flygplats, varav två är inrikes till Göteborg och Malmö. I september 2019 består Ryanairs flotta av följande flygplan. Ryanair har tidigare använt följande flygplanstyper. Ryanair har fram till 2009 haft två incidenter. Ryanair har kritiserats för en del av sina radikala metoder. Ryanair röstades år 2006 fram som sämsta flygbolag i en undersökning av webbplatsen TripAdvisor. En anledning som det då hänvisades till, i jämförelse med andra flygbolag, var ovänlig personal. Kritiker har ofta angripit flygbolagets dolda skatter, avgifter och begränsade kundtjänst och deras vilseledande reklam. I november 2006 framkom att Ryanair hade fler klagomål änågot annat flygbolag inom EU. Sextio procent av alla klagomål till Irlands luftfartskommission handlade om Ryanair. Totalt inkom fyra klagomål per en miljon passagerare. Trots sin impopularitet har antalet passagerare som flyger med Ryanair bara fortsatt att öka, från år till år och under 2008 hade man hela 58 miljoner passagerare, vilket innebär att Ryanair är det tredje största flygbolaget i Europa. I augusti 2012 rapporterade Dagens Nyheter om hur vissa flygbolag, inklusive Ryanair, kringgår nationella skatteregler genom att anställa sin personal via olika utländska bemanningsföretag. I maj 2013 beslutade LO-distrikten i Värmland och Mellansverige att bojkotta Ryanair. De fackliga organisationerna anser att företag som är verksamma i Sverige ska ha samma villkor som svenska företag och tycker att Ryanair agerar oseriöst mot sina anställda. Flygplatser: Ryanair flyger till vad man i flygvärlden kallar avlägsna flygplatser som ofta ligger runt 10 mil från storstaden som de marknadsför linjen med. Detta gör att landningsavgifter och så vidare är mycket lägre än om de skulle trafikera huvudflygplatserna. Ofta subventionerar städerna som hyser flygplatserna för avgifter vilket gör det ännu billigare. Flygplatsavgifterna är alltid en stor kostnad för flygbolag. Man kan tänka sig att jämföra antal anställda på flygplatsen med flygplanens besättning. Det förstnämnda är en stor andel (de som jobbar i butiker, restauranger med mera räknas inte in, deras lön betalas av deras egen försäljning). Snabba stopp: Ryanair står på marken i 25 minuter (50 min vid besättningsbyte, som sker en gång under dagen) mellan landning och start vilket är 10-20 minuter färre än andra bolag. Detta görs möjligt tack vare små flygplatser och att man bara grovstädar planen vid varje stopp. Det finns inte någon stolsficka eftersom det går åt mycket tid till att tömma dessa. Man ser till att ha två trappor vilket snabbar upp av och påstigning (det är normalt inga gångbryggor på Ryanairs flygplatser. Den finns normalt bara en gångbrygga per plan där sådana finns). En del flygbolag (särskilt på mindre linjer) får låta planen stå flera timmar för att det inte finns nog många affärsresenärer mitt på dagen. Ryanairs turistresenärer är inte så känsliga för tiden på dagen. Enhetlig flotta: Detta betyder mer än vad man kan tro. Att bara operera med samma typ av flygplan gör det extremt billigt i jämförelse med till exempel SAS där tekniker, ingenjörer och piloter måste typutbilda sig på varje typ, dessutom kan man få delar och så vidare mycket billigare. Inte minst har Ryanair gjort jättebeställningar på likadana plan, vilket pressar inköpspriset. Minimering av kostnader: I de nyaste planen i flottan saknas allt som kostar för ett vanligt flygbolag att underhålla. Det går inte att luta tillbaka stolsryggen eftersom det är en dyr utgift att köpa och laga stolarna.
Braathens Regional Airlines
Braathens Regional Airlines (BRA) är ett svenskt flygbolag, bildat 2016 av Malmö Aviation, Sverigeflyg och Braathens Regional. Företagets majoritetsägare är investmentföretaget Braganza, som i sin tur ägs av Per G. Braathen. Sedan oktober 2021 är pensionsbolaget AMF Pension minoritetsägare i BRA. Flygbolaget har Stockholm-Bromma flygplats som sin primära hub och är Sveriges största inrikesflygbolag sett till antalet flyglinjer som bolaget trafikerar. BRA flög vid årsskiftet 2019/2020 till 19 destinationer. I mars 2020 hade bolaget en marknadsandel för svenskt inrikesflyg på 30 %. År 2018 hade företaget en omsättning på 2,4 miljarder kronor och 1 100 anställda. På grund av Corona-pandemin ansökte BRA om företagsrekonstruktion den 7 april 2020. Rekonstruktionen genomfördes framgångsrikt och den flygoperativa verksamheten hölls vid liv bland annat genom charterflygningar. Den 12 maj 2021 återstartade BRA sin reguljära flygtrafik och BRA flyger idag 18 linjer, främst inom Sverige men även till Danmark och Finland. BRA har som mål att nå netto-noll utsläpp år 2030 och bolaget är pionjär inom fossilfritt flyg. Målet om netto-noll utsläpp ska uppnås bland annat genom att använda marknadens bränsleeffektivaste flygplan, bidra till att 100% bioflygbränsleanvändning certifieras snarast och att BRA blir ett av de första flygbolagen