Gunga
En gunga är en sits med lodräta rep eller kedjor fästa i en ställning eller en trädgren. Sitsen kan bestå av en träplanka, gummi, plast eller ett däck. Den sittande på denna kan utföra en pendelrörelse, alltså gunga, fram och tillbaka, antingen genom att någon puttar på eller genom egen kraft. Gungor finns i allmänhet på lekplatser och skolgårdar, och används främst av barn. Gungor sätts ibland även upp i trädgårdar då barnen är små. Däckgungor med dubbla däck, ett större och ett mindre, riktar sig till yngre barn. Meningen är att barnet ska sitta på det större däcket och använda det mindre däcket som fotstöd. För småbarn finns ofta gungor där barnet sitter mer nedsänkt och därmed säkrare. På lekplatser hänger gungorna ofta bredvid varandra på en större gungställning.
Ängsjö friluftsgård
Ängsjö friluftsgård är en anläggning för friluftsliv, det är ett friluftsområde som ligger längst i norr vid Mälaren vid nordspetsen i norra Järfälla kommun, cirka 4 km norr om Stäket. Vid friluftsgården finns möjlighet att motionera, träna och aktivera sig året runt. Här finns möjlighet att bada bastu, uppleva naturen och att få frisk luft. Ängsjö friluftsgård ägs av Järfälla kommun och har adress Ängsjövägen 141 i Järfälla. Buss 548 går till och från Ängsjö med start- och slutpunkt vid Kallhälls station. Vid friluftsgården finns stora grönytor för lekar, bollspel och pick-nick. Vid Ängsjö friluftsgård finns det motionsspår och motionsslingor i olika längder, båt- och kanotuthyrning, grillplatser, barnvänliga badplatser, handikappvänlig strandpromenad, naturstig, äventyrsstig för barn och vildmarkshydda samt gungor. Här finns också en indianby med fort. Under sommaren kan man hyra kanoter och roddbåtar. På vintern finns en rundbana för skridskoåkning på 2,5 km som ordnas på Mälaren, med anslutning till Vikingaslingan, då isen tillåter detta. Vid Ängsjö friluftsgård finns också en servering med café och försäljning av kaffe, kaffebröd och glass med mera och med möjlighet att sitta vid bord och stolar utomhus. Inom Ängsjö friluftsområde finns det fyra lokaler att hyra. Uthyrning kan ske för till exempel klassfester, övernattningar eller vid konferens av olika slag. Det finns tre uppvärmda raststugor, varav en är öppen dygnet runt och två finns att hyra. Tre hälsingestugor finns för uthyrning. Övernattning med möten och konferenser kan ordnas i Lugnhamn. På området ligger det en motionscentral med bastu, dusch och omklädningsrum mot en viss kostnad, då krävs köp av inpasseringsknappar. Toaletterna vid motionscentralen är öppna dygnet runt, de är kostnadsfria. En hjärtstartare eller defibrillator finns tillgänglig på plats i motionscentralen. 1694 var Ängsjö bebott och då kallades Ängsjö för Lilla Klomsten. Genom åren har gården genomgått skiftande öden. 1958 köptes Ängsjö gård av Järfälla kommun för att användas som friluftsgård. Verksamheten kom igång 1960 och sedan dess har det funnits servering på bottenvåningen i Ängsjös villaliknande manbyggnad. Vid Lugnhamn bodde också under en lång period Sollentuna häradsallmännings skogvaktare. Mycket pekar på att de första bodde här redan i slutet av 1600-talet och den senaste flyttade härifrån till Strömsdal 1875. I mantalslängden från 1800 var flera personer upptagna som boende vid Lugnhamn. Naturforskaren Anders Sparrman var en av de personer som var upptagna som boende. Han var en känd Linnélärjunge och han deltog bland annat på James Cooks andra resa i Söderhavet och i Södra Ishavet. Söder om badplatsen, nere vid stranden, har det funnits en hamn, platsen kallas Lugnhamn, till in på 1900-talet. Kvar finns en ångbåtsbrygga samt husgrunder som