Göteborg-Landvetter flygplats
År 1973 planerades för. Gränspolisen på Landvetter har bland annat i uppgift att sköta passkontrollen på utrikes transithallen för flyg utanför Schengensamarbetet och allmänt polisarbete. Polisstationen ligger mellan in- och utrikeshallen och är bemannad dygnet runt. Där kan man göra polisanmälan och ansöka om pass. Tullverket på Landvetter har i uppgift att ta hand om tullavgifter och stoppa illegalt varuinflöde till Sverige. Gränsskyddsgrupper genomför tullkontroll på resenärer och frakt. Fast tullnärvaro finns på dagtid. Airport Security utgörs av flygplatskontrollanter och skyddsvakter i Securitas regi. Flygplatskontrollanterna arbetar med stöd av lagen om luftfartsskydd (2004:1100) och skyddsvakterna med stöd av Skyddslagen. Skyddsvakten är utrustade med batong och skjutvapen. Landvetter flygplats får lite då och då ovanliga flygplansbesök på plattan. Landvetter har fått besök av Boeing 747 (SAS hade en reguljär rutt till New York fram till mitten på 1980-talet, typen har använts för reguljärflyg med Iran Air, och för charter till Thailand). Några andra ovanliga flygplanstyper för Landvetter som har förekommit är Antonov An-124, Airbus A340, Boeing 777, Airbus A350, Concorde med flera. Vanligare flygplanstyper på Landvetter är flygplan i Airbus A220-serien, A300-serien, A320-serien, A330-serien, Boeing 737-serien, 757-serien, 767-serien, 787-serien, ATR 72-serien, Avro RJ-serien, Bombardier Dash 8-serien, Fokker 50, och Embraer E-Jet-serien med flera. Airport City är ett projekt som innebär en massiv utbyggnad av Landvetter flygplats med logistik, kontor och handel. Det har förts under flera år och började genomföras runt 2012/2013[Uppdatering behövs] och utbyggnaden ska ske i 15-20 år framöver. Airport City sägs planerad att bli dubbelt så stor som Frölunda Torg som har runt 200 butiker och 75 000 m² handel. Som ett första steg i projektet etablerade Porsche en försäljare och för att göra köpcentrumet attraktivt satsar Swedavia på att få större aktörer att etablera sig som publikmagneter, helst utländska kedjor som ännu inte finns i Sverige. Det finns stora köpcentrum vid de fyra andra huvudvägarna till Göteborg, men inte vid riksväg 40 ännu, delvis för att antalet närboende är mindre. Den västra av de två parallellbanorna byggs först och skall vara färdig 1977. Banlängden om minst 3 000 meter tillåter starter och landningar med alla förekommande flygplanstyper. Båda banändarna får väntplatser och det byggs taxibanor. Invid hangarer, flygfrakt- och passagerarterminaler kommer det att finnas väl tilltagna plattformar för uppställning av flygplan. I första etappen planeras 25 platser – 10 för utrikes och 5 för inrikes passagerartrafik, 5 för fraktflyget och 5 reservplatser. Hangarerna planeras för flygplan av typ DC-10, Boeing 747 och för ett antal DC-9, Boeing 727 och 737. Till hangarerna hör kontors-, förråds- och verkstadslokaler. Flygfraktterminalen byggs till en början för en kapacitet av cirka 70 000 ton/år, men man har redan i utbyggnadsplanen förutsett en kapacitetsökning upp mot cirka 400 000 ton/år. Därefter finns det möjlighet att expandera ytterligare på markområden norrut och sedermera även söderut. Passagerarterminalens utrikespir får ett tiotal bryggor ut till planen. Det innebär att man går hela vägen under tak. (det byggdes fyra bryggor för inrikes och fyra för utrikes). I terminalbyggnadens centrala byggnadskropp har all passagerarservice sitt centrum. Golvytan är cirka 30 000 kvadratmeter och byggnaden är i första etappen dimensionerad för upp emot 3 miljoner passagerare om året. Här finns restaurang, cafeterior och väl tilltagna takterrasser för åskådare. Prognosen för passagerartrafiken 1975 var: reguljär inrikestrafik 400 000, reguljär utrikes 552 000, charter 450 000 och transit 130 000. Flygplatsens drift och försörjning – värmecentral, vattenverk med mera samlas i ett antal byggnader. Golvytan blir totalt cirka 14 000 kvadratmeter. Närparkeringen rymmer 2 500 bilar.
