Inrikesflyg
Inrikesflyg är inom kommersiell luftfart inom civilflyget, oftast med flygplan avsedda för passagerare, som körs inom ett land. Inrikesflyget spelar en viktig roll i geografiskt stora länder, som Ryssland och USA, där avstånden är stora.
Pulkovos internationella flygplats
Pulkovos internationella flygplats (IATA: LED, ICAO: ULLI) (ryska: Аэропорт Пулково) är en internationell flygplats belägen 23 km söder om Sankt Petersburg i Ryssland. Flygplatsen öppnades i juni 1932. Pulkovo är den enda flygplatsen i Sankt Petersburg och 4:e största i Ryssland efter Sjeremetevos internationella flygplats, Domodedovos internationella flygplats och Vnukovos internationella flygplats efter antal passagerare. Den trafikerades 2015 av över 13,2 miljoner passagerare. Tidigare bestod flygplatsen av tre terminaler. Pulkovo-1 hade mestadels inrikesflyg, medan Pulkovo-2 var avsedd för utrikesflyg. Den 28 mars 2014 stängdes Pulkovo-2 ner och all utrikestrafik flyttades till den utbyggda och moderniserade terminal Pulkovo-1. Terminal ett och två låg på avstånd från varandra och hade ingen direkt förbindelse mellan sig utom kollektiv och biltrafik. St Petersburg har länge haft underutvecklad flygplats för en 5-miljonstad. Efter utbyggning ska flygplatsen kunna ta emot upp till 17 miljoner passagerare per år. Pulkovo 3 används för kommersiella (business) flyg. Från terminal 2 (utrikes) gick buss nr 13 till Moskovskaja tunnelbanestation. Resan tar cirka 15 min. Det går även kommersiella minibussar K-13 till "Moskovskaja" och K-213 till tunnelbanestation Sennaja Plosjtjad. Från terminal 1 går bussar nr 39 och К-39 till Moskovskaja tunnelbanestation.
Rijekas flygplats
Rijekas flygplats är belägen vid staden Omišalj på ön Krk, 17 km från Rijekas järnvägsstation, i nordvästra Kroatien. Flygplatsen trafikeras till största del av lågprisflygbolag som transporter turister till olika turistorter, däribland Krk, Opatija, Cres och Lošinj vid Kvarnerbukten. Trafiken är i hög grad säsongsbetonad med högre trafik från april till september. Från flygplatsen går inrikesflyg till bland annat Zagreb. Vid flygplatsens entré finns flygbussar till Rijekas järnvägsstation. Resan tar cirka 30 minuter med buss. Slutdestinationen för bussarna är den centrala busstationen Žabica i Rijeka.
Säkerhetskontroll (flygplats)
Säkerhetskontroll är en kontroll som genomförs på flygplatser med hjälp av tekniska eller andra metoder för att identifiera och/eller upptäcka förbjudna föremål. Syftet är att garantera säkerheten för passagerare och personal ombord flygplanen. Inom Europeiska unionen regleras säkerhetskontrollerna på flygplatserna av förordning (EG) 300/2008. Medlemsstaterna kan vidta strängare regler om de vill. Samma säkerhetskontroller genomförs vid inrikesresor som vid utrikesresor. Flygresor inom Schengenområdet betraktas rättsligt som inrikesflyg. Förordningen ersatte förordning (EG) 2320/2002 som år 2002 införde krav på säkerhetskontroll även inrikes, något som Island fått ett undantag från. I vissa EU-länder, till exempel Spanien, Grekland och Italien krävs pass eller id-kort för resor inom Schengenområdet. I andra länder såsom Sverige genomförs sådan personkontroll endast i vissa fall, vilket åligger flygbolaget att kontrollera vid incheckningen. Däremot behöver passageraren uppvisa ett boardingkort innan säkerhetskontrollen genomförs.
