Brädspel
Brädspel är en sammanfattande benämning för den typ av bordsspel där två eller flera personer spelar på en spelplan (ett bräde). Många traditionella brädspel har i Sverige kallats för sällskapsspel och i vissa fall även konfliktspel. Brädspel avgörs genom slumpen, spelarnas strategiska och taktiska val, eller en kombination av dessa. Schack, shogi, Tic Tac Toe, Go, Xiangqi, Dam och Kalaha är exempel på brädspel som har funnits mycket länge (flera tusen år i vissa fall) och spelas med enkla spelpjäser på ett enkelt bräde. Brädspelen har utvecklats mycket sedan dess och idag finns det en uppsjö av mycket varierande brädspel. Monopol och Fia med knuff är numera klassiker som de flesta känner till och ännu nyare spel så som Carcassonne och Settlers of Catan har blivit populära som familjespel. Det finns även betydligt mer avancerade spel som till exempel World in Flames och Advanced Civilization med flera tusen spelmarkörer och som kan ta många timmar, dagar eller veckor att spela färdigt. I dagens spel blandas ofta kort och tärningar in i spelen för att få slumpmässighet och ibland är gränsen mellan kortspel och brädspel hårfin. De flesta av de större spelen finns inte på svenska och många av de spel som produceras i Sverige görs på engelska. I en del spel arrangeras även världsmästerskap, även om de flesta spelar främst för att ha roligt. Det har vuxit fram många föreningar kring brädspelshobbyn, och en stor del av dem är anslutna till Sverok (Sveriges roll- och konfliktspelsförbund). Det arrangeras även flera spelkonvent runt om i landet, där besökare kan spela för nöjes skull samt delta i olika tävlingar. Där ges också chansen att pröva olika spel, nya såväl som gamla. Exempel på större spelkonvent är LinCon i Linköping och Gothcon i Göteborg. Brädspel har funnits åtminstone sedan den förantika egyptiska civilisationen. I Romarriket spelade man bl.a. ludus latrunculorum och kvarnspelet. Go, schack, backgammon och olika kortspel har en mycket lång tradition. 1930 utvecklades Monopol, vilket brukar anses som det första moderna brädspelet. 1957 kom succéspelet Risk. På 1980-talet slog den tyska brädspelsstilen igenom och antalet brädspel exploderade. 2009 kan brädspelsmarknadens storlek i världen (Sverige) uppskattas till 50 (0,9) Bkr. Det finns uppskattningsvis 950 brädspelstillverkare i världen. På senare år har brädspelsgenren Euro Games vuxit starkt och gjort att brädspelshobbyn vuxit enormt. Euro Games är en benämning på spel som har ett starkt inslag av strategi och där elementet slump nästan inte existerar längre. Många Euro Games har istället för tärningar en avancerad mekanik som gör spelet intressant och lättspelat. Många Euro Games har även en kortare speltid än traditionella brädspel som Monopol. Några numera klassiska Euro Games är bland annat Settlers of Catan, Carcassonne och Ticket To Ride. Andra populära Euro Games är bland annat El Grande, Agricola och Puerto Rico. Abstrakta strategispel som Schack, Hnefatafl, Arimaa, Irensei eller Pacru. Brädspel av tysk stil, eller "Eurogames", såsom Settlers of Catan eller Puerto Rico. Tävlingsspel som Parchisi eller Backgammon. Roll-and-move spel, som Monopol eller Fia med knuff. Frågesport såsom Bezzerwizzer, Den svenska myllan, Geni, NE-spelet eller Trivial Pursuit. Strategispel, allt från Risk till Oljan.
