Boule
Boule eller pétanque som är en variant av flera olika boulespel är ett spel och en sport, som spelas genom att kulor av stål kastas mot en liten träkula, kallad "lille". Det moderna spelet har sitt ursprung i Frankrike. Ordet boule är egentligen det franska ordet för klot. I Frankrike och de flesta andra länder benämns spelet pétanque. Oftast spelar man på hårt grusunderlag. Gräsmattor och sandstränder är mindre lämpliga för boule. Kloten är oftast av stål och har en tillåten diameter mellan 70,5 mm - 80 mm och har en tillåten vikt på mellan 650 g - 800 g. Det finns både "hårda" och "mjuka" klot. Redan i forntidens Egypten förekom kast av stenar mot fasta mål. Via antikens Grekland kom kastandet till Romarriket. Romarna förde sedan ut föregångaren till modern boule till sina provinser. Några lokala varianter lever än idag kvar. Boule spelades från början av romerska legionärer i södra Frankrike. Den moderna formen av spelet boule har sitt ursprung i Frankrike och kommer från kulsporten jeu provençal. Historien säger att det var en skicklig provençalsk spelare som på ålderns höst på grund av begränsad rörlighet hade svårt att delta. Hans namn var Jules Lenoir och hans kamrater ändrade reglerna något så att även han skulle kunna vara med. Båda fötterna skulle vara i ringen när klotet kastades på franska "avoir les pieds tanqués" Det är den formen som idag kallas pétanque och vars främsta kännetecken är att spelaren ska stå i en ring. Ett parti boule börjar med att man skakar hand med sin motspelare och lottar om vem som ska börja. Det lag som vinner lottningen ritar en ring som är maximalt 50 centimeter och minst 35 centimeter i diameter, ställer sig i den och kastar ut lillen mellan 6 och 10 meter (gäller vuxna / unga spelare). Sedan kastar laget ett klot mot lillen. Därefter kan det andra laget välja mellan att skjuta bort klotet om det ligger nära eller att kasta ett klot som hamnar närmare än motståndarens klot. När lagen har kastat varsitt klot bedömer man vilket som ligger närmast lillen. Det lag som ligger längst ifrån får då kasta ett klot igen. En ny jämförelse görs. Så fortsätter det tills att ena laget har kastat det antal klot det disponerar. Därefter kastar det andra laget sina resterande klot. När alla klot är kastade får det lag poäng för alla klot som ligger närmare lillen än motståndarens närmaste klot. Match spelas i regel tills det ena laget uppnår 13 poäng. Taktiken inom boule handlar ytterst om att använda sitt klot på ett optimalt sätt, utifrån spelarnas förmåga och spelets situation. Duktiga spelare på elitnivå skjuter ofta, då deras träffprocent är hög. Ett bra skott kan innebära att man både lägger och skjuter samtidigt, det vill säga att man får en fullständigt elastisk stöt och byter plats med det liggande klotet, en så kallad carreau. För sämre spelare lönar det sig ofta bättre att placera ett klot framför lillen, så att det ligger ivägen för motståndaren, än att skjuta och missa. Ett viktigt inslag i boulespelet är - enligt vissa spelare - att "spela snålt". De menar då att det kan vara bättre att förlora en poäng än försöka vinna flera poäng. Många termer i boule är – liksom namnet på själva spelet – på franska även internationellt. Nedan listas ett antal av de viktigare termerna. Svenska Bouleförbundet har omkring 12 000 medlemmar, varav cirka 6 000 årligen löser tävlingslicens. Det grundades 1977. Förbundet är anslutet till Riksidrottsförbundet. Cirka 230 bouleföreningar är anslutna till Svenska Bouleförbundet, som har stor del av sin verksamhet fördelade på åtta distrikt. SM i boule arrangeras sedan 1978 av Svenska Bouleförbundet (SBF) en gång om året, normalt under vecka 29. Boule-SM samlar årligen drygt 1500 deltagare. För att delta i SM behövs ingen kvalificering utan det räcker med att vara innehavare av en boulelicens som kan erhållas via en av klubb ansluten till SBF. Singel: (en mot en) tre klot per lag.