Köpenhamns flygplats
Efter kriget dröjde det tills utlandstrafiken utanför Norden kom igång igen då de viktiga flygförbindelserna mot Tyskland var utslagna flera år framöver. När SAS grundades 1946 blev Köpenhamns flygplats tillsammans med Fornebu i Oslo och Bromma i Stockholm en hub för utlandstrafiken. 1947 omkom Sveriges arvprins Gustaf Adolf i flygolyckan vid Kastrup. Planet på väg mot Stockholm hade precis lyft när det havererade och alla ombord omkom. Under de senaste decennierna har man satsat på en rejäl utbyggnad över hela flygplatsområdet och av terminalerna vilket fortgår än. Stora Bältbron (1997) innebar en kraftig minskning i inrikesflygtrafiken. 1998 invigdes Terminal 3, motorvägen E20 och Öresundsbanan till flygplatsen, 1999 invigdes flera parkeringshus. Öresundsbron (2000) innebar en minskning av flygtrafiken med Sydsverige. Å andra sidan skulle många av dessa passagerare byta till andra plan på Köpenhamns flygplats och använder flygplatsen ändå. Hösten 2007 blev metrons förlängning från Lergravsparken till flygplatsen klar. Även en mindre terminal för lågprisflyg, kallad "CPH-Go" har tagits i bruk. Framtida utbyggnader av flygplatsen inkluderar en Terminal 4 och en utbyggnad mot öster, mot Öresund. Parallellbanesystemet skall anpassas för Airbus A380. Senare kommer eventuellt även bana 12/30 att både ändra riktning (och då istället bli bana 13/31) och förskjutas österut. De största flygbolagen på Kastrup, räknat efter antal passagerare, var år 2016 SAS (36 procent av alla passagerare), Norwegian (17 procent), Ryanair (6,6 procent) och Easyjet (5,4 procent). Från år 2007 finns en ändstation på linje M2 i Köpenhamns Metro med trafik i fyra- eller sexminutersintervall mot centrala Köpenhamn. Stationen heter "Københavns Lufthavn" och är belägen på en bro intill Terminal 3. Flygplatsen har en järnvägsstation med 20-minuters öresundstågstrafik på sträckan Malmö–Köpenhamn, vändande danska intercity- och Re-tåg, samt i SJ:s regi X 2000 till/från Stockholm, sommartid även Göteborg. Stationen, som kallas "Copenhagen Airport", och som efter Hovedbanegården och Nørreport är östra Danmarks tredje största station för fjärr- och regionaltåg, har två perronger, vilket medför vissa kapacitetsbegränsningar, och ett förbigångsspår för godståg. Den är nedgrävd intill Terminal 3, med kort gångavstånd för flygresande. Motorvägen mellan Malmö och Köpenhamn går också förbi Kastrup. Busstrafiken är också omfattande, med många stadsbusslinjer mot centrala Köpenhamn, men det finns även trafik till många orter i Sverige med till exempel Flixbus. Både svensk och dansk taxi kör till flygplatsen från respektive sida, från svensk sida fördyrar broavgiften priset. Sedan 2015 används ordet Terminal om incheckningsområdena. Alla transitområdet nås inomhus till fots och räknas som en gemensam terminal. Den är uppdelat i delar med bokstäver som namn. Terminal 1 (1969) bestod av sju sammanbyggda paviljonger och kallas därför också "De syv små hjem". Terminalen användes för inrikesflyg (inte Färöarna eller Grönland). Terminal 1 (incheckningshallen) stängdes våren 2015 och dess gater räknas efter det som en del av terminal 2. All inrikestrafik går sedan dess från övriga terminaler blandat med utrikestrafik. Terminal 2 (1964) fungerade uteslutande som utrikesterminal fram till 1998, då Terminal 3 invigdes. Terminal 3 (1998) är den nyaste terminalen. Den innehåller även bagageutlämningen och ankomstdörren. Utöver att den är flygterminal, fungerar den också som järnvägsstation för fjärresenärer, som skall till andra platser i Danmark eller till Sverige via Öresundsbron. Även metron kör till Terminal 3, ovanför järnvägsstationen.
Stockholm-Bromma flygplats
Tillkomsten av Bromma flygplats var av stor betydelse för Stockholms internationella kommunikationer. Restiden till Berlin klarades på fyra timmar utan mellanlandning och till Paris eller London tog det sju till åtta timmar, men då fick man mellanlanda. Att jämföra med en tågresa som under 1930-talet tog 20 timmar Stockholm–Berlin. En flygresa Stockholm-London (enkelresa) kostade 315 kronor. Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt efter det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1 668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag. Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen, SE-BAG och SE-BAF, sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik i Island och Gander i Newfoundland. År 1955 startade den första svenska charterflygresan från Bromma. Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att inrikesflyget, som från Bromma utfördes av SAS och det av SAS hälftenägda Linjeflyg, flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg. År 1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma flygplats. År 1984 enades berörda kommuner om att Tullinge flygplats senast 1991 skulle ersätta Bromma. Detta med anledning att Flygvapnet skulle lämna Tullinge då Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) lades ned 1986. Dock kom aldrig detta beslut att fullföljas, på grund av en omfattande opinion mot att Tullinge flygplats skulle omvandlas till en ny reguljär flygplats. År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm. Hårda bullerkrav hade införts för Bromma, men Malmö Aviation hade hittat lämpliga plan som flygbolaget fortfarande 2016 använde. Hösten 2014 tillsatte regeringen en statlig samordnare med uppdrag att undersöka om Bromma flygplats kan omvandlas till stadsutvecklingsområde. Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.
