Klätterställning
Klätterställning är en konstruktion som finns på lekplatser, avsedd för lek och klättring. Klätterställningar innehåller förutom klätterredskap ofta rutschkanor och andra underhållande redskap som stimulerar kroppslig och social träning. Klätterställningar är ofta belägna mitt i sandlådor, för att begränsa skador i fall barnen skulle trilla ner. Den första klätterställningen uppfanns och patenterades 1920 av Sebastian Hinton i Chicago i delstaten Illinois i USA.
Ställning
Byggnadsställning – en anläggning, ofta tillfällig, vid byggnadsarbete, varv, konserter med flera platser. Klätterställning – en konstruktion som finns på lekplatser, avsedd för lek och klättring. Samlagsställning – en lista över samlagsställningar. Stativ – en ställning med ben som används för att hålla upp ett instrument.
Rävemåla
Rävemåla är en tätort i Tingsryds kommun i Kronobergs län. I Rävemåla ligger Älmeboda kyrka och Rävemåla bygdegård. Älmeboda församling byggde en ny stenkyrka åren 1876-1877 i Rävemåla. Det var början i samhällets utveckling mot att bli församlingens centralort. 1909 blev orten stationsort på järnvägen Nättraby-Älmeboda. Rävemåla var 1932 ett Stationssamhälle och by i Kronobergs län, Älmeboda kommun. Samhället hade 3 jordbruksfastigheter och 23 andra fastigheter. Taxeringsvärde för jordbruksfastigheter 49 900 kr, därav 38 300 jordbruksvärde och 8 300 skogsvärde och 3 300 tomt- och industrivärde. Andra fastigheter taxerade 75 100. Samhället låg 1932 på ägorna av Rävemåla nr 1 och Persmåla nr 1 och hade 125 innevånare 1931. Station på Nättraby—Alnaryd—Elmeboda järnväg poststation och telefonstation. Älmeboda, Rävemåla och Yxnanäs utvecklades från bondbyar till handelsorter och stationssamhällen under järnvägstiden 1910-1939. Virkeshandeln fick ett rejält uppsving, flera nya sågverk anlades utmed banan. Från 1888 till 1952 hade 120 företag registrerats i Älmeboda. De flesta företagen var lokala, flest handelsföretag men även sågverk och någon snickerifabrik. Källeströms fabrik i Rävemåla grundades 1902. Byggde ny lokal på 575 kvadratmeter 1943. Företaget tillverkade förr byggnadssnickerier. 1959 bytte företaget ägare och började göra trästommar till permar. Bröderna Karlssons möbelsnickeri med lokal på 180 kvadratmeter grundat 1925 förvärvade ny lokal 1947-1948. Nander Eks trädgårdsmästeri anlagt 1940 med två växthus och frilandsodlingar på 1850 kvm. 2020 finns Hults snickeri på Fabriksgatan i Rävemåla. Hults snickeri gör bland annat spegeldörrar. Länsvägarna 120 från Tingsryd till Kalmar och 122 från Växjö till Karlskrona korsar varandra i Rävemåla. Den nord-sydgående vägen permanentades 1954.Väg 120 byggdes om under 1950-talet och asfalterades också i mitten av 1950-talet. Rävemåla är numera huvudort i distriktet och har ett bra läge för kommunikationer på grund av vägarna På 1950-talet byggdes kommunalhus och bankhus. Mer industri är dock önskvärd för sysselsättning av den arbetskraft, som blir ledig vid jordbrukets rationalisering. Älmeboda sockensparbank grundades 1884. Banklokalen var sockenstugan till dess att banken 1957 byggde eget bankhus i Rävemåla. Tidigare hade banken liten filial i Yxnanäs och Flishult. Banken förste ordförande hette Johan August Samuelsson. Almundsryds Sparbank, Göteryds Sparbank, Långasjö Sockens Sparbank, Skatelöv och Västra Torsås Sparbank, Älmeboda Sparbank och Åryds Sparbank beslöt den 17 oktober 2007 om ett samgående och bildande av en ny bank, Sparbanken Eken AB. Samtidigt bildades sex ägarstiftelser, en för varje tidigare bank. Stiftelserna får utdelning på bankens vinst och syftet är att ge tillbaka en stor del av i form av bidrag till bland annat utbildning, föreningsliv och kultur för att stimulera god samhällsutveckling och tillväxt i bankens verksamhetsområde. Banken har ett av sina kontor på Karlskronavägen 10 i Rävemåla. Förskolan ligger 2,5 mil från Tingsryd. På utegård finns bland annat klätterställning, cykelvägar, lekstuga, gungor och sandlåda. Bullerbyns förskola har adress Fabriksgatan 5 i Rävemåla. Barnen är fördelade på två olika avdelningar efter ålder. Rävemåla folkskola byggdes i trä 1929 med tre lärosalar, 3 kapprum och gymnastiksal.Skolan moderniserades 1951. Det var den största skolan av de 6 som fanns i kommunen 1932. Ytterligare en folkskola fanns i Yxnanäs byggd 1929 men med bara en lärosal. 1845 fick hemmansägaren Gustaf Svensson tillstånd att öppna handelsbod i Rävemåla. Idag återstår endast en livsmedelsaffär. Handlarn i Rävemåla är ortens livsmedelsbutik och apoteksombud och systembolagsombud, samt lottoombud för Svenska spel. Älmeboda Hembygdsförening. Idrottsföreningen FK Älmeboda/Linneryd är aktiv och har ett fotbollslag som spelar i division 2.