Schackbräde
Schackbräde är den spelplan som brädspelet schack spelas på. Ett schackbräde består av ett rutnät om 8×8=64 kvadratiska rutor. Ett schackbräde är alltså indelat i åtta horisontella så kallade rader, samt åtta vertikala så kallade linjer. Raderna är markerade med siffrorna 1 till och med 8, ordnade nerifrån och upp med utgångspunkt från vitspelarens utgångsställning. Linjerna är i sin tur markerade med bokstäverna a till och med h, ordnade från vänster till höger, sett från vits utgångsställning. På så vis uppstår ett koordinatsystem, som man använder för att ange de enskilda schackpjäsernas positioner och förflyttningar över brädet, se schacknotation. Ofta är rutorna färgade omväxlande svarta och vita eller nyanser därav, och de olika rutorna omnämns sålunda mörka respektive ljusa fält. Inför ett schackpartis början placeras brädet så, att de respektive spelarnas nedre vänstra ruta – med koordinaterna a1 för vitspelaren, och h8 för den spelare som för de svarta pjäserna – alltid är ett mörkt fält. Förutom schack spelas också dam på schackbräde – i damspel kan dock brädets storlek vara antingen 8×8, 10×10 eller 12×12 rutor. Othello, även kallat reversi, spelas på ett bräde med ett liknande rutmönster av samma storlek, men som oftast är enfärgat.
Spel
Olika typer av spel har påträffats från så tidigt som 2600 år före kristus, och har varit en betydande del i människans liv i alla kulturer. Senet, Mancala och Go är några av de äldsta spelen vi känner till. Ett spel utser ofta en vinnare eller ett vinnande lag. Vissa spel utser dock en förlorare, och åter andra spel ger varken vinnare eller förlorare. Ofta räknas inte sporter, som till exempel fotboll, som ett spel, men ibland gör de det. Gränsen är flytande. Dessutom skiljer man ibland mellan å ena sidan spel och å andra sidan lekar som till exempel hoppa hage, kurragömma, kasta snöboll med mera. Man kan dela in spel i flera olika grupper. Kortspel är spel som spelas med spelkort. Exempel: Whist, Bridge, Poker, Black Jack, Kille, Skat, Rummy, Finns i sjön. Brickspel är spel som spelas med spelbrickor till exempel Domino eller Mahjong. Brädspel är spel som spelas på ett bräde där man flyttar runt spelpjäser enligt vissa regler. De delas upp i konkreta brädspel och abstrakta brädspel. Typiska abstrakta brädspel är Schack, Backgammon, Go, Dam och Othello. I de konkreta brädspelen brukar man förutom bräde och spelpjäser dessutom använda andra redskap såsom till exempel tärningar, låtsaspengar eller kort. De enklare, mer familjevänligare, brädspelen brukar kallas sällskapsspel. Ett typiskt sällskapsspel är Monopol. Brädspel som Risk eller World in Flames brukas kallas konfliktspel. Se även figurspel. I frågespel, även kallade frågelekar eller frågesportspel, sätts deltagarnas kunskaper på prov när de ska svara på kunskapsfrågor. Dessa räknas ibland som sällskapsspel, särskilt om man använder tärningar och bräde också som ju är typiskt just för sällskapsspelen. Exempel: Geni, Risky Business och Trivial Pursuit. Vissa frågespel är samtidigt TV-program: Jeopardy!, Vem vill bli miljonär. Gissningsspel: Hänga gubbe, Tjugo frågor. I rollspel ska deltagarna anta roller, det vill säga låtsas vara någon annan än de egentligen är. Exempel: Drakar och Demoner, Call of Cthulhu, Mutant, Vampire: The Masquerade. Se även levande rollspel. Utomhusspel (eller utomhuslekar) utövas som framgår av namnet utomhus, till exempel på en gräsmatta. Detta vanligtvis på grund av att spelredskapen (bollar, klubbor, käglor etc.) är för stora för att använda inne. Exempel: Kubb, boule, pärk, cricket och krocket. Den här spelgruppen har inga klara gränser mot vad som bör definieras som idrott och vilka som är "riktiga" spel. Vad för slags aktivitet är till exempel Paintball? Andra spel/idrotter måste utövas i särskilda lokaler, som till exempel bowling och curling. Se även bollspel. Datorspel spelas antingen på en hemdator, eller på en spelkonsol vid tv:n, kallas dator- respektive TV-spel. Även elektro-mekaniska spel som till exempel flipperspel kan räknas ibland till samma grupp som elektroniska spel. Rent mekaniska spel som till exempel biljard kan anses bilda en egen grupp. En vag grupp som man skulle kunna kalla "pusselspel" innehåller sådant som pussel, träknutar, tangram, femtonspelet, Rubiks kub med mera. Här handlar det om att utmana sig själv och försöka lösa ett problem, i stället för att tävla med andra om vem som lyckas bäst med en uppgift. Många datorspel är också ensamspel av denna sort. Det finns också kortspel för en person av "pusselkaraktär", dessa kallas patienser. Gränsen är flytande mellan dels "pusselspelen" i denna grupp, dels korsord, tankenötter, gåtor, "knep-och-knåp" och dylika aktiviteter. Ändå säger man nog inte att till exempel korsord är ett slags spel.
