Svenska Finlands Skolidrottsförbund
Svenska Finlands Skolidrottsförbund SFSI r.f. är ett svenskspråkigt specialidrottsförbund för skolidrott i Finland. SFSI bildades 1926 , och har sitt säte i Helsingfors. Förbundet är anslutet till Finlands Svenska Idrott. Svenska Finlands Skolidrottsförbund arrangerar sedan våren 1961 ett årligen återkommande idrottsevenemang för landets svenskspråkiga skolor, stafettkarnevalen . Stafettkarnevalen är Europas största årliga skolidrottstävling med över 10 000 starter på två dagar. Därtill har stafettkarnevalen blivit ett viktigt forum för att upprätthålla den finlandssvenska identiteten. Förbundet anordnar årligen skolmästerskap i följande tolv idrottsgrenar. Svenska Finlands Skolidrottsförbunds nuvarande (2015-) ordförande är Sverker Skogberg. Distriktsrepresentanterna är. HSID:s nuvarande representant, Hilding Lindroos. ÖNSID:s nuvarande representant, Niklas Läckström. VNSID:s nuvarande representant, Kjell Himmelroos. SÖSID:s nuvarande representant, Anders Wahlberg. ÅSID:s nuvarande representant, Sebastian Ekholm. NÖSID:s nuvarande representant, Mikaela Caldén.
Skolidrott
För skolgymnastiken, se idrott och hälsa. Skolidrott kallas sport och idrott i skolorna. Högre skolor kan ha ett lag, och skoltävlingar förekommer. Detta är bland annat vanligt i USA på high school och college. I till exempel Sverige hade många läroverk omfattande skolidrott under parallellskolsystemets dagar. Fenomenet förekommer i Sverige än i dag, främst på idrottsgymnasierna, men numera är det vanligare att ungdomar idrottar i förening på fritiden, utanför skolans verksamhet.
Slungboll
Slungboll är en boll med läderrem som kan användas som kastredskap eller i lagspel, varav det sistnämnda förekommer framförallt i Tyskland. Som kastgren har slungbollen varit relativt vanlig i Sverige, i såväl skolidrott som i större friidrottsmästerskap, mellan 1930 och 1952 fanns det svenskt mästerskap för damer i grenen. En slungboll kan väga upp till 1,6 kilo, och mäta 16–22 centimeter i diameter. Sverige hade en verklig drottning i grenen, Majken Åberg från Norrköpings Kv. IK/IFK Norrköping som blev svensk mästare de sista 16 åren slungboll fanns med på SM. Hon satte även 23 juli 1944 ett inofficiellt världsrekord på 53,32 under en uppvisning i Likenäs i norra Värmland. Den aktuella slungbollen finns fortfarande kvar i klubbens ägo. Eftersom slungboll aldrig kom mycket längre än till skolidrotten, övertalades hon strax före OS i London 1948 att börja träna diskus vilket hon också gjorde. Placeringen blev inte så framskjuten. DM-mästarinna i slungboll under 90-talet i Norrbotten var Helena Vikström. Nationalencyklopedins artikel Slungboll, nätversionen, besökt 2006-10-11.