Oktoberfest
Oktoberfest (i lokalt talspråk även Wiesn) är en traditionell tysk ölfestival, hållen i slutet av september och början av oktober varje år i München i Bayern. Oktoberfesten arrangerades första gången år 1810 och anses numera vara världens största folkfest. Festligheterna pågår under sexton dagar före den första söndagen i oktober på Theresienwiese, som förr var en äng. År 2010 pågick oktoberfesten en dag längre än vanligt, nämligen till den 4 oktober. Detta har beslutats i samband med att festen firade 200-årsjubileum år 2010. Med anledning av festen bryggs ett särskilt oktoberfestöl. Ölet, som serveras i en typ av enliterskannor som kallas Maß, är bärnstensfärgat, och smakrikt. Det får bara tillverkas av lokala bryggerier i München. Ölutskänkningen sker i särskilda tält som rymmer upp till tiotusen gäster och kan ta två månader att resa. Under Oktoberfest bär kvinnor traditionellt Dirndl medan männen traditionellt bär Lederhosen, vilket fortfarande är vanligt förekommande. Oktoberfesten har sitt ursprung i den bayerske tronföljaren Ludvigs bröllop med prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen, som stod den 12 oktober 1810. Fem dagar senare, den 17 oktober, firades giftermålet med en stor offentlig hästkapplöpning på den plats som döpts till Theresienwiese, efter den nya prinsessan (efter detta namn kallas festen i folkmun även die Wiesn eller – dock felaktigt – Wies'n). Kapplöpningen blev en återkommande tradition även om Napoleonkrigen innebar att den ställdes in 1813. Från 1819 övertog staden München formellt ansvaret för arrangemangen och beslöt att de skulle vara årligen återkommande. Med åren ändrades nöjesutbudet från de ursprungliga kapplöpningarna till mer nöjesfältartade attraktioner som kägelbanor, klätterställningar och dansbanor. Även om Oktoberfesten numera främst förknippas med öl var det först 1880 som stadens myndigheter tillät ölutskänkning i anslutning till festen. Inom några få år hade uppresandet av tillfälliga ölhallar blivit en av festens största attraktioner. Yttre omständigheter har tvingat München att ställa in Oktoberfesten vissa år, däribland 1854 (på grund av grasserande kolera), 1866 (preussisk-österrikiska kriget), 1870 (fransk-tyska kriget), 1873 (kolera igen), 1914–1918 (första världskriget), 1923–1924 (den kraftiga inflationen) och 1939–1945 (andra världskriget). Åren närmast efter de båda världskrigen firades festen också endast i en mindre skala som så kallad Herbstfest (höstfest, höstfestival). Sedan 1950 har festen dock åter kunnat hållas utan avbrott, med undantag från år 2020 och 2021 då festen ställdes in till följd av den pågående pandemin. Den 26 september 1980 exploderade en bomb vid huvudingången och dödade 13 personer. Därtill skadades över 200, varav 68 allvarligt. Till Oktoberfest reser de sex Münchenbryggerierna Spaten-Franziskaner, Augustiner, Paulaner, Hacker-Pschorr, Hofbräu och Löwenbräu totalt 14 stora och 15 mindre festtält. Totalt på området finns det omkring 100 000 sittplatser. När det är mycket folk på området stängs tälten för besökare av säkerhetsskäl. Normalt sker detta på kvällstid men under helgen även dagtid. Löwenbräus tält är det största. Under festen finns det på området ett särskilt sjukhus för att omhänderta skadade och berusade människor. Därtill finns en tysk och italiensk polisstation (eftersom det är så många italienare) samt en brandstation. Den kommunala trafiken är intensifierad för att klara belastningen genom att tunnelbanan kör varannan minut. På perrongen står säkerhetsvakter och ibland måste den mest utsatta stationen (Theresienwiese) stängas. Den största Oktoberfest utanför Tyskland hålls i städerna Kitchener och Waterloo i Ontario i Kanada. Dessa två städer har en stor befolkning med tyskt ursprung och festen lockar dit runt en miljon besökare varje år. Orter som anordnar Oktoberfest. Theresenwiese är 42 hektar stort. Själva festområdet upptar 31 hektar.
