Svenska Dagbladets idrottsstipendium
Svenska Dagbladets idrottsstipendium, även kallat Årets nykomling och Lilla Bragdguldet, är ett idrottspris som instiftades 1994 efter en donation från en svensk elitidrottare som föredrar att vara anonym. Stipendiet som tidigare var på 50 000 kronor, men numera är på 75 000 kronor delas ut till en ung svensk idrottare som uppvisat en lovande resultatutveckling. Priset delas numera ut på Svenska idrottsgalan. Årtalet nedan avser det år då vinnaren kvalificerat sig för priset och året då vinnaren offentliggörs (i december). Själfa priset delas ut i januari nästkommande år. 1994 – Emelie Färdigh (senare Linderberg), friidrott. 1995 – Magnus Molin, bordtennis. 1996 – Anna Lindberg, simhopp. 1997 – Eric Zachrisson, skridsko. 1998 – Lina Andersson, längdskidor. 1999 – Jimmy Lidberg, brottning. 2000 – Christian Olsson, friidrott. 2001 – Ida Marko-Varga, f. Mattsson, simning. 2002 – Carolina Klüft, friidrott. 2003 – Lina Johansson, konståkning. 2004 – Aron Anderson, handikappidrott. 2005 – Jesper Björnlund, freestyle. 2006 – Johanna Mattsson, brottning. 2007 – Charlotte Kalla, längdskidåkning. 2008 – Emma Samuelsson, fäktning. 2009 – Sarah Sjöström, simning. 2010 – Angelica Bengtsson, friidrott. 2011 – Moa Hjelmer, friidrott. 2012 - Gabriel Landeskog, ishockey. 2013 - Irene Ekelund, friidrott. 2014 - Sandra Näslund, skicross. 2015 - Khaddi Sagnia, friidrott. 2016 - Jesper Svensson, bowling. 2017 – Jennie-Lee Burmansson, freestyle (skidor). 2018 - David Åhman och Jonatan Hellvig, beachvolleyboll. 2019 - Smilla Sand, bordtennis (parasport). 2020 - Alice Magnell Millán, friidrott. 2021 - Ebba Årsjö, alpin skidsport (parasport).
Idrottsförening
Idrottsförening (IF), idrottsklubb (IK), idrottssällskap (IS) eller sportklubb (SK) är en förening som bildats för att utöva och ofta tävla i en eller flera idrotter. Sedan slutet av 1800-talet har många sådana bildats. Sveriges äldsta allmänna idrottsklubb är Upsala Simsällskap, som grundades 1796. Sveriges äldsta ännu existerande idrottsförening för flera idrotter är Gefle IF, bildad 1882. Som en del i ett namn utläses många förkortningar i annan grammatisk form än ovanstående beroende på hur namnet är bildat, exempelvis Skellefteå AIK = "Skellefteå allmänna idrottsklubb", BK Häcken = "Bollklubben Häcken". AIF = arbetarnas idrottsförening. AIK = allmän idrottsklubb (dessutom heter en förening i Solna bara Allmänna Idrottsklubben, AIK). AIS = allmänt idrottssällskap alt. atlet- och idrottssällskap. BK = bollklubb, bandyklubb. BoIS = boll- och idrottssällskap. FC = football club (d.v.s. fotbollsklubb), eller floorball club (d.v.s. innebandyklubb). FFI = förening för idrott. GIF eller GoIF = gymnastik- och idrottsförening. HC = hockey club (d.v.s. hockeyklubb, med hockey avses i sammanhanget ofta ishockey). HF = handbollsförening, hockeyförening. HK = handbollsklubb, hockeyklubb. IF = idrottsförening, men kan även stå för ishockeyförening. IFK = Idrottsföreningen Kamraterna. SK = segelklubb, simklubb, skidklubb, sportklubb. SS = segelsällskap, simsällskap eller sportsällskap. IC = Innebandy Club (d.v.s. innebandyklubb). IBC = Innebandy Club (d.v.s. innebandyklubb). IoFK = Idrotts- och FritidsKlubb. Den vanligaste formen är att sportklubben, om den bedriver mer än en sport, delas upp i sektioner för aktuella sporter. Ibland har man också skilda sektioner för till exempel herr-, dam-, ungdoms- och/eller handikappidrott. Vissa idrottsföreningar har formellt delat upp sig så att sektionerna är självständiga föreningar, men använder samma märke och färger. De kallas då alliansföreningar, eftersom de olika självständiga föreningarna har en allians. Enköpings SK till exempel består av flera andra idrottsklubbar, f.n. bandyklubb, fotbollsklubb, gymnastikklubb, hockeyklubb, konståkningsklubb och ungdomsklubb, där fotbollsklubben till exempel heter "Enköpings SK Fotbollsklubb". Örebro SK har bildat en allians, "ÖSK-alliansen", som innehåller ett antal olika idrottsverksamheter som till exempel bandy och fotboll, där bandyklubben heter "Örebro SK Bandy" och fotbollsklubben "Örebro Sportklubb Fotboll". Vissa klubbar bedriver också annan verksamhet vid sidan av den direkta idrottsverksamheten, såsom att Södertälje SK utöver att de utövar ishockey också driver ett hockeygymnasium. Svenska Riksidrottsförbundet.