möjligen är resterna efter ett tegelbruk. Invid Lugnhamn finns också ett flyttblock, som är ett av de mäktigaste minnena från istiden i kommunen. På en karta från 1600-talet är flyttblocket utmärkt med namnet "Tjuvstenen". Ett annat namn som förekommer på flyttblocket är Klomsten vilket också var namnet på det torp som låg i stenens närhet, och som är känt första gången på 1460-talet. I slutet av 1700-talet etablerades här ett linneblekeri och en spinnskola. I samband med detta bytte Klomsten namn till Lugnhamn. Den timrade och panelade byggnaden under brutet tak, som i dag kallas Lugnhamn, var med största sannolikhet linneblekeriets huvudbyggnad redan vid 1700-talets slut. Invid Ängsjö friluftsgård finns skogklädda höjder och det ligger sammanlagt tio synliga rösen och övermossade, jordfria, stensättningar av typisk karaktär från bronsålder eller äldsta järnålder. På en av höjderna ligger fem av gravarna samlade till ett mindre gravfält. Tillsammans med de övriga fornlämningarna tyder detta på en bosättning i området under den aktuella perioden.
Ågestabadet (naturistbad)
Ågestabadet ligger på en udde på södra sidan av sjön Magelungen i Ågesta i Huddinge kommun och är Stockholms stads enda officiella naturistbad. Marken ägs av Stockholm stad och drivs av Stockholms Stads Idrottsförvaltning i samverkan med Nf Eos. På 1980-talet uppmärksammades behovet av fler nakenbad i Stockholm. Motioner lades fram i kommunfullmäktige och frågan utreddes. Under en tid uppläts en del av Kanaanbadet vid Mälaren för nakenbad, men efter klagomål från kringboende föreslogs i stället Ågestabadet, ett gammalt barnbad som då inte användes så mycket. Ågestabadet var placerat på avstånd från bebyggelse och var dessutom förhållandevis avskilt. Badet kunde invigas i juni 1989. Badet har en barnvänlig sandstrand. I kanten av stranden finns en badbrygga med badstege och utanför den en förankrad badflotte. Innanför stranden finns en stor gräsyta där sommartid flera hundra personer solbadar. Där finns en fast grill, ett flertal bord med fasta bänkar, en bouleplan (bouleklot finns för utlåning), gungor, dusch och dricksvattenkran, toaletter, soptunnor och cykelparkering. Onsdagar juni – augusti hålls grillkvällar. Vid vackert väder finns ett friluftscafé. Ågesta är ett trevligt familjebad, med barnfamiljer och män och kvinnor i alla åldrar. Platsen är skyltad som "nakenbad" vilket följs. Uddens yttersta kulle är en vacker lund med labyrintartade gångstigar. Platsen används av många besökare för närmast gymnosofisk kontemplation: ett långsamt meditativt skridande i lundens skugga. Vid infarten från Bonäsvägen finns bilparkering som är otillräcklig vid fint väder. Från pendeltåg/tunnelbanestation Farsta strand går buss, därefter cirka 500 m att gå. Badvattnets kvalitet kontrolleras under badsäsongen och publiceras på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Nf Eos svarar för Ågestabadets dagliga drift och aktiviteter. Det öppnas normalt i maj och stängs i september. Badet har ordningsregler. Ågestabadets besökare ska kunna känna sig helt bekväma och trygga. På plats finns normalt flera medlemmar från föreningen. Ta kontakt med dem om någon uppträder olämpligt eller störande. 1. Stranden är öppen för alla. Men nakenhet är ett krav. Undantag ges för solhatt/keps och badskor. 2. Hundar och andra husdjur ska vara kopplade. De får inte tas med till stranden eller ut i vattnet, annat än norr om stranden. 3. Cyklar är inte tillåtna på gräsytan eller stranden. 4. Handduk eller annat sittunderlag ska användas på bänkar och i gungor och motsv. 5. Undvik rökning. Rökning ska ske på en plats som inte stör andra.