Boule de neige
Boule de neige (Snöboll) är en opéra bouffe i tre akter med musik av Jacques Offenbach och libretto av Charles Nuitter och Tréfeu. Operetten framfördes första gången den 14 december 1871 på Bouffes-Parisiens. Boule de neige är en bearbetning av Barkouf, vars föreställning på Opéra-Comique 1860 endast spelades sju föreställningar. I sitt nya verk tog Offenbach musikstycken från delar av Barkouf och andra verk. Hunden Barkouf blev till björnen Snöboll och handlingen flyttades till Lahore hos Khagan. Offenbach lade till en kvartett och en sextett. Titeln på verket skulle ursprungligen vara Balabrelock , uppkallad efter premiärministern. Verket blev liksom Barkouf ingen större framgång men spelades under 1872. Styckets hjälte är en björn som heter "Snöboll". Precis som i Barkouf har monarken installerat ett djur på tronen som emellertid nu har blivit ohanterlig, i hopp om att rädslan som väckts för ett vilt djur kommer att bli bättre för ett folk som är alltför benäget till revolutioner och snabbt kan resa sig upp. Efter att ha blivit utnämnd till hospodar signerar Snöboll alla konstiga dokument med sin klo genom djurtämjerskan Olga. När Olgas älskare Kachmir klär ut sig i en björnfäll, för att undkomma polisen, slutar det med att han ersätter Snöboll som härskare.
Cronhielmsparken
Cronhielmsparken är en park belägen i stadsdelen Rosengård i Malmö. Parken ligger mellan området Apelgården och Östra kyrkogården och utgörs av ett kulligt landskap med gräsmattor och ängar. Delar av parken fylls ut av sandlådor, gungor, lekplatser, grillplatser, bollplaner, boulebana med mera. I öster avslutas grönområdet med en idrottsplats i anslutning till Kryddgårdsskolan. Vid Cronhielms väg finns en inhägnad hundrastplats. Längst i väster ligger Apelgårdsskolan. Malmö Cup i Boule anordnades i parken år 2004. Parken namngavs 1969, i likhet med den närliggande Cronhielms väg, efter Johan Cronhielm.
Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige
Under maj månad genomförde Folkhälsomyndigheten en utvärdering av råden för äldre, som offentiggjordes 27 maj. Sammanfattningsvis var slutsatserna i utvärderingen att de råd som tidigare hade givits skulle kvarstå, och att riskförändringen även för unga äldre (omkring sjuttioårsåldern) inte var stor. Samtidigt förtydligade man i samband med att utvärderingen offentliggjordes att sociala aktiviteter och kontakter är okej utomhus, om man kan hålla avstånd. Man gav som exempel fika på avstånd utomhus, picknick, krocket, boule och liknande aktiviteter. Catarina Kärkkäinen vid Timbro sade i februari 2021 att informationen från regeringen om grunden till besluten för pandemihanteringen var bristfällig. Det var oklart vilka antaganden som regeringen hade utgått ifrån och vilka avvägningar de gjort. Det gjorde det svårt att bedöma beslutens riktighet. Folkhälsomyndigheten är expertmyndighet för smittskyddsarbete i Sverige. Myndigheten ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Folkhälsomyndigheten ska, enligt sin instruktion, även övervaka smittspridningen samt ta fram planer och initiativ till åtgärder för att hindra den. Detta gäller dock bara de områden som berör själva smittspridningen, medan regeringen ansvarar för andra överväganden, bland annat vad gäller ekonomiska åtgärder. Det stora myndighetsansvaret härrör ur svensk förvaltningshistoria, som delvis skiljer sig från många andra länder, inklusive Sveriges grannländer, som Danmark och Finland. Samtliga regioner i Sverige bytte strategi och avbröt smittspårningen redan i mitten av mars, på Folkhälsomyndighetens inrådan för att Stockholms region då hade nått ett kapacitetstak. Sverige har, till skillnad från många andra länder, inte genomfört tvingande karantän av utlandsresenärer och utegångsförbud för befolkningen, och inte samma utsträckning stängt ned för- och grundskolor, restauranger och skidorter. Sverige har successivt infört restriktioner, och myndigheter har förändrat sina råd när läget har förändrats. Motiveringen var att man trodde att de negativa effekterna i det långa loppet skulle bli större än de positiva vid en snabb och total nedstängning, eftersom sjukvården skulle tappa personal som var småbarnsföräldrar, och eftersom befolkningens motivering att följa restriktioner annars skulle sjunka med tiden och vid senare smittspridningsvågor. Istället för direkta tvångsåtgärder har befolkningen fått tillit och större eget ansvar. De grundläggande råden är förutom god handhygien och distansering att personer med symptom och i riskgrupp ska stanna hemma, att personer som kan arbeta hemifrån ska göra det, men att samhällsviktiga funktioner ska upprätthållas så länge som möjligt. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson larmade i februari 2021 om mejl bestående av hot och hat, men enligt en granskning av Kvartal visade sig många mejl vara saklig kritik. Regeringen och Folkhälsomyndigheten har genomfört följande förbudː. Därutöver har en rad rekommendationer, och beslut som underlättar efterföljandet av dessa, meddelats av olika svenska myndigheter och regeringen. Förskolor och grundskolor ska hållas öppna tills vidare. Särskilt yngre barn har ett omsorgsbehov, och en anledning är att undvika att vårdpersonal stannar hemma från arbetet för att ta hand om sina barn eller att mor- och farföräldrar i riskzon vårdar barnen. Regeringen har beslutat att skolor som håller öppet ska få möjlighet till flexibla lösningar som distansundervisning och att förlänga terminen. Gymnasieskolor, universitet, högskolor och vuxenutbildning hölls öppna under en tid, men efter att Folkhälsomyndigheten från och med 18 mars rekommenderat stängning, med vissa undantag, har skolor bedrivit undervisning på distans.