Magnus Olsson (konstnär)
Jon Magnus Olsson, ofta benämnd "Mojo", född 24 oktober 1972 i Landvetter, är en svensk serieskapare, illustratör och konstnär. Olsson är uppväxt i Landvetter och Hunnebostrand och numera bosatt i Göteborg. Magnus Olsson fick sin utbildning på Schillerska gymnasiets estetisk praktisk bildlinje och förberedande konstnärlig utbildning. Hans första bilder kom i tryck 1986. Under sent 1980-tal och tidigt 90-tal medverkade Mojo i en mängd olika seriefanzin och gav ut sitt eget fanzin Berzerk. I professionella sammanhang har han bland annat publicerats i Svenska Serier, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Magnum Comics (som tuschare), Göteborg denna vecka, Tofsen och antologin "Ulv i fårakläder". Från de senare åren kan nämnas serierna "Kapten Klöver", "Kurre Kock" och "Skramle" för Äventyrsteatern Blaffa, samt webbserien "Patrik Platt". Mojo var ofta omslagsillustratör till Bild och Bubbla 1992–1995 och har även gjort omslag till Optimal-albumen "In memoriam" och "Giallo". Mojo har även arbetat som illustratör i böcker och spel till Bonnier Utbildning, Docendo, Neogames, Computerhouse med flera samt till tidskrifter och flertal kommersiella uppdrag. Mojo har även arbetat på olika event som karikatyrtecknare och med sin svarta penna avbildat tusentals människor som karikatyr i och utanför Sverige. Under 2000-talet ägnade Mojo sig mycket åt sitt projekt "Chillyhumor" – humoristiska snögubbetavlor med ordassociationer. Konceptet kom till 1999 vid en utställning i Nordstan i Göteborg har därefter visats på tjugotalet utställningar. Under 2010-talet har han även verkat som barnboksillustratör. 2016 publicerades Mojos och ett antal andra svenska SF/fantasy-tecknares konstbok The Dark North. Boken, som inleddes som ett gräsrotsfinansierat projekt, återutgavs året efter i amerikanska bolaget Dark Horse. Åren 1994–2004 var Olsson föreläsare och undervisare inom serieteckning på Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg. Under de åren var han hos Vuxenskolan också jurymedlem för "Ungdomens Vårsalong". Även tillfälliga föreläsningar har skett under och efter dessa år inom serieteckning på Göteborgs Stadsmuseum, Bok och Bibliotek-mässan, Bagaregårdens Kulturhus i Göteborg med flera. "från år–till år" visar på återkommande – inte ständigt pågående – utställningar. 1986: illustrationer och serier i tidskriften Habasit. 1989–1991: serierna "Råttan Uffe..." och "Elaka föräldrar" i Göteborgs-Posten Aveny (med Olof Siverbo och Malena Olsson). 1992–95: Tuschare på serien "JT-Freud" i Magnum Comics, med manus av Pidde Andersson och skiss av Jens Jonsson. 1992: Serie i antologin "Ulv i fårakläder" från Optimal Press. 1993: Omslag till seriealbumet "In memoriam" från Optimal Press. 1993: Serien "Dino" i Aftonbladet. 1993-1994: Serien "Ungt blod" i Göteborg Denna Vecka, med manus av Malena Olsson. 1994: Omslag och försättsblad till albumet "Giallo" från Optimal Press. 1994–95: Diverse serier i Svenska Serier, med Alf Yngve och Malena Olsson. 1995: Serietecknare i Pannik. 1995–1996: Serietecknare i tidningen Å se'n då. 1996–1997: Serierna "Real Life", "Bill Polishund" och "Färdig Chalmerist" plus div. illustrationer i Chalmers tidning Tofsen. 1997–99: Illustratör samt serietecknare för serien "Sam" i tidskriften Ankaret. 2000–06: Design, illustrationer samt serierna "Kapten Klöver", "Kurre Kock" och "Skramle" för Äventyrsteatern Blaffa. 2002: Tecknade seriestripp i mässtidningen till Bok- och Biblioteks-mässan. 2004–05: Serien "Patrik Platt" i webbtidningarna Wilmamagazine och Frontface. Berzerk nr 1–2 (1989–90). Underhudsfett nr 17,5 (1990). Dark Knights final crusade (1991). Vår syn på saken (1991). Fizzo nr 4–10 (1989–91). Fanzinealmanacka 1991 (1991). 1990 – Guldhedens Konst och inramningar - Göteborg - Blandade konstverk och skulpturer. 1992 – Landvetter Bibliotek - Landvetter - Blandade konstverk, illustrationer och serier. 1992 – Mölnlycke Kulturhus - Mölnlycke - Blandade konstverk, illustrationer och serier.