att ta in elflyg i sin flotta från göteborgsbaserade elflygstillverkaren Heart Aerospace. Den 28 april 2022 lanserade BRA ett nytt upplägg för sina flygbiljetter där kunden redan i första bokningssteget ska välja om kunden vill ha en ordinarie flygbiljett eller en bioflygbiljett och därefter biljettyp. Bioflygbiljetten innehåller då 50% bioflygbränsle. BRA bildades i februari 2016 genom ett samgående av Malmö Aviation, Sverigeflyg, Braathens Regional (i vilket tidigare Golden Air uppgått), Braathens Technical, Braathens Training, Gotlandsflyg, Kullaflyg, Blekingeflyg, Kalmarflyg, Flysmåland samt Sundsvallsflyg. Under 2018 lanserade BRA, som första flygbolag, möjligheten att välja biobränsle som en tillvalsprodukt till den ordinarie flygbiljetten. På samma sätt och steg i bokningsprocessen som kunden väljer till incheckat bagage, avbeställningsskydd, golfbag eller plats för hund eller katt i kabinen. Många flygbolag har sedan följt efter och erbjuder den möjligheten idag. Strax därefter lanserade BRA även möjligheten att köpa årskort och klippkort med biobränsle. Till följd av Coronapandemin 2020, annonserade bolaget 13 mars 2020 att man ställde in 1 300 avgångar mellan 23 mars och 3 maj 2020, men att inga linjer skulle läggas ned helt. Man varslade också för att ytterligare besparingsåtgärder skulle komma att krävas. En vecka senare annonserade man ytterligare neddragningar av flygverksamheten, vilket bl.a. innebar att flygningarna på 12 av 18 inrikeslinjer upphörde helt fr.o.m 23 mars.. Den 1 april 2020 meddelade bolaget att, med hänvisning till regeringens och Folkhälsomyndighetens uppmaningar att avstå från inrikes resor, all trafik ställdes in under tiden 6 april till och med 31 maj 2020. Den 6 april 2020 ansökte bolaget om företagsrekonstruktion och verksamheten upphörde därmed tills vidare. Den 9 september 2020 avslutade bolaget rekonstruktionen enligt tingsrättens beslut. Efter det har bolaget startat upp flygtrafik igen. ATR 72-flygplanen var i juni 2020 parkerade på Ängelholm Helsingborg Airport. Under hösten 2020 har flera av BRAs flygmaskiner tagits i trafik igen och flugit framför allt uppdragstrafik i Sverige och Europa. Mellan 1 oktober 2020 och 10 januari 2021 trafikerade BRA sträckan Arlanda-Arvidsjaur en eller ett par gånger i månaden. I maj 2022 flög bolaget till 18 destinationer. Många av destinationerna trafikeras endast från Bromma flygplats, med dessa undantag. I maj 2022 bestod bolagets flygplansflotta av. Visby trafikeras från Stockholm Bromma, Göteborg Landvetter Malmö-Sturup, Ängelholm och Helsingfors. Skellefteå trafikeras från Stockholm Bromma och Göteborg Landvetter.
Aeroflot
Aeroflot - Russian Airlines (ry. Аэрофлот – Российские международные авиалинии) är ett ryskt flygbolag, som fram till 1992 räknades som världens största. Bolaget är majoritetsägt av ryska staten. Aeroflot grundades 9 februari 1923 under namnet Dobrolet. Efter ryska inbördeskriget startade Aeroflot passagerarflygningar och transportflygningar med modifierade stridsflygplan. Ett år före det officiella bildandet öppnades i samarbete med det tyska flygbolaget Deruluft 1 maj 1922 flyglinjen Moskva - Königsberg, vilken senare förlängdes till Berlin. Aeroflot var ett av de första flygbolag som använde jetflyg för passagerarflygningar. Redan 1956 användes Tupolev Tu-104 både på inrikeslinjerna och internationella flygningar. I samband med problemen för De Havilland DH 106 Comet var man tillsammans med CSA, som också flög Tupolev, ensam om att erbjuda jetflyg för reguljära passagerare. Efter Sovjetunionens kollaps 1991 delades bolaget upp på de gamla sovjetrepublikerna och organiserades i över etthundra olika flygbolag. I juni 1991 bildades en samarbetsorganisation under namnet "Aeroflot - Soviet Airlines Commercial Production Alliance" som börsintroducerades under namnet "Aeroflot - Russian International Airlines" 28 juli 1992. Historiskt är Aeroflot det flygbolag som med marginal har haft flest olyckor Efter 1995 har dock Aeroflot inte haft fler olyckor än västerländska flygbolag av jämförbar storlek. Sovjetunionens kollaps innebar att den ryska flygindustrin tappade marknadsandelar och Aeroflot sökte sig ut på den västerländska marknaden efter nya flygplan. Först hyrdes Airbus A310-300, och 1994 köptes Boeing 767-300ER. 1994 levererades den tredje generationens Iljusjin Il-96-300 med förbättrad avionik för att användas på de längre internationella flyglinjerna. För att öka fraktkapaciteten hyrdes 1995 en McDonnell Douglas DC-10-30 F på långtidskontrakt. 24 maj 2004 skrevs ett avtal mellan Aeroflot och SkyTeam om ett samarbete som inleddes 2005, och 2006 blev Aeroflot aktiv medlem världens nästörsta allians SkyTeam. År 2020 hade Aeroflot 126 destinationer till 56 olika länder i sitt reguljära linjenät. Totalt sysselsätts över 15 000 personer inom organisationen. I september 2017 bestod Aeroflots flotta av.