Solviksängen
Solviksängen, som ingår i Ålstensskogen i södra Bromma, västra Stockholm, är en öppen äng i en låg dalsänka mellan två tillfartsvägar till Solviksbadet i södra Smedslätten. Ängen ligger söder om Alviksvägen, där Solviksvägen slutar, och sträcker sig till Solviksbadet vid Mälaren. Ängen, som är kantad av lövträd, är anlagd och hålls fri från uppväxande träd, buskar och sly av människohand. Ursprungligen var ängen en torrlagd havsvik. Där finns en lekplats och sedan 2005 en tillfällig förskola. Dalgången vid Solviksängen är en gammal havsvik, som måste ha blivit torrlagd redan i förhistorisk tid. Den lägre liggande dalsänkan vid Ålstensängen har däremot har blivit torrlagd långt senare, ännu på 1400- och 1500-talen gick vattnet långt upp i den vik, i vars övre förlängning Ålstensgatan med radhusen nu ligger. Där nu valborgsmässoelden brukar tändas stod då vatten och väster därom ligger nu Ålstensparken nere vid Mälaren. I kanterna av Solviksängens dalsänka ner till Solviksbadet växer ek, björk, asp och sälg. De ekar som finns kvar inne på badets område är givetvis betydligt äldre än den tidiga bebyggelsen där. Norr om Alviksvägen i Ålstensskogens förlängning ligger en skogsremsa, ett smalt skogsstråk, Storskogen, med sin stora utsikt över Ålsten, mellan villabebyggelsen och som fortsätter norröver förbi Bergviksvägen och Asbjörnsens väg och Smedslättsvägen till Nyängsparken, som leder fram till Västerled och Stora Mossens Idrottsplats och vidare till Abrahamsbergs koloniområde ända upp till Lillsjön och Bromma flygplats, givetvis med smärre avbrott. I kanten av ängen ligger en lekplats med sittbänkar och gungor, klätterställning, sandlåda, rutschkana, lekhus och gungdjur. Vid badet finns sedan 2005 på Ålstens Skogsväg 19 en tillfällig förskola, Förskola Solviksängen. Kring förskolan finns en belyst grusgång. Vid Solviksängen fanns "förr i tiden" en plaskdamm för småbarnen, där plaskdammen låg växer det nu gräs. Solviksängen är en plats för aktiviteter som bollspel, traditionsenligt midsommarfirande, skidspår och solbad i gräset med picknick i nära anslutning till Solviksbadet. Ängen är mycket blöt under vår och höst. För att få bort de mycket sanka partierna skulle ängen behöva dräneras. På 1930-, 1940- och 1950-talen kläddes midsommarstången på den stora planen vid Smedslättstorget på midsommaraftonens eftermiddag. Stången kläddes med löv och blommor. Under pompa och ståtågade unga och gamla, som hjälptes åt att bära den färdigklädda midsommarstången utmed Solviksvägen vid Smedslättstorget ner till Solviksängen. Stången restes på Solviksängen och under festliga former ordnades där organiserad dans med ringlekar. Det fanns lekledare och musikanter som spelade dragspel. På eftermiddagen på midsommardagen fortsatte midsommarfirandet. Många av besökarna var klädda i nationaldräkter eller folkdräkter. Från Alviksvägen leder en liten sydlig avtagsväg ned genom Ålstensskogen till Solviksbadet, ett strandbad vid Mälaren. Det är inhägnat, men öppet för allmänheten. Här finns en sandstrand med två bryggor samt en liten flytbrygga, kiosk, WC, utedusch, gungor, bangolf, motionsspår och Solviks motionscenter. Solviksbadet var ett av Stockholms tidiga gemensamhetsbad. Strandbadet öppnades 1925, blev officiellt bad 1929, och hade iordningställts av stadens fastighetskontor. Badet låg öppet mot söder och var väl skyddat från norr och var omgivet av en vacker natur. Under 1930-talet utvidgades och kompletterades det med enkla badhytter. Badet utvecklades till Stockholms mest frekventerade friluftsbad. En vacker och varm sommardag kunde mer än 6000 personer besöka badet. Vattnet var på den tiden mycket rent och av hög kvalitet. Mellan 1950-talet och 1980-talet var badet stängt på grund av föroreningar.