Irkutsk
Irkutsk (ryska: Иркутск, burjatiska och mongoliska: Эрхүү, Erhüü) är en av de största städerna i Sibirien i Ryssland, belägen vid Bajkalsjöns strand i södra Sibirien. Den är Huvudort i Irkutsk oblast. Det är en betydande militärstad och säte för ärkebiskopen av den ryska ortodoxa kyrkan. Staden ligger 5 185 km med järnväg från Moskva. Med en befolkning på 617 473 enligt år 2010:s folkräkning och enligt den uppskattade beräkningen 2018 på 623 869 är Irkutsk den 23:e största staden i Ryssland, den 5:e största staden i Sibiriska federala distriktet och en av de största städerna i Sibirien. Klimatet är torrt med stora temperaturskillnader. Antalet soltimmar är över 2 000 per år. Staden Irkutsk är namngiven efter floden Irkut. Dess namn kommer troligtvis från det burjatiska ordet for "spinna" och användes som en etnonym tillsammans med lokala stammar som Yrkhu, Irkit, Irgit och Irgyt. Staden var tidigare formellt känd som Jandasjskij efter delrepubliken Tuvas före detta ledare Jandasja Gorogi. Staden ligger vid Angarafloden, en biflod till Jenisej, 45 km från dess utlopp ur Bajkalsjön. Irkutsk har fått sitt namn från floden Irkut, som ansluter sig till Angarafloden vid staden. Irkutsk ligger i ett kuperat landskap inne i tajgan som är typiskt för östra Sibirien, i kontrast till den öppna stäppen i västra Sibirien. Irkutsk har ett subarktiskt klimat, som kännetecknas av stora temperaturvariationer mellan årstiderna. Sommaren är mycket varm medan vintrarna är mycket kalla. Juli är den varmaste månaden med en medeltemperatur på 18 °C medan januari är årets kallaste månad, med en medeltemperatur på -19 °C. Nederbörden varierar under året där juli är den våtaste månaden (119 mm nederbörd). Februari är den torraste månaden där snöfall dominerar. Irkutsk växte upp kring bosättningar som etablerades 1653 av Ivan Pochabov för insamlandet av skatt från lokalbefolkningen. Irkutsk fick officiellt beteckningen stad från regeringen 1686. 1760 anlades den första vägförbindelsen mellan Moskva och Irkutsk, vilket bidrog till en snabb ekonomisk utveckling. Handeln med Kina ökade och varor som guld, diamanter, pälsar, trä, silke och te importerades. Under de tidigare seklen har Sibirien med sitt hårda klimat varit en plats för deportering och exil. Under tidigt 1800-tal skickades många ryska konstnärer, officerare och adelsmän i exil till Sibirien under upproret 1825 mot tsar Nikolaj I. Därmed utvecklades Irkutsk till ett intellektuellt centrum vilket har påverkat staden i stor utsträckning. Många speciellt dekorerade trähus och annan uttryck för konst överlevde Sovjetunionen och finns fortfarande kvar, vilket utgör en stark kontrast mot sovjettidens betonghus. Irkutsk hade under 1800-talet ett rykte om sig i Ryssland för att vara en välvårdad stad med raka, breda och upplysta gator. Den 4 juli 1879 utbröt en stor eldsvåda som ödelade viktiga centrala funktioner i staden inklusive 4 000 bostäder. Staden återhämtade sig dock snabbt och 1896 introducerades elektricitet i staden. Den första biografen byggdes 1897 och en större järnvägsstation anlades 1898. År 1900 kallades Irkutsk i folkmun för Sibiriens Paris. Under det ryska inbördeskriget som bröt ut efter Oktoberrevolutionen blev Irkutsk skådeplats för många blodiga sammandrabbningar mellan "vita" och "röda". 1920 avrättades ledaren för antibolsjevikerna och därmed lades motståndet mot bolsjevikerna ner. Under åren med kommunism industrialiserades Irkutsk kraftigt, precis som många andra städer. Irkutsk är indelat i fyra stadsdistrikt. Medelinkomsten i Irkutsk varierar mellan 4000 och 9100 rubel. Huvudsakliga industrinäringar är timmer, aluminium och mineraler. Konsumentprodukter, turism och jordbruk är andra näringar. Viktiga vägar och järnvägar som Transsibiriska järnvägen ansluter Irkutsk med andra regioner i Ryssland och Mongoliet. Irkutsk har även en internationell flygplats och en mindre flygplats för inrikesflyg.
