Kickboxning
Kickboxning eller sparkboxning är en kampsport som växte fram i USA under 1970-talet. I ett historiskt perspektiv så skapades kickboxningen i USA för att olika stilar inom stående kampsport skulle kunna mötas under gemensamma regler. Det visade sig tidigt att Kyokushin på den tiden hade bäst bentekniker och att boxarna hade bäst handtekniker, utifrån vilket en viss gemensam stil utvecklades. Tidiga namn på kickboxning blev följaktligen full-contact karate och sportkarate. I dag är kickboxning en egen sport och idrott, men fortfarande inte en stil utan som ett samlat regelsystem, vilket numera även har utvecklats till flera tävlingssystem. Utan krav på att följa gamla traditioner kan kickboxningen utvecklas, anpassa sig till utövarnas krav och ta till sig modern forskning kring psykologi, pedagogik och fysisk träning. Internationellt används ofta kickboxning som ett samlingsnamn för kampsporter som innehåller slag och sparkar. Tävlingsformer globalt i kickboxning är bland annat: kickboxing full contact, kickboxing low kick, Thai-kickboxing, kickboxing light contact, kickboxing semi contact, kickboxing freestyle forms och aero kickboxing. I Sverige används tävlingsformerna lättkontaktsgraderna Light Contact (LC) och Kick Light (KL) samt fullkontaktsgrenarna Full Contact (FC), Low Kick(LK) och K1. Namnen ändrades nyligen av WAKO. FC (Full Contact) är den ursprungliga kickboxningsgrenen. Där tillåts all boxning, fast endast sparkar över midjan. Utövarna ska ha långa byxor när de tävlar. Herrar tävlar i bar överkropp och damerna med tätt åtsittande plagg. Skydd som bärs på amatörnivå: Hjälm, grenskydd, skenbensskydd och fotskydd. För kvinnor även bröstskydd. LK (Low Kick) tillåter samma tekniker som FC, dock är det även tillåtet att sparka mot motståndaren ben (lår). Utövarna skall bära korta byxor som slutar ovanför knäleden. Herrar tävlar i bar överkropp och damerna med tätt åtsittande plagg. Skydd som bärs: Hjälm, grenskydd, skenbensskydd och fotskydd. För kvinnor även bröstskydd. K1 härstammar från Japan och tillåter samma som LK, fast det är även tillåtet med knän och tillfällig clinch där man får avverka obegränsat antal tekniker (då ofta knä) under 5 sekunder. Internationellt är det inte längre tillåtet att fånga motståndarens ben men detta är möjligt att tävla med i Sverige efter särskild ansökan vid tävlingssanktion. Utövarna skall bära korta byxor som slutar ovanför knäleden. Herrar tävlar i bar överkropp och damerna med tätt åtsittande plagg. Skydd som bärs: Hjälm, grenskydd, skenbensskydd i strumpformat (skyddar inte hela foten utan slutar strax framför fotleden). För damer även bröstskydd. LC (Light Contact) är samma regelsystem som FC, fast motståndarna får endast träffa varandra med maximalt cirka 70% av kraften i teknikerna, annars blir de diskvalificerade. Både herrar och damer tävlar i långa byxor och tätt åtsittande plagg på överkroppen. Skydd som bärs: Hjälm, grenskydd, skenbensskydd och fotskydd. För damer även bröstskydd. KL (Kick Light) är samma som LC, fast där även låga sparkar är tillåtna. Både herrar och damer tävlar i korta byxor som slutar ovanför knäleden och tätt åtsittande plagg på överkroppen. Skydd som bärs: Hjälm, grenskydd, skenbensskydd och fotskydd. För damer även bröstskydd.