Ryska posten
Ryska posten är en sällskapslek som riktar sig till barn i åldern 10 år och uppåt. Den går ut på att en brevbärare från ryska posten ska dela ut post till en okänd mottagare, och posten är i själva verket någon form av kroppsberöring. En brevbärare och en lekledare utses. Brevbäraren går ut ur rummet och knackar på dörren. Lekledaren frågar vem det är och brevbäraren svarar att det är ryska posten. Lekledaren frågar om posten är till "den", "honom" eller "henne" och pekar på en av deltagarna i rummet. Brevbäraren måste då svara ja eller nej, utan att veta vem lekledaren pekar på. Svarar brevbäraren "nej" pekar lekledaren på en annan deltagare och så fortsätter det tills brevbäraren svarar "ja". Då frågar lekledaren om det är "handtag" (handskakning), "famntag" (kram), "klapp" eller "kyss" som ska delas ut. När brevbäraren valt ett av alternativen och svarat får den öppna dörren och komma in i rummet för att "dela ut posten" till den förvalda deltagaren. Nästa omgång är det mottagarens tur att vara brevbärare. Nyare tillägg att välja mellan förekommer, såsom hångel, långtradare (lång kyss) och så vidare. Deltagarna kan delas in i pojk- och flicklag. I Anders Jacobssons och Sören Olssons Självklart, Sune från 1986, leker Sune och hans vänner leken när Sune har party hemma hos sig. 1992 släpptes även brädspelet Sune och ryska posten.
Schackpjäs
En schackpjäs är en spelpjäs som används i brädspelet schack. Vid början av schackparti finns 32 schackpjäser utplacerade på schackbrädets 64 rutor. Det finns sex olika slags schackpjäser: bönder, torn, springare, löpare, damer och kungar. Enligt en vanlig terminologi delas pjäserna upp i bönder, lätta pjäser (springare och löpare), tunga pjäser (torn och dam) samt kung. Det är vanligt att inte bönderna räknas som pjäser, utan endast de övriga fem. De olika pjäserna följer olika regler för hur de får flyttas runt på brädet.
Solitär
ett djur som i naturen lever ensamt utom under brunsten. en växt som inte bildar bestånd. Solitär (brädspel) – ett brädspel. Solitaire (patiens) – en patiens. Solitaire (musikalbum 1972) – musikalbum från 1972 av Neil Sedaka. Solitaire (James Bond) – bondbrud i James Bond-boken Leva och låta dö. Solitär (roman) – roman av Åsa Mattsson.