Fotbollssäsong
Fotbollssäsong är säsongen då fotboll på organiserad nivå spelas. Det finns vanligtvis två olika system att spela, "höst-vår" och "vår-höst", och hur fotbollssäsongen skall spelas är omdebatterat inom fotbollen, då de flesta matcherna spelas utomhus och därmed är beroende av "väder och vind". Värmeslingor och konstgräs är åtgärder som tillämpas mot snö och kyla. Om "höst-vår" tillämpas på kallare breddgrader kan det dock behövas ett vinteruppehåll. Då Storbritannien introducerade organiserad fotboll i slutet av 1800-talet anpassades säsongen till läsåret, flera högre skolor hade lag. I Sverige och Norge spelades de första turneringarna och serierna, vilka ägde rum i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, vår-höst, anpassat efter klimatet i Norden, men därefter har även försök med höst-vår gjorts. Många centralamerikanska och sydamerikanska fotbollsförbund tillämpar numera ett system med höstmästerskap och vårmästerskap, om samma lag vinner båda mästerskapen blir de nationsmästare för året. Om däremot de två mästerskapen vinns av två olika lag möts dessa i avgörande finalspel om mästerskapet för året. De internationella europeiska cuperna spelar höst-vår, med vinteruppehåll som numera inte är lika långa som tidigare. Uefa spelar sina cupturneringar i Europa höst-vår. Då antalet lag ökat sedan slutet av 1990-talet har vinteruppehållet minskats ner. Det internationella fotbollsförbundet Fifas president Sepp Blatter föreslog i november 2006 att alla europeiska länders fotbollsserier skall spelas efter kalenderår (vår-höst), och påbörjas tidigast i februari och avslutas senast i november. Anpassning till de flesta europeiska seriesystem. De lag som skall delta i de internationella cuperna är mer i samma form som de var för två månader efter guldet än för tio. Fördelar för fotboll som skolidrott om fotbollssäsongen är anpassad efter läsåret, förutsatt att läsåret är höst-vår. Till de internationella cuperna kommer pigga och fräscha mästarlag som var bäst för några veckor sedan - inte flera månader tidigare. Vid uppehåll för stora turneringar blir spel under stora delar av sommaren ändå inte möjligt. Lag som väntar på Europacupspelet behöver bara genomgå uppleva att ett transferfönster står öppet under tiden. Dyrt att anpassa anläggningarna. Långt vinteruppehåll innebär en period utan tävlingsmatcher för lag i högsta serier som inte kvalificerat sig för internationellt cupspel. Matcherna i oktober/november drar mer folk om tävlingen avgörs då. Sommarmatcherna kan leva mer på att dra folk för det "finare" vädret utan att vara "jätteviktiga". Omläggningen drabbar de lägre serierna, vilket skulle ge mycket långt vinteruppehåll för till exempel de norra delarna av Sverige och Norge. Sommaren är den tid då planerna är som bäst, och därför bör sommaren utnyttjas. Vinteruppehållen kan bli för långa för att vara mitt i säsongen, sommaruppehållen för korta för att vara mellan säsongerna. Många tycker att fotboll skall avgöras "då det är fint väder ute", inte på en "nedsnöad" fotbollsplan en vinterdag i november med minusgrader.
Trampett
Trampett är en tävlingsgren inom truppgymnastiken med användande av redskapet trampett. Volter genomförs i denna gren genom att springa fram till trampetten och där göra en volt/hopp. Trupperna visar även upp tre varv när de tävlar. Det bedöms inom tre delar - svårighet, utförande och komposition. En trampett har en resårduk som man hoppar på. Runt om finns 25-45 fjädrar vars fjädring avgör hur mycket studs man får. På fjädrarna sitter ett skydd som gör att man inte skadar sig. För att hålla upp allt finns en ställning. Den kan vara både lutande och nästan helt platt beroende på hur man hoppar. Satsbräda eller språngbräda är en mindre variant som ofta är tillverkad av trä. Denna används främst vid enkelt upphopp inom gymnastik, exempelvis när man hoppar bock. Den förekommer inom skolidrott. Språngbräda är även ett uttryck.