Parasport
Begreppet parasport eller paraidrott, tidigare handikappidrott eller ibland funktionshinderidrott, är samlingsnamnet för sport och idrott för personer med funktionsnedsättning. De tävlande delas inte bara in efter kön utan även funktionsnedsättning och grad av funktionsnedsättning i olika klasser, ungefär som viktklasser i brottning. I sportskytte kan till exempel personer som sitter i rullstol tävla utanför parasporten. De två världskrigen under 1900-talet och det höga antalet skadade personer där ökade intresset för parasport som rehabilitering. Parasport har för många med funktionsnedsättning blivit ett viktigt sätt att visa att man kan tävlingsidrotta på liknande villkor som personer utan funktionsnedsättning. De idrottare som räknas till Parasport är idrottare med tre olika kategorier av funktionsnedsättningar, vilka är: rörelsehinder, utvecklingsstörning eller synskada. De flesta idrottare med funktionsnedsättning tävlar i samma grenar som andra, men med olika anpassningar (som kälkhockey, rullstolsbasket eller rullstolsrugby, men vissa idrotter, till exempel goalball och showdown, har uppfunnits som rena parasporter. Parasportens motsvarighet till olympiska spelen är de paralympiska spelen, som anordnas av samma tävlingsorganisation, på samma ort, direkt efter OS. För personer med hörselskada finns Deaflympics. och för personer med utvecklingsstörning arrangeras sedan 1968 Special Olympics World Games. kälkhockey, en variant av ishockey. sitski, en variant av skidåkning. Svenska Parasportförbundet.
Sport
Den sport som antingen är störst i antalet utövare eller drar mest publik i ett land brukar kallas nationalsport. De flesta större sporterna organiseras i egna förbund, och i de flesta sporter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser. Ordet sport kommer från det fornfranska ordet de[s]port med den ungefärliga betydelsen 'nöje' och 'tidsfördriv' (jämför 'fritidsnöje'). På engelska heter det sports där det ursprungligen betydde något i stil med "nöje". I äldre svenska syftade sport på friluftsnöjen som jakt och sportfiske, och länge användes mest ordet idrott när man åsyftade idrott, det vill säga när den fysiska ansträngningen var det primära. Typexempel är friidrotterna. Denna skillnad har delvis att göra med ordens olika ursprung. Det nordiska ordet idrott (jämför engelskans athletics) har haft en koppling till fysisk ansträngning, medan det engelsk-romanska sport har ett ursprung i den engelska lantadelns fritidsnöjen (inklusive jakt, ridning och fiske). Framför allt begreppet idrott hade länge en starkare koppling till amatöridealet (därav sammansättningen amatöridrott), vilket under tidigt 1900-tal var förhärskande i bland annat den olympiska rörelsen. En form av kroppskultur och hälsotänkande. Tidigare fanns det även en statusskillnad mellan begreppen (idrott var honnörsord, medan en sportidkare kunde vara "sportfåne"). Ibland används begreppet "sport" inom dagens nordiska språk synonymt med idrott, även om det ofta kvarstår valörskillnader. Termen sport är ofta redskapsbaserad och omfattar även vissa aktiviteter som inte är fysiska och enligt en ännu vidare definition även spel som frågesport och schack. Begreppet idrott kan också innefatta vissa aktiviteter som inte kan kallas sport, då de inte är redskapsdominerade, inklusive motionsidrotter som joggning, stavgång, aerobics och aikido. På svenska används i dagligt tal dock begreppen sport och idrott nästan synonymt, och begreppen används ofta om varandra. Framförallt ordet sport har degenererat genom TV bruk av ordet som en synonym till idrott. Sportnytt dominerades nästan helt av idrott. Båda orden betyder numera oftast fysisk aktivitet i form av tävlingar med fastsatta regler, trots att sport alltså egentligen är fritidsaktivitet byggd runt bruk av redskap av olika slag. Motorsporter är typexempel på detta. Sport, idrott och tävlingar fanns redan i människornas äldre civilisationer, till exempel antas det baserat på fynd ha pågått sportaktiviteter i Kina kring 2 000 före Kristus. Andra äldre civilisationer där man antar att sport och idrott utövats är det gamla Egypten och Grekland. Under 1800-talet industrialiserades stora delar av världen, och förutsättningarna för sport och idrott förbättrades, bland annat genom järnväg och ångbåt. Då man snabbare kunde ta sig dit man ville banade det iväg för mer internationell tävlan. 1896 hade olympiska spelen nypremiär. Under 1800-talet började också idrottsförbund bildas, som reglerade idrotternas regler och organiserade nationella och internationella mästerskap. I de flesta idrotter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser. I många idrotter finns det också andra sätt att dela upp utövarna, efter de egenskaper som har betydelse inom idrotten. En vanlig klassuppdelning baseras på ålder, barn och ungdomar tävlar mot jämnåriga och inte mot vuxna. Klassuppdelning kan också baseras på exempelvis utövarens vikt, vilket är vanligt inom exempelvis tyngdlyftning. En annan form indelning är handikappidrott, vilken i sin tur är indelad i flera olika indelningsklasser, men det finns också människor med handikapp/funktionshinder som tävlar utanför handikappidrotten.