Solviksängen
Solviksängen, som ingår i Ålstensskogen i södra Bromma, västra Stockholm, är en öppen äng i en låg dalsänka mellan två tillfartsvägar till Solviksbadet i södra Smedslätten. Ängen ligger söder om Alviksvägen, där Solviksvägen slutar, och sträcker sig till Solviksbadet vid Mälaren. Ängen, som är kantad av lövträd, är anlagd och hålls fri från uppväxande träd, buskar och sly av människohand. Ursprungligen var ängen en torrlagd havsvik. Där finns en lekplats och sedan 2005 en tillfällig förskola. Dalgången vid Solviksängen är en gammal havsvik, som måste ha blivit torrlagd redan i förhistorisk tid. Den lägre liggande dalsänkan vid Ålstensängen har däremot har blivit torrlagd långt senare, ännu på 1400- och 1500-talen gick vattnet långt upp i den vik, i vars övre förlängning Ålstensgatan med radhusen nu ligger. Där nu valborgsmässoelden brukar tändas stod då vatten och väster därom ligger nu Ålstensparken nere vid Mälaren. I kanterna av Solviksängens dalsänka ner till Solviksbadet växer ek, björk, asp och sälg. De ekar som finns kvar inne på badets område är givetvis betydligt äldre än den tidiga bebyggelsen där. Norr om Alviksvägen i Ålstensskogens förlängning ligger en skogsremsa, ett smalt skogsstråk, Storskogen, med sin stora utsikt över Ålsten, mellan villabebyggelsen och som fortsätter norröver förbi Bergviksvägen och Asbjörnsens väg och Smedslättsvägen till Nyängsparken, som leder fram till Västerled och Stora Mossens Idrottsplats och vidare till Abrahamsbergs koloniområde ända upp till Lillsjön och Bromma flygplats, givetvis med smärre avbrott. I kanten av ängen ligger en lekplats med sittbänkar och gungor, klätterställning, sandlåda, rutschkana, lekhus och gungdjur. Vid badet finns sedan 2005 på Ålstens Skogsväg 19 en tillfällig förskola, Förskola Solviksängen. Kring förskolan finns en belyst grusgång. Vid Solviksängen fanns "förr i tiden" en plaskdamm för småbarnen, där plaskdammen låg växer det nu gräs. Solviksängen är en plats för aktiviteter som bollspel, traditionsenligt midsommarfirande, skidspår och solbad i gräset med picknick i nära anslutning till Solviksbadet. Ängen är mycket blöt under vår och höst. För att få bort de mycket sanka partierna skulle ängen behöva dräneras. På 1930-, 1940- och 1950-talen kläddes midsommarstången på den stora planen vid Smedslättstorget på midsommaraftonens eftermiddag. Stången kläddes med löv och blommor. Under pompa och ståtågade unga och gamla, som hjälptes åt att bära den färdigklädda midsommarstången utmed Solviksvägen vid Smedslättstorget ner till Solviksängen. Stången restes på Solviksängen och under festliga former ordnades där organiserad dans med ringlekar. Det fanns lekledare och musikanter som spelade dragspel. På eftermiddagen på midsommardagen fortsatte midsommarfirandet. Många av besökarna var klädda i nationaldräkter eller folkdräkter. Från Alviksvägen leder en liten sydlig avtagsväg ned genom Ålstensskogen till Solviksbadet, ett strandbad vid Mälaren. Det är inhägnat, men öppet för allmänheten. Här finns en sandstrand med två bryggor samt en liten flytbrygga, kiosk, WC, utedusch, gungor, bangolf, motionsspår och Solviks motionscenter. Solviksbadet var ett av Stockholms tidiga gemensamhetsbad. Strandbadet öppnades 1925, blev officiellt bad 1929, och hade iordningställts av stadens fastighetskontor. Badet låg öppet mot söder och var väl skyddat från norr och var omgivet av en vacker natur. Under 1930-talet utvidgades och kompletterades det med enkla badhytter. Badet utvecklades till Stockholms mest frekventerade friluftsbad. En vacker och varm sommardag kunde mer än 6000 personer besöka badet. Vattnet var på den tiden mycket rent och av hög kvalitet. Mellan 1950-talet och 1980-talet var badet stängt på grund av föroreningar.