Rallarsving
Rallarsving är ursprungligen namnet på ett boxningsliknade slag som utförs genom att svinga hela armen i en cirkel för att sedan träffa motståndaren med knytnäven i ansiktet. Uppkom troligen från likheten med den svingande rörelse som de järnvägsbyggande "rallarna" utförde med sina släggor då de lade rälsen. Rallare byggde järnväg och flyttade med bygget allteftersom rälsen förlängdes. Fredag 1/4 2005 kl. 21:00. Thaiboxning och K-1 i Nederländerna. Patrik Eriksson, före detta världsmästare i thai- och kickboxning, agerar guide. Musse och Andreas träffar bland annat Peter Aerts och Remy Bonjaski, och tränar med flerfaldiga världsmästaren Ilonka Elmont. Veckans reaktionstest går mellan Peter, Remy, Musse och Andreas. Ett styck brottogram utdelas. Peder Lamm inleder Kampsportens historia med del 1: Gatan. Fredag 8/4 2005 kl. 21:00. Shooto, kendo och shorinjikempo i Japan. Shinuba och Manabu guidar programledarna när de letar kampsport i Tokyo och Sendai. Fisk äts och det sjungs karaoke på en kendoskola. Kampsportens historia fortsätter med del 2: Konsten är död. Fredag 15/4 2005 kl. 21:00. Fortsatt shooto i Japan. Kampsportens historia del 3: Master Cup i rehabilitering. Fredag 22/4 2005 kl. 21:00. Glima och judo på Island. Som glimautövande svensk följer Lars Magnar Enoksen med som guide. Träningspass med regerande glimamästaren Pótur Edórsson och Jón Unndórsson. Kampsportens historia del 4: Kampsportskläder. Fredag 29/4 2005 kl. 21:00. Thaiboxning, kung fu och taido hemma i Sverige. Veckans brottogram utdelas för första gången av Andreas. Kampsportens historia har kommit till del 5: Staf-fan legenden. Fredag 6/5 2005 kl. 21:00. Radarparet åker till Kalifornien i USA för att testa modernt självförsvar och antiterrorism à la Jim Wagner. Dessutom får de träffa Benny "The Jet" Urquidez. Kampsportens historia del 6: Split vision. Fredag 13/5 2005 kl. 21:00. USA-resan fortsätter genom Oregon och Arizona där de bl.a. träffar Bas Rutten. Kampsportens historia del 7: Fallstudion. Fredag 20/5 2005 kl. 21:00. Denna gång bär det österut till Finland i ett sökande efter den finska sisun. Förutom grappling och slagsmålsfestival blir det förstås bastubad och muminmuseum när Musse och Andreas besöker Åbo och Tammerfors. Det blir som vanligt reaktionstest och brottogram, och veckans avsnitt av Kampsportens historia går under namnet Lapp-ki-do. Fredag 27/5 2005 kl. 21:00. Thaiboxning i dess hemland, Thailand. Säsongens sista avsnitt av Kampsportens historia, del 9: Världens största actionhjältar. Fredag 3/6 2005 kl. 21:00. Säsongsavslutning. Första halvan av programmet ägnas åt att titta på godbitar från säsongen som gått, blandat med ett besök av Ernesto Hoost i Stockholm. Resultatet av Musses och Andreas fajter genom säsongen avslöjas: fem vunna av Musse, två vunna av Andreas och fyra oavgjorda. Andra halvtimmen tillägnas K1-galan i Globen som ägde rum den 21 maj. Där delas även ett sista brottogram ut, till Bingo Rimér inför tio tusen åskådare. Säsongsfinalen innehåller varken reaktionstest eller Kampsportens historia. Musse och Andreas åker till det stora landet i öster, Kazakstan, tillsammans med VM-mästaren i tungviktsbrottning Martin Lidberg för att lära sig brottas. De får mycket vodka och galet många resor men inte så mycket brottning. Som plåster på såren får de hänga med idrottsministern Katten. Avsnittet innehåller även Brottogrammet som denna gång levereras till idrottsminister Bosse Ringholm som verkligen inte verkar gilla Brottogrammet utan hellre kollar på golf. Musse och Andreas åker till Paris där de får träffa Jeremy Decherchi och provar på Savate samt bilåkning. De träffar också bröderna Fabrice och Jerome Jeannet, men får inte fäktas så mycket som de hade tänkt.