Braathens Regional Airlines
Braathens Regional Airlines (BRA) är ett svenskt flygbolag, bildat 2016 av Malmö Aviation, Sverigeflyg och Braathens Regional. Företagets majoritetsägare är investmentföretaget Braganza, som i sin tur ägs av Per G. Braathen. Sedan oktober 2021 är pensionsbolaget AMF Pension minoritetsägare i BRA. Flygbolaget har Stockholm-Bromma flygplats som sin primära hub och är Sveriges största inrikesflygbolag sett till antalet flyglinjer som bolaget trafikerar. BRA flög vid årsskiftet 2019/2020 till 19 destinationer. I mars 2020 hade bolaget en marknadsandel för svenskt inrikesflyg på 30 %. År 2018 hade företaget en omsättning på 2,4 miljarder kronor och 1 100 anställda. På grund av Corona-pandemin ansökte BRA om företagsrekonstruktion den 7 april 2020. Rekonstruktionen genomfördes framgångsrikt och den flygoperativa verksamheten hölls vid liv bland annat genom charterflygningar. Den 12 maj 2021 återstartade BRA sin reguljära flygtrafik och BRA flyger idag 18 linjer, främst inom Sverige men även till Danmark och Finland. BRA har som mål att nå netto-noll utsläpp år 2030 och bolaget är pionjär inom fossilfritt flyg. Målet om netto-noll utsläpp ska uppnås bland annat genom att använda marknadens bränsleeffektivaste flygplan, bidra till att 100% bioflygbränsleanvändning certifieras snarast och att BRA blir ett av de första flygbolagen att ta in elflyg i sin flotta från göteborgsbaserade elflygstillverkaren Heart Aerospace. Den 28 april 2022 lanserade BRA ett nytt upplägg för sina flygbiljetter där kunden redan i första bokningssteget ska välja om kunden vill ha en ordinarie flygbiljett eller en bioflygbiljett och därefter biljettyp. Bioflygbiljetten innehåller då 50% bioflygbränsle. BRA bildades i februari 2016 genom ett samgående av Malmö Aviation, Sverigeflyg, Braathens Regional (i vilket tidigare Golden Air uppgått), Braathens Technical, Braathens Training, Gotlandsflyg, Kullaflyg, Blekingeflyg, Kalmarflyg, Flysmåland samt Sundsvallsflyg. Under 2018 lanserade BRA, som första flygbolag, möjligheten att välja biobränsle som en tillvalsprodukt till den ordinarie flygbiljetten. På samma sätt och steg i bokningsprocessen som kunden väljer till incheckat bagage, avbeställningsskydd, golfbag eller plats för hund eller katt i kabinen. Många flygbolag har sedan följt efter och erbjuder den möjligheten idag. Strax därefter lanserade BRA även möjligheten att köpa årskort och klippkort med biobränsle. Till följd av Coronapandemin 2020, annonserade bolaget 13 mars 2020 att man ställde in 1 300 avgångar mellan 23 mars och 3 maj 2020, men att inga linjer skulle läggas ned helt. Man varslade också för att ytterligare besparingsåtgärder skulle komma att krävas. En vecka senare annonserade man ytterligare neddragningar av flygverksamheten, vilket bl.a. innebar att flygningarna på 12 av 18 inrikeslinjer upphörde helt fr.o.m 23 mars.. Den 1 april 2020 meddelade bolaget att, med hänvisning till regeringens och Folkhälsomyndighetens uppmaningar att avstå från inrikes resor, all trafik ställdes in under tiden 6 april till och med 31 maj 2020. Den 6 april 2020 ansökte bolaget om företagsrekonstruktion och verksamheten upphörde därmed tills vidare. Den 9 september 2020 avslutade bolaget rekonstruktionen enligt tingsrättens beslut. Efter det har bolaget startat upp flygtrafik igen. ATR 72-flygplanen var i juni 2020 parkerade på Ängelholm Helsingborg Airport. Under hösten 2020 har flera av BRAs flygmaskiner tagits i trafik igen och flugit framför allt uppdragstrafik i Sverige och Europa. Mellan 1 oktober 2020 och 10 januari 2021 trafikerade BRA sträckan Arlanda-Arvidsjaur en eller ett par gånger i månaden. I maj 2022 flög bolaget till 18 destinationer. Många av destinationerna trafikeras endast från Bromma flygplats, med dessa undantag. I maj 2022 bestod bolagets flygplansflotta av. Visby trafikeras från Stockholm Bromma, Göteborg Landvetter Malmö-Sturup, Ängelholm och Helsingfors. Skellefteå trafikeras från Stockholm Bromma och Göteborg Landvetter.