Ulla Wiklund
Ulla Wiklund, född 17 januari 1956 i Sandviken, har många år bakom sig som en svensk musiker, kompositör och artist. Ulla Wiklund är sedan januari 2011 utvecklingskonsult med inriktning på skolutveckling, pedagogik, estetik, kultur i skolan och språkutveckling. Från 2007 till och med 2010 var hon utvecklingskonsulent på Rikskonserter. Där var hennes uppdrag att initiera och stödja utvecklingsområden inom svenskt musikliv. Tidigare var Wiklund undervisningsråd på Statens skolverk/Myndigheten för skolutveckling med ansvar för regeringsuppdragen om Kultur och estetik i skolan, bibliotek och Nationellt centrum för språk-, läs och skrivutveckling. Innan dess verkade Ulla som lärare och forskare på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm i rytmik, metodik, didaktik och pedagogik. Hon är utbildad rytmiklärare (Dalcroze) och har i tolv år undervisat i såväl musikskola som för- och grundskola. Skolbibliotekets möjligheter: från förskola till gymnasium.. Stockholm: BTJ förlag. 2010 . Klapp och Klang, LP - Musikåret 1969, med visan Clownen Beppo. Fablernas Värld, vol.3, ur tv-serien, med Smulorna, Lars Edström, Yvonne Lombard, Bert-Åke Varg. Smulvisor och Bitlåtar, LP - Musikåret 1981, med Hawkey Franzén. Skivan om Bubblan, LP - Musikåret 1973, med Monica Nielsen, Leif Strand, Bengt Hallberg, Georg Riedel och Egil Johansen. Smulorna på planeten Pluto, LP - Musikåret 1971, med Smulorna. Visa från gungor och sand, LP - Musikåret 1971, med Hawkey Franzén och Björn J:son Lindh. Smulorna, EP - Musikåret 1967, med Smulorna.
Törringelund
Törringelund är en dansbana och ett naturområde belägen mellan Svedala och Malmö i Törringe socken i Svedala kommun. Dansbanans nuvarande utförande är en sexkantig byggnad med parkettgolv och inbyggd i ett hus. Dansbanan har funnits där sedan mitten på 1800-talet då bönderna kom dit med häst och vagn. 1916 byggde Törringelunds skytteförening en åttakantig dansbana som såg ut så fram till 1932. Här fanns tidigare gungor och en vattenrutschkana med små båtar. Detta var till för barnen medan föräldrarna använde dansbanan. På området fanns det också en kraftmätare med klubba där man skulle slå kulan upp till klockan eller så långt man kunde. 1925 byggdes en sommarrestaurang i Törringelund där många av Skabersjö IF:s fester har anordnats. Platsen är beväxt med lövskog och är omringad av en jordvall som är förstärkt med stenar. Det är en så kallad åkerö och runtom finns odlade fält. På grund av detta har skogen inte utsatts för hårt skogsbruk och platsens sällsynta växtlighet har därför bevarats. Största delen av området har lövängsbokskog med trädslag som bok, ek, alm, hassel, slån och kastanj. I den norra del är det hedbokskog med ormbunkar och harsyra. Några blommor som finns i området är ärenpris, hästhovsört, svalört, vitsippa, skogsbingel, desmeknopp, lungört och två sorter av nunneört. Långt inne i naturområdet finns en liten damm med fin växtlighet och djurliv med ödlor och grodor.