IFK Kristianstad
1947 startades ett damlag som var aktivt fram till 1960-talet. Informationen om de nedlagda eller utbrutna sektionerna är hämtad från jubileumsboken som gavs ut när IFK Kristianstad fyllde 100 år, och som reviderades 2014 när Kristianstad fyllde 400 år. IFK Kristianstad har vunnit 6 SM-guld, 6 SM-silver och 9 SM-brons i friidrott, totalt 21 medaljer. Guldmedaljerna vanns av Carl Hammarlund 1905 och Britt Mårtenson 1953-1958. Under 1960-talet lades friidrottsektionen i IFK Kristianstad i vila. Enligt boken "IFK Kristianstad 100 år" är cykling först ut i IFK Kristianstad. Där citeras överste Adolf Johnsson, klubbens grundare: "Vi hade först en hjulförening på läroverket, det vill säga en cykelförening. Vi voro många med i den föreningen och företogo utfärder då och då.". IFK Kristianstad arrangerar 1974 SM-veckan i cykling, och under 80- och 90-talet etapper i bland annat Postgirot Open. Klubbens genom tidernas bästa tjej är Charlott Nilsson med två fjärdeplatser på SM under 90-talet. Under alla år har IFK haft stora framgångar på juniormästerskap. IFK Kristianstad vann tre SM-guld och ett NM-guld i cykling, samtliga av Herbert Dahlbom. I samband med den ekonomiska turbulensen runt millennieskiftet bryts cykel och övriga sektioner loss från IFK Kristianstad, kvar finns endast handbollen. Cykelsektionen bildar Kristianstad Cykelklubb, som väl förvaltade alla juniorframgångar i IFK Kristianstad och vinner SM i lagtempo 2004 med Lina Karlsson, Tove Wiklund och Lisa Nordén. Nordén vinner senare flera SM-medaljer för klubbar i Stockholm. Gymnastik var med redan från starten 1899 och grundaren Adolf Johnsson var själv gymnast. I klubbens första styrelseprotokoll beslutades det om inköp av två hartslådor. Harts användes till gymnastikskorna för att undvika olyckshändelser genom att halka. Träning skedde i Läroverkets gymnastiksal och även på skolgården. Det tog femton år innan även kvinnor fick vara aktiva medlemmar i IFK Kristianstad 1914. Gymnastik var en underavdelning till friidrottssektionen fram tills 1945, då gymnastik blev en egen sektion. Två gymnaster från IFK Kristianstad har deltagit i OS, men inte under sin aktiva karriär i IFK Kristianstad utan istället tävlade de då för stockholmsklubbar. Oswald Holmberg, major på A3, Wendes artilleriregemente, läste och arbetade på GCI i Stockholm (nuvarande GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan) under sina OS-år. Han deltog i Olympiska sommarspelen 1906 i Aten (räknas inte längre som ett officiellt OS) där gymnastik var en uppvisningsgren, men fem av gymnasterna, däribland Oswald, fick hoppa in Sveriges dragkampslag som vann brons. 1908 i London och 1912 i Stockholm (Solskensolympiaden) vann Oswald OS-guld i truppgymnastik. Albert Andersson tävlade i Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen och tog OS-guld i truppgymnastik. Han bytte sedan till friidrott och tävlade i OS 1928 i Amsterdam i tiokamp och 110 meter häck, och vann också SM-guld 1928 på 110 meter häck. Gunnar Pettersson deltog i Berlin-OS 1936, men då var truppgymnastik en uppvisningsgren. Storhetstiden för IFK Kristianstads gymnaster var 1920-1950. I mitten av seklet övergavs den lingska stilen till förmån förörelser med olika redskap, en trend som kom ute i Europa. Istället gled IFK:s gymnastiksektion över till mer att handla om motionsgymnastik. Den som framför alla andra personifierade gymnastiken i IFK är Margit Sjöholm-Persson, där hon deltog från 1920-talet ända in på 1990-talet! 1982 utsågs hon till årets idrottsledare i Kristianstad. Hon fick även Lingmedaljen, Kristianstad kommuns kulturpris samt Riksidrottsförbundets högsta utmärkelse, förtjänsttecknet i guld, utdelat av Prins Bertil 1990. Margit tävlade också framgångsrikt för klubben i friidrott under 1920- och 1930-talet och satte svenskt rekord i slungboll. Hon vurmade för handikappidrott och pensionärsmotion och hade även ett finger med inom fotbollen och handbollen i föreningen.