Drakborgen
Drakborgen är ett brädspel i fantasymiljö, som gavs ut på svenska av Alga och Brio hösten 1985. Spelet skapades av Jakob Bonds och Dan Glimne och den första idén till Drakborgen föddes under Bonds gymnasietid. Bonds presenterade Drakborgen för Alga i början av 1980-talet och Glimne, som på Alga hade börjat arbeta på ett eget liknande projekt med namnet Trollkarlens borg, såg potentialen i spelet. Med inspiration från bland annat bokserien Sagan om ringen och brädspelet Dungeon! slog de ihop sina projekt och skapade ett spel inom genren "familjefantasy", och tillsammans med illustratören Anders Jeppsson utvecklade de Drakborgen under tiden fram till lanseringen. Drakborgen spelas med upp till fyra hjältar och spelarna ska ta sig in i Drakborgen med sina hjältar och samla på sig skatter och den spelare som får ut sin hjälte ur borgen med högsta sammanlagda värde på sina skatter vid spelets slut vinner. Om ingen hjälte överlever eller hinner ta sig ut ur borgen vid spelet slut förlorar samtliga spelare. Brädet utgörs av en slumpmässig labyrint som spelarna själva skapar och inuti Drakborgen kan spelarens hjälte stöta på hinder såsom fällor och monster. I mitten av brädet finns en skattkammare som vaktas av en sovande drake som, om den vaknar, attackerar hjältarna som befinner sig i skattkammaren. Drakborgen marknadsfördes som ett krävande spel med mycket regler och "hög dödlighetsgrad". Spelet fick främst positiva reaktioner när det lanserades, vilket till viss del överraskade Bonds och Glimne då de inte var beredda på den succé som Drakborgen blev. Spelet lanserades på flera andra språk under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal och fick i Sverige ett expansionspaket under titeln Drakborgen II 1987. 2015 hade Drakborgen sålts i uppskattningsvis 250 000 exemplar världen över och gett upphov till uppföljaren Drakborgen Legenden från 2002 samt åtminstone två nyutgåvor. Drakborgen spelas med upp till fyra hjältar: Bardhor Bågman (en armborstskytt), Riddar Rohan (en riddare), Sigeir Skarpyxe (en barbar) och Aelfric Brunkåpa (en munk). Spelarna ska ta sig in i en borg med sina hjältar och samla på sig skatter och den spelare som får ut sin hjälte ur borgen med högsta sammanlagda värde på sina skatter vid spelets slut vinner. Om ingen hjälte överlever eller hinner ta sig ut ur borgen vid spelet slut förlorar samtliga spelare. I mitten av brädet finns en skattkammare som vaktas av en sovande drake. Denna drake kan vakna och attackera hjältarna som befinner sig i skattkammaren, det är dock inte tvunget att besöka skattkammaren under spelets gång för att vinna i Drakborgen. Ett spel varar i maximum 26 rundor, efter det går solen ned och alla spelare som fortfarande har kvar sin hjälte inne i borgen har förlorat spelet. Det är möjligt att spela Drakborgen med endast en hjälte, men då krävs vissa ändringar av spelreglerna. Brädet utgörs av kvadratiska rumsbrickor och en dubbel rumsbricka, som är skattkammaren. Dessa rumsbrickor dras av spelarna och bildar slumpmässigt brädet i form av en labyrint. Somliga rumsbrickor skapar hinder för spelarens hjälte, såsom dörrar, fällgaller eller bråte. Några rumsbrickor har fällor som kan skada spelarens hjälte medan andra består av korridorer som förflyttar hjälten till en angränsande ruta på brädet. I Drakborgen tvingas spelarna att dra kort vid olika tillfällen under spelets gång, vilka kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Spelarnas hjältar riskerar även att behöva strida mot monster i borgen och att genomföra tester baserat på egenskaperna styrkefaktor (SF), vighetsfaktor (VF), rustningsfaktor (RF) och turfaktor (TF). Hjältarna har ett antal kroppspoäng (KP), som indikerar hur mycket skada en hjälte tål innan den dör. En uppdaterad utgåva av DungeonQuest lanserades den 3 oktober 2014 och tillskrevs Jakob och Gustav Bonds samt Glimne. Denna utgåva tog bort spelets tidigare koppling till Terrinoth, förutom i den spanska utgåvan.