Västgöta nation, Uppsala
Västgöta nation, dagligt tal Västgöta eller VG, är en nation vid Uppsala universitet. Nationen grundades 1639, samma år som Västmanlands-Dala nation, och är därmed en av de två äldsta nationerna i Uppsala . Västgöta nation är med sina cirka 1 300 medlemmar en ganska liten nation, men trots detta har man ett omfattande kulturutbud med bland annat tre körer, en teaterförening och en orkester. Nationshuset ligger precis vid Fyrisån och är troligen byggt 1604, källarvalven är dock ännu äldre. Huset är ett av få hus i centrala Uppsala som överlevde stadsbranden 1702. Bland de tidigare ägarna märks särskilt fältmarskalk Lennart Torstenson. Huset har varit i nationens ägo sedan 1825. Nationen bedriver såväl en extensiv kulturverksamhet som restaurangverksamhet. Till kulturen hör de tre körerna (Västgöta Nationskör, Västgöta nations manskör (Korgossarna) och Västgöta nations damkör), Västgöta nations Teatergrupp, tirolerorkestern Cafe Innsbruck, Västgöta nations Kantatgrupp och idrottsföreningen VGIF. Till restaurangverksamheten räknas nationens gasquer, ölkällaren Djäknen, sopplunchen, kvällsrestaurangen KÄK och Märtas söndagsbrunch. Gasquerna är de traditionella middagarna med efterföljande släpp. På våren har Västgöta följande traditionella middagar: Kulturgasque, Sångboksgasque, Damsupé, Herrmiddag, Majmiddag, Vårbal samt vart fjärde år Skottårsbal. Tidigare har nationen också haft en Valborgsgasque - den är sedan några år tillbaka ersatt med en traditionell sillunch. Mitt i sommaren, vanligtvis sista lördagen i juli, äger den traditionella Sommarmiddagen rum. På hösten är det Kräftgasque, Damsupé, Herrmiddag, Gåsmiddag, Sångboksgasque och Luciagasque. Sedan hösten 2018 har Gåsmiddagen eller Gåsbalen bytt namn till Höstbal. Djäknen är nationens pub, belägen i de medeltida valven under nationshuset. Tidigare hade nationen en restaurang som hette Torstensson, vilken från och med hösten 1998 ersattes av legendariska Blå, en fiskrestaurang öppen på torsdagar. Hösten 2011 huserade en krog inspirerad av det sydfranska köket, Boule De Suife, i huset. Sedan hösten 2014 hette nationens restaurang Gunnars Bord, namngiven efter den före detta Förste kuratorn och hedersledamoten Gunnar Wennerberg. Nationen vann 2009 nationstävlingen Årets Nationskök, en tävling mellan Uppsalas samtliga 13 studentnationer. För närvarande kallas restaurangverksamheten för Restaurang KÄK, och är öppen tre till fyra gånger per termin. Utöver detta bedriver nationen en frekvent uthyrningsverksamhet, framförallt för disputationsfester. Västgöta Nationskör är nationens blandade kör, och den största av nationens tre körer med cirka 50 medlemmar. Repertoaren är blandad med allt från visor och traditionell musik till pop och gospel, och framförs vid såväl nationssittningar som externa händelser. Nyintag av medlemmar sker vid varje terminsstart. Västgöta nations manskör (VGMK) eller Korgossarna är en akademisk manskör vid Västgöta nation. Dirigent är sedan 2015 Rebecka Gustavsson. Repertoaren hämtar inspiration både från den svenska manskvartettsången och från utländska källor såsom Tjajkovskij och Beach Boys. Kören stoltserar gärna med sina polyglotta kunskaper. Västgöta nations manskör gör årsvis en till två körresor. Turnéerna har tidigare gått till Baltikum, Tyskland, Cambridge, London, Barcelona, Frankrike, Rom, Wien, Tammerfors, Ryssland, Turkiet, Polen, Estland och Italien. I början av varje termin tar kören in nya sångare. Västgöta nations damkör (VGDK) är Västgöta nations yngsta nationskör, samt den minsta. Kören har framträdanden på många av nationens gasquer och middagar, bland annat Herrmiddagen som hålls en gång per termin av nationens damer för nationens herrar. Repertoaren är blandad och har inkluderat framföranden av såväl Lady Gaga-medleyn, engelska madrigaler och Hasse och Tage-sånger. Intagning av nya medlemmar sker i början av varje termin. Nylands nation, Helsingfors.