Paolo Roberto
Robertos bekantskap med kampsport inleddes i tidig ålder. Han deltog exempelvis i SM i judo som åttaåring. Roberto har genom åren bland annat tränat taekwondo, kickboxning och judo, och säger själv att trots att många ser honom som boxare så har han huvudsakligen ägnat sig åt taekwondo och kickboxning. Han var i ungdomen ofta inblandad i slagsmål och var under tonåren medlem i gänget som av polisen kallades för Örnligan. Han blev genom sin roll i filmen Stockholmsnatt (1987) känd som "Kungen av Kungsan". Filmen är till viss del baserad på honom själv och hans egna upplevelser under denna period. Vid denna period grundades också Non Fighting Generation (NFG) och Paolo Roberto var med vid starten, efter just filmen Stockholmsnatt. Organisationens syfte var att förebygga och förhindra bråk genom att vara närvarande på platser där det var mycket ungdomar samlade. Roberto stödjer Hammarby IF Fotboll. Roberto blev proffsboxare 1993. Han gick under sin karriär två titelmatcher om VM-bältet: mot spanjoren Javier Castillejo i lätt mellanvikt 1999 där han förlorade på teknisk knock-out, och 2001 utmanade han svensken Armand Krajnc. Armand Krajnc antog utmaningen trots att han hade mer att förlora på det än att vinna, sett ur proffsboxningsperspektiv. Roberto lyckades mot förmodan stå alla ronder mot världsmästaren, men inte mycket mer. Aftonbladets krönikör Lasse Anrell var i sin tidning upprörd av att "misshandeln av Roberto inte stoppades". Han erövrade senare WBC:s interkontinentalbälte, som inte är en världsmästartitel, på Åland mot argentinaren Eduardo Bejarano. Han avslutade sin boxningskarriär efter att ha blivit brutalt knockad av argentinaren Sebastian Lujan, även detta på Åland. Roberto har beskrivit denna händelse som en stor vändpunkt i hans liv. Roberto har utöver boxningen varit flerfaldig svensk och nordisk mästare i taekwondo och svensk mästare i kickboxning. Roberto har även varit aktiv som promotor av kampsportsgalor. Roberto var tidigare gift med Lena Arrelöv Roberto, före detta programledare i ZTV, . Han har en son född 2004 och en dotter född 2007. Paret gick skilda vägar 2012. Han har även varit politiskt aktiv med legalisering av proffsboxning i Sverige som hjärtefråga. Han ställde upp som kandidat i riksdagsvalet 2002 för Socialdemokraterna. Trots att han fick näst flest socialdemokratiska kryss i Stockholm (flest fick Bosse Ringholm) lyckades han inte komma in i riksdagen. Han har sedermera lämnat Socialdemokraterna och deklarerade inför valet 2006 att han tänker rösta borgerligt. Enligt Roberto hade han innan detta val alltid röstat på Socialdemokraterna, men att han nu röstade borgerligt därför att han ansåg att småföretagare (vad Roberto kallar "den nya arbetarklassen i Sverige - vi jobbar jämt, vi har ingen lön") behövde få "en drägligare situation". I en intervju i februari 2009 sa Roberto att han i valet 2006 röstade på Kristdemokraterna och gav följande förklaring: "Det är ett värdekonservativt parti och för mig som har familj är det ett bra parti.". Roberto har i en intervju sagt sig vara "militant motståndare till feminism" (delvis på grund av att han anser att feminismen har gått för långt och börjat likna en sekt) och en "militant jämställdhetsivrare". Roberto är praktiserande katolik, medlem av katolska kyrkan och engagerad i domkyrkoförsamlingen i Stockholm. Han var en av de kända personer som stod bakom Uppropet för äktenskapets bevarande vid dess lansering i februari 2006, vilket föranledde kritik från RFSL. Paolo Roberto ångrade att han skrev på detta och medverkade sedan tillsammans med musikern Petter på ett bröllopsfoto på omslaget till tidningen QX. Roberto har varit aktiv i den katolska hjälporganisationen Malteserhjälpen.
Spark (stöt)
Spark är en stöt med foten, vanligen genomförd via en pendlande rörelse med benet eller underbenet. Motsvarande stöt med ett knä kallas att knäa (något eller någon). En spark är en kraftfull och ofta aggressiv handling. Den förekommer bland annat i närstrider och kampsporter och är en offensiv åtgärd. Sparkar är långsammare, men starkare än slag med handen. Sparkar är en del av grunden i många kampsporter, exempelvis wushu, karate, kickboxning, tang soo do och taekwondo. I andra kampsporter, som judo eller boxning, används inte sparkar. Det finns många olika sparkar. Ofta har samma rörelse olika namn i olika typer av kampsporter. Detta är särskilt tydligt vid jämförelse mellan västerländska och orientaliska sporter. Sparkar kan även användas i självförsvar.
Sparka
Att sparka är i närstrid och kampsporter detsamma som ett slag med foten eller knäet. Det används i strid som angrepp. Sparkar är långsammare, men starkare än slag med handen. Sparkar är en del av grunden i många kampsporter, exempelvis wushu, karate, kickboxning, tang soo do och taekwondo. I andra kampsporter, som judo eller boxning, används inte sparkar. Det finns många olika sparkar. Ofta har samma rörelse olika namn i olika typer av kampsporter. Detta är särskilt tydligt vid jämförelse mellan västerländska och orientaliska sporter. Många hävdar att sparkar är mer effektiva i självförsvar.