Mölnlycke
Mölnlycke är en tätort och centralort i Härryda kommun i Västra Götalands län och kyrkby i Råda socken. Ett mindre antal fastigheter ligger dock i Mölndals och Partille kommuner. Mölnlycke ligger omkring en mil sydost om centrala Göteborg. Större delen av bebyggelsen består av villor, radhus och kedjehus. Trots den täta bebyggelsen har Mölnlycke många grönområden, bland annat Rådasjöns naturreservat och Finnsjöns friluftsområde. Genom centrum rinner Mölndalsån på sin väg från Landvettersjön (Gröen) till Rådasjön. Samhället Mölnlycke växte fram som bostäder för arbetare vid Mölnlycke fabriker, sedermera Mölnlycke AB. Fabrikerna grundades 1849 av den från Sachsen invandrade Gustav Ferdinand Hennig. Under många år leddes verksamheten av Hennigs svärson Bruno Wendel. Mölnlycke tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag ända fram till slutet av 1990-talet. Det gamla fabriksområdet har numera renoverats och blivit lokaler för ett flertal olika företag. Den slottsliknande vita trävilla som Wendel uppförde norr om fabrikerna som bostad åt sig själv inrymmer sedan 1908 Wendelsbergs folkhögskola. Namnet Mölnlycke hittas i de skriftliga källorna 1609 i formen Molnelyckie, vidare Möllnelycke 1675 och Mölnlycka 1825. Betydelsen hos förleden Möln- är samma som i Mölndal, av mölna, "kvarn" samt efterleden -lycke som i lycka, "inhägnat område". En viktig näring i Mölnlycke från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet var handelsträdgårdar där blommor, frukt och grönsaker odlades för försäljning i Göteborg. Odlingarna fanns på många platser i Mölnlycke med omnejd, bland annat på Råda säteri och Pixbo herrgård samt alldeles i närheten av centrum. Mölnlyckes centrum låg ursprungligen vid ortens gamla järnvägsstation, söder om Massetjärn, men flyttades successivt under 1900-talet till sitt nuvarande läge mellan Rådasjön och Massetjärn. På 2000-talet har det genomgått en kraftig omvandling som gett det en stadsliknande kärna. Järnvägsstationen flyttades i sin tur 2003 och är nu samlokaliserad med ortens bussterminal under namnet Mölnlycke resecentrum. Ost respektive sydost om Mölnlycke ligger Nya Långenäs och Benareby, vilka räknas som små tätorter men praktiskt sett tillhör Mölnlycke eftersom där saknas all egen samhällsservice. Pixbo, i sydväst från centrum sett, har vuxit samman med Mölnlycke tätort men är egen postort. Lahall är ett småhusområde söder om Mölnlycke. I norra Mölnlycke, i direkt anslutning till Riksväg 27/40, ligger Mölnlycke företagspark och Solstens industriområde. I Mölnlycke ligger Härryda kommuns gymnasium, Hulebäcksgymnasiet, som invigdes 1995. Skolan är byggd i och runt den före detta Hulebäcksfabriken, som varit väveri, möbelfabrik och mekanisk verkstad. Hulebäcksfabriken ägdes och drevs ursprungligen av Mölnlycke fabriker, men fick sedermera andra ägare. Mölnlycke kulturhus, invigt 1990, har en scen som används för konserter och teatergästspel samt som biograf. På Wendelsbergs Teater och Skolscen, som drivs av Wendelsbergs folkhögskola, spelas föreställningar med skolans egna studenter. I ortens musikliv märks bland annat Mölnlycke musiksällskaps blås- och stråkorkestrar samt Mölnlycke storband, ensembler som har varit aktiva i flera decennier. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Mölnlycke äråda kyrka, Råda säteri och Långenäs. I Mölnlycke finns bland andra idrottsföreningarna Mölnlycke IF (fotboll), Sjövalla Frisksportklubb (orientering, fotboll, gymnastik m), Pixbo Tennis, Pixbo Gymnastikförening, Råda BMK (badminton) och Pixbo Wallenstam IBK (innebandy). Vid Råda säteri finns Råda Ridklubb. På Wendelsbergs folkhögskola har det tidigare arrangerats årliga turneringar i handikappidrotten goalball.