Fångarna på fortet
Mellan cellerna (och duellerna) får laget/lagen chans att få nycklar hos en gåtman som finns på fortet. Gåtmannen har under säsongerna bytts ut till olika personligheter. Den första gåtmannen var Oraklet i tornet (spelad av Martin Myrberg). Däremellan har gåtmännen bytts ut från säsong till säsong även om vissa gåtmän har varit med fler år än andra. Exempelvis var Fader Fouras (spelad av Stig Ossian Ericson) gåtmannen i den andra till nionde säsongen och hans efterföljare i den tionde och elfte säsongen var Dan Bäckman (spelad av Felix Herngren). Sedan dess har gåtmannen bytts ut varje säsong: Bebé Fouras (spelad av Rolf Skoglund) i den tolfte säsongen, Kurt Olsson (spelad av Lasse Brandeby) i den trettonde säsongen, Stellan Silvertass (spelad av Peter Magnusson) i den fjortonde säsongen och Papa Fouras (spelad av Börje Ahlstedt) i den femtonde och sextonde säsongen. Beroende på hur laget/lagen ligger till i insamlade nycklar varierar också antalet chanser hos gåtmannen, men brukar ligga på två–tre försök. Efter att nycklarna är insamlade börjar jakten på ledtrådar i äventyren. Under äventyren ska laget leta efter ledtrådar. Dessa ledtrådar leder slutligen till ett lösenord som frigör fortets skatt. Beroende på hur lång programtid som återstår får lagen olika många chanser på sig att samla ihop ledtrådar. I de senare säsongerna brukar lagen få ungefär fyra försök på sig att knäcka ordet. Efter att programmet återkom igen i tablån år 2003 och 2005 (samt även efter återkomsten 2010) hade reglerna för äventyren ändrats så att bara ett av de två mötande lagen fick tävla i äventyren och göra skattkammaren. Undantag gavs i de säsonger som har haft säsongsfinaler där bägge lagen gör både äventyr och skattkammaren. Från höstsäsongen 2013 ändrades reglerna igen till att omfatta att bägge lagen nu gör både äventyr och skattkammaren. I den sjätte säsongen infördes Fader Fouras "innersta rum" eller Rådets kammare, där laget kunde vinna mer tid i skattkammaren, genom att vinna i olika grenar över fortets väktare. Detta togs dock bort till säsongerna därpå. När ledtrådarna är insamlade ska laget ta sig in i skattkammaren och försöka komma på rätt lösenord för att skatten ska frigöras. Upplägget för skattkammaren har sett olika ut från säsonger till säsonger. Under säsongerna 1992–1998 inleddes momentet med att laget simmade in i skattkammaren, satte sedan i de sju nycklarna inne från skattkammaren, bokstaverade lösenordet på stora golvplattor och om det var rätt ord frigjordes skatten som deltagarna då kunde samla in. Från simningen inleddes hade deltagarna cirka tre minuter på sig att genomföra momenten (tiden för skattkammaren startade beroende på hur mycket tid som återstod av ordinarie tävlingsminuterna). När det var 30 sekunder kvar av skattkammartiden började grinden till skattkammaren att sänkas varför laget då fick sluta samla boyarder och bege sig ut från skattkammaren. Sedan räknades pengarna och programmet var slut. I senare säsonger har delar av dessa moment behållits, men en stor skillnad är att simningsmomentet har utgått helt. I säsongsfinaler från 2003 och även från höstsäsongen 2013 (när bägge lagen gör skattkammaren) har upplägget sett helt annorlunda ut. När TV3 tog över sändningsrättigheterna från TV4 gjordes en del ändringar. Bland annat blev det kortare sändningstid, endast fem nycklar behövdes för att öppna gallret till tigerburen, en del celler och äventyr byttes ut, och simdelen till skattkammaren försvann helt. Däremot var dvärgarna kvar, liksom La Boule och Fader Fouras. Dessutom var det inte alltid blandade tjej- och killag, utan temalag (som sportlaget, dokusåpalaget etc.). Under den nionde säsongen genomfördes serien som en tävling, där de tre lag som samlade ihop mest pengar fick komma tillbaka en gång till och tävla på nytt.