Jujutsu
Jujutsu (japanska: 柔術?, Jūjutsu ), ibland jiu-jitsu, är en stridskonst som tillhör den japanska kampsportsfamiljen budo. Jū översätts som mjuk och följsam, ursprungligen "utan vapen" medan jutsu betyder metod eller teknik. Namnet syftar till konsten att besegra en motståndare med så lite fysisk styrka som möjligt, t ex genom att utnyttja motståndarens egen kraft så att denne faller på eget grepp. Termen jūjutsu är gammal, och syftar ursprungligen på japanska kampskolor, ryū. En del av dessa grundades för flera hundra år sedan, och räknas tillsammans med olika svärds- och andra vapenskolor till koryu budo, gammal budo. De flesta gamla japanska stridsskolor är utdöda, och så även vad gäller gammal jūjutsu. Av de som levt vidare, tränas ett fåtal även i väst, såsom Hontai Yoshin Ryu och de skolor som ingår i Bujinkan. Tvärt emot vad många tror, kan ett flertal vapen ingå i jūjutsu. Normalt användande av svärd brukar inte räknas till jūjutsu, men exempelvis sätt att använda ett svärd som är kvar i baljan för att låsa sin motståndare räknas ofta dit. I Sverige är de flesta stilar av jūjutsu konstruerade av svenskar (eller åtminstone västerlänningar). I dessa typer av jujutsu brukar självförsvar vara en betonad ingrediens. Jūjutsu introducerades i Sverige omkring år 1900 av Viking Cronholm. Durewallsystemet, uppkallat efter sin skapare Kurt Durewall, kännetecknas av att det i första hand inte lär ut tekniker som sparkar och slag. Den största stilen i Sverige är Ju-jutsu Kai som är skapad av Hans Greger, som en gång i tiden var elev under Kurt Durewall. Från Ju-jutsu Kai har tre större avknoppningar skett. Den första skedde 1997 då kampjujutsu bröt sig ur. Kampjujutsu har en liknande filosofi som Ju-jutsu Kai, det vill säga fokus på både självförsvar och tävling. Den andra avknoppningen har gått åt ett annat, Sport Ju-jutsu lägger vikten på matchträning. En ganska ny (2003) avknoppning av Ju-jutsu Kai är Jigo Ryu som lagt än mer vikt på självförsvar. En fjärde svensk gren av jujutsu är Jū Shin Jutsu Ryū skapad av Georg Irenius 1972. Jū Shin Jutsu Ryū är enbart fokuserat på självförsvar, med inriktning på ett humant men effektivt försvar. I Skåne är även Jan-Erik Karlssons stil Hoku Shin Ko Ryū väl spridd. De svenska stilarna är skapade utifrån kontakter med européer som lärt sig delar av japansk jūjutsu på olika sätt, samt influenser från andra budokonster som fanns i landet. Flera nya stilar har blandat in influenser från brottningstilar och kickboxning med mera. De flesta svenska jujutsu-grenar har graderingar och ett bältessystem som liknar judons. 2002 bildades Svenska Taijutsu/Jujutsu Förbundet av Johan Pettersson, ett öppet förbund för de jūjutsustilar som är intresserade av att träna och samarbeta utan ekonomiska eller politiska motiv. Johan Pettersson har också grundat en jujutsstil, I. Med Svenska Budo och Kampsportsförbundets omorganisation 2009 ombildades den före detta Ju-jutsusektionen till ett underförbund till SBoch K - Svenska Jujutsufederationen. Sedan 1987 anordnas SM i ju-jutsu. En ytterligare gren i jujutsu är brasiliansk jiu-jitsu, som koncentrerar sig huvudsakligen på vad andra stilar kallar ne-waza, markkamp. Brasiliansk jiu-jitsu har rötter i judo, och fokus ligger på obeväpnad kamp och sparring. Brasiliansk jiu-jitsu gjorde sig känd främst genom framgångar av Royce Gracie i tidiga Ultimate Fighting Championships och andra Mixed Martial Arts / Vale Tudo tävlingar. Brasiliansk Jiu-Jitsu förkortas ofta till BJJ men kallas även Gracie Jiu-Jitsu.