Mariebergsbadet
Mariebergsbadet som ligger i Varamon, Motala, är ett bad med tempererade bassänger. På området ligger även stugbyn Wetternbyn. Badet består av 1 st 50 metersbassäng, 2 mindre barnbassänger och en plaskdamm för de allra minsta. Det finns även tillgång till olika sorters klätterställningar samt en el-bilbana. Badet drevs tidigare av Folkets Hus o Park i Motala, men 2008 bestämdes att Motala Triathlon Club (MTC) och Motala Simsällskap (MSS) skulle ta över driften med visst sponsorstöd från Lithoteknik i Motala. Badet fick då namnet LiTHObadet. Från och med 2014 gäller namnet Motalabadet - fortfarande med MTC och MSS som ansvariga för aktiviteterna vid badet. Badet har stort behov att renoveras, och när vattenpumpen gick sönder i slutet av sommaren 2017 investerade man inte i en ny, utan man bestämde sig för att stänga badet.
Beckombergaskolan
Beckombergaskolan är en kommunal grundskola i stadsdelen Beckomberga i Bromma, väster om Stockholm med omkring 500 elever och cirka 80 anställda. Skolan ligger på Styresman Sanders väg 14 i Beckomberga och har undervisning i årskurserna F-6, det vill säga årskurserna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 samt förskoleklass. Beckombergaskolan är idag en treparallellig F-6 skola. För att inrymma alla klasser har ombyggnationer av skolan varit nödvändig. Arkitekt till de äldre byggnaderna på området var Knut Ljunglöf 1890 och Carl Westman 1934. Cedervalls arkitekter AB ritade de nya byggnaderna 2007-2009. Beckombergaskolan, som hette tidigare Söderbergaskolan, är inrymd i en av de gamla byggnaderna, som byggdes år 1960 på Beckomberga sjukhusområde mitt i en uppvuxen engelsk park med gröna lummiga träd i Beckomberga Park. Beckombergaskolan utgörs av ett före detta stall och pannhus. Tre byggnader har byggts om och anpassats för skolverksamhet och två separata byggnader har uppförts mellan år 2006-2010. Verksamheterna i Beckombergaskolan, som är en F-6 skola, är förskoleklass, grundskola 1-6, grundsärskoleklass 2-6, skolbarnomsorg åk F-3 och fritidsklubb för år 4-6. Beckombergaskolan har nyligen byggts ut och har elever från förskoleklass till grundskoleklass åk 6. Dessutom finns en liten grundsärskoleklass. Alla klasser med tillhörande personal är placerade F-1-2 respektive åk 3, åk 4, åk 5 och åk 6 i Hemvist. I Hemvisten för de yngre barnen går cirka 75 elever. Kring dessa elever arbetar förskollärare, fritidspedagog, lärare och barnskötare i samverkan kring elevens hela dag. Eleverna i Hemvistet använder samma lokaler under skoltid och fritidstid. Beckombergaskolans sex Hemvist är Asken, Eken, Rönnen, Björken, Linden och Silvergranen. Samarbetet mellan eleverna i de olika klasserna sker bland annat på elevens val, vid temaarbeten och fadderverksamhet. Skolan har en multisportplan med konstgräs för aktiva raster och tillsammans med vuxna organiseras fotbollsmatcher dagligen. På rasterna organiseras olika aktiviteter och ibland utmaningar i form av att vuxna utmanar barnen eller tvärt om. Skolgården är grön och inbjudande med många roliga leksaker som klätterställningar, bollar och sparkcyklar. I F-3 arbetar Beckombergaskolan i integrerade arbetslag, där personalen tillsammans ansvarar för barnets hela skoldag och skolbarnomsorg. Beckombergaskolans fritidshem strävar ständigt efter att använda ett arbetssätt som är stimulerande, varierat och väcker nyfikenhet. Skolans har arbetat fram ett värdegrundshäfte som används aktivt i arbetet för att skapa en trygg och gynnsam skolmiljö. Elever, lärare och pedagoger på fritids arbetar tillsammans i arbetslag och i hemvisten. Skolan har väl fungerande rutiner och traditioner. Beckombergaskolans grundsärskola (F-5) är en kommunal grundsärskola. De kommunala grundskolorna antar elever utifrån bestämmelser i skollagen och urvalsgrunder som Utbildningsnämnden beslutat om. Bestämmelserna innebär bland annat att skolpliktiga barn har rätt till en plats på en skola i närheten av sitt hem samt att vårdnadshavare i mån av plats har rätt att välja skola till sitt barn. För Beckombergaskolan byggde Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, under åren 2006-2009 om tre hus om cirka 3.300 m2 inom Beckomberga sjukhusområde och gjorde en nybyggnad av två hus om cirka 3.000 m2 inom området. Ombyggnaden gjordes i två etapper. Beckombergaskolan planerades så att den efter ombyggnaden skulle vara en skola för barn i åldrarna 1-12 år.