Götalandsbanan
Götalandsbanan är en planerad järnväg som Trafikverket utreder längs sträckan Göteborg–Jönköping–Linköping–Stockholm, beräknad längd cirka 440 km. Den planerade järnvägen Ostlänken, delsträckan Linköping–Järna(–Stockholm) är en del av Götalandsbanan. Banverket hade en vision om att hela projektet skall vara klart 2030. I den nationella plan för transportsystemet 2010–2021, som regeringen fattat beslut om, finns inte medel avsatt för fortsatt planering av Götalandsbanan vilket medförde att Trafikverket avbröt projektet. Den nya banan är tänkt att byggas för mycket höga hastigheter, upp till 320 km/h med kurvradier på minst 4700 meter (3200 för 250 km/h). Banan får, med föreslagen sträckning, lutningar på upp till 35 promille. Banan är inte avsedd för godståg, främst eftersom de inte passar in i trafikrytmen men också för att de är för tunga, vilket leder till slitage, samt att så branta lutningar som 35 promille inte passar för tung godstrafik. Möjligen kan lätta och snabba godståg, som posttåg, nyttja Götalandsbanan på natten. Vanliga godståg får även i fortsättningen använda de banor där de går idag, till exempel delsträckan Göteborg–Växjö (Kust till kust-banan) och – om gamla banan genom Härryda kommun och Bollebygds kommun läggs ner – köra via Herrljunga. Den nya banan detaljplanerades på delsträckan (Göteborg–)Almedal–Mölnlycke–Landvetter flygplats–Bollebygd–Borås. När delen till Jönköping är klar, kan fjärrtåg börja gå direkt Göteborg–Östergötland, något som inte är ekonomiskt möjligt idag, på grund av den dåliga banstandarden. Det tar till exempel längre tid att resa med tågöteborg-Linköping idag(2011) (3 timmar 12 minuter, inklusive byte i Katrineholm) jämfört med att åka Göteborg-Stockholm (2 timmar 45 minuter), X2000 direkt. Med Götalandsbanan kan Göteborg-Linköping avverkas på 1 timme 30 minuter, medan Göteborg-Stockholm kommer att kunna köras på tiden 2 timmar 15 minuter. Idag(2011) reser obetydligt fler med tåg än flyg Göteborg–Stockholm, och enligt erfarenhet från bland annat Frankrike, kommer flyget att förlora många resenärer till höghastighetståget. Idag(2011) görs cirka 1,2 miljoner resor med inrikesflyg till Landvetter varav en stor del förväntas byta till tåg. För att klara restiden 2 timmar 15 minuter mellan Göteborg och Stockholm förutsätts att tågen bara stannar på 2–3 stationer mellan Stockholm och Göteborg. Restiden med X2000 för samma sträcka är idag (2010) 3 timmar 5 minuter. Enligt Banverkets projektledare kommer biljettpriserna att bli högre än för vanliga tåg. 6 mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg för höghastighetståg och snabba regionaltåg mellan Västra Götalands läns två största städer. Målet är smidigare arbetspendling och ökad tillgänglighet till Landvetter flygplats. Planerad byggstart för sträckan Göteborg-Borås är enligt trafikverket 2025-2027. Med en restid på cirka 20–35 minuter (beroende på antalet stopp) efter utbyggnad blir dessa två kommuner mer integrerade arbetsmarknadsmässigt. Många pendlar redan, men det tar en timme med kollektivtrafik, i första hand används buss, och 45 minuter med bil. Snabbtågen bedöms ta cirka 15 minuter till flygplatsen både från Göteborg och Borås. Den gamla Kust till kust-banan väster om Borås planeras även fortsättningsvis vara i drift, främst för godstransporter (man vill inte ha dem Göteborg-Alingsås), men kanske också för lokaltåg till orter längs banan. Trafikverket (tidigare Banverket) har beslutat om en av tre delar av sträckningen mellan Göteborg-Borås , nämligen mellan Mölnlycke och Bollebygd. En järnvägsutredning för övriga två delsträckor pågår. Längd: Cirka 8–11 kilometer ny järnväg mellan Almedal och Mölnlycke. Status (2016): Genomföra en lokaliseringsutredning för att komma fram till en korridor där den nya järnvägen ska gå. Längd: Cirka 2,5 mil ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd.