Kristianstad Österlen Airport
Kristianstad Österlen Airport (IATA: KID, ICAO: ESMK), tidigare kallad Kristianstad Airport och ofta kallad Everöd efter den intilliggande orten Everöd, är en regional flygplats söder om Kristianstad som är östra Skånes främsta flygplats. Flygplatsen byggdes på 1940-talet för militärt bruk, men användes sedan för civilflyg. Flygtrafiken, som aldrig var särskilt omfattande, startades 1961 av Linjeflyg och stöddes av ett samarbete mellan Kristianstads landsting och kommunerna i nordöstra Skåne. Samma intressenter bildade 1983 Nordöstra Skånes Flygplats AB. Bolaget bytte namn till Kristianstad Airport AB och ägdes av Kristianstads Kommunföretag (51%), Region Skåne (40%), Hässleholms kommun (5%), Bromölla kommun (2%) och Östra Göinge kommun (2%). Region Skåne sålde 2012 sin andel till Kristianstads Kommunföretag. SAS slutade att trafikera flygplatsen 2004, samtidigt som kommunen tog över flygplatsen från Luftfartsverket. Inrikesflyget till Stockholm har alltid varit ledande i antal passagerare på denna flygplats, men även en del utrikeslinjer har funnits. Fram till 2001 fanns en flyglinje till Köpenhamn-Kastrup, men den upphörde i samband med att Öresundsbron byggdes. Även linjer till Kaunas och Palanga har trafikerats från flygplatsen, men dessa flyttades till flygplatsen i Malmö i stället. I augusti 2006 startade det svenska flygbolaget City Airline en linje till Stockholm-Bromma flygplats. Dock hade flygplatsen ingått ett avtal om en förlustgaranti för City Airline. Konkurrenten Skyways gillade inte detta avtal, och vände sig därför till Kristianstads tingsrätt. Tingsrätten beslutade att flygplatsen skulle förbjudas att betala ut pengar till City Airline. Ett par månader senare, i april 2007, valde City Airline att upphöra med trafiken från flygplatsen. Mellan år 1998 och 2001 trafikerade lågprisflygbolaget Ryanair flygplatsen med en linje till London-Stansted. Trafiken upphörde i maj 2001, ett par månader efter att bolaget börjat trafikera flygplatsen i Malmö. I januari 2010 tillkännagav styrelsen för Kristianstad Airport AB att man inte kommer att skriva avtal med Ryanair om en nyetablering på flygplatsen eftersom styrelsen inte ville godkänna ett marknadsföringsbidrag på 895 000 kronor med flygbolaget. Avtalet med Ryanair skulle ha genererat 13 000 nya passagerare under år 2010. De flyglinjer som Ryanair avsåg att starta från flygplatsen var direktlinjer till Alicante och Malaga, som skulle ha trafikerats med bolagets Boeing 737-800 med plats för 189 passagerare. Knappt ett år senare, i december 2010, meddelade Ryanair att man under våren 2011 kommer att etablera sig på flygplatsen, och då öppna en flyglinje till Barcelona-Girona. Den 16 februari, drygt en månad innan trafiken skulle starta, meddelade Ryanair att linjen inte kommer att startas. Detta på grund av att katalanska myndigheter vägrat att fullfölja en överenskommelse om Ryanairs expansion på Barcelona-Gironas flygplats. Den 22 maj 2012 försattes Skyways i konkurs, och flygplatsen stod utan reguljär trafik i tre månader. Den 20 augusti samma år påbörjade det nystartade bolaget Flyglinjen Kristianstad reguljär trafik till Arlanda. Sommaren 2014 bytte Flyglinjen namn till Sparrow Aviation. I augusti 2013 bytte flygplatsen namn från Kristianstad Airport till Kristianstad Österlen Airport för att betona närheten till Österlen. 2018 la Sparrow Aviation ner alla linjer. BRA tog då över linjen till Stockholm-Arlanda. Till följd av Coronapandemin, la BRA i mars 2020 ner många av sina linjer inklusive Kristianstad. Inga reguljärflyg gick, men några taxiflyg och privatjet. Ett nytt flygbolag, Skåneflyg, har beslutat återuppta linjen till Stockholm våren 2022. Trafikflyghögskolan (TFHS) använder ofta flygplatsen för inflygningsträning med mera. På flygplatsen håller även Kristianstad flygklubb till.