Nils Lundqvist
Nils Josef Lundqvist, född den 22 december 1875 i Viby, död 1954, var en svensk latinist, skolman, läroboksförfattare och lexikograf. Nils Lundqvist var son till prosten Axel Lundqvist och Karin, född Falk. Han avlade mogenhetsexamen 1893 i Strängnäs och inskrevs följande år vid Uppsala universitet. Här blev han filosofie kandidat 1896, filosofie licentiat 1902 och filosofie doktor 1907 på den latinska avhandlingen Studia Lucanea - commentatio academica. Parallellt med studierna hade Lundqvist redan 1897 börjat arbeta som lärare, och efter vikariat i bland annat Norrtälje och Nyköping kom han 1904 för sitt provår till Södra Latin i Stockholm, vilken skola han skulle bli trogen resten av sin karriär. Här blev han 1905 extra ordinarie lektor, avancerade 1909 till adjunkt och 1926 till ordinarie lektor. Hans undervisningsämnen var latin, grekiska och "modersmålet", som svenska då kallades. 1920 utnämndes Lundqvist även till läroverkets rektor efter Olof Örtenblad, en post han innehade till sin pensionering 1941. Han blev därefter skolans inspektor fram till 1950. Under hans rektorstid expanderade elevantalet, så att först en extra annexbyggnad fick införskaffas 1924 och senare en större tillbyggnad av själva huvudbyggnaden genomföras 1934-1935. Under dessa år verkställdes även de ändringar som föranleddes av 1928 års läroverksstadga. Som lärare och rektor har Lundqvist - av eleverna kallad "Lunkan" - beskrivits som en "högrest och vältalig personlighet". En av hans elever, Sven Stolpe, skrev senare om sin lärare att denne "var en överlägsen pedagog, en stram, rak och strong lärare, som ändå var psykolog, som lånade mig vetenskaplig facklitteratur och i många avseenden förkroppsligade den klassiska bildningen". En annan elev, Erik Wettergren, skrev om Lundqvist att dennes "oklanderligt byggda vältalighet inte förmådde dölja de flöden av hjärtats värme och sinnets rättvisekrav, som gjorde att varje lärare, var pojke kunde känna trygghet under hans ledning". Carl Sundell har i sin bok om Södra Latins historia betecknat den Lundqvistska rektorseran som skolans "guldålder". Nils Lundquist blev riddare av Vasaorden 1926 och riddare av Nordstjärneorden 1929. Vid hans 50-årsdag 1925 instiftade Södra Latins alumniförening ett stipendium i hans namn. Däremot missade han genom sin bortgång 1954 med kort marginal firandet av skolans 300-årsjubileum. Redan året efter sin disputation utgav Lundqvist tillsammans med G. Mellén Grekisk elementarbok och under åren skulle en rad ytterligare läroböcker i latin och grekiska följa. Lundqvist utgav även översättningar av klassiska texter, däribland två komedier av Plautus (Trinummus och Fångarne, 1925). På äldre dagar publicerade han i olika form hågkomster från sin egen skol- och lärartid (Läroverksminnen från Örebro, Strängnäs och Stockholm, 1940, Hågkomster från Södra latinläroverket, 1943). Lundqvists mest bestående verk är dock det stora latinsk-svenska lexikon som han tillsammans med Axel W. Ahlberg och Gunnar Sörbom utarbetade för Norstedts. Den första utgåvan utkom 1945 och följdes av en utökad andra upplaga 1952. Den senare har betecknats som en klassiker och har fortsatt att nytryckas i ett halvt århundrade, senast 2001. Nils Lundqvist var mycket engagerad inom skolidrotten och var bland annat styrelseordförande i Sveriges skolungdoms gymnastik- och idrottsförbund 1936. Han var också ledamot av Sveriges landstormsförenings verkställande utskott och ledare för landstormspojkrörelsen. Lundqvist var sedan 1911 gift med grosshandlardottern Inez Sofia Carlsson (1888–1977), med vilken han hade tre barn, däribland Arne Lundqvist.
Klostergårdens IP
Klostergården IP är en idrottsplats på Klostergården i södra Lund. Där spelar och tränar flera fotbollsklubbar i Lund. På Klostergårdens idrottsområde finns 1 matcharena med konstgräs, 1 st 11-manna konstgräsplan, 2 st 11-manna gräsplaner och 6 st 7-manna gräsplaner. Den stora arenan byggdes om 2014. Den behövde flyttas ett antal meter på grund av nybyggnation av bostadshus och dessutom var den i stort behov av ombyggnad för att fylla nya krav på fotbollsarenor .Man beslutade sig för en konstgräsplan. Konstgräsplanerna utnyttjas för fotboll och skolidrott. Det finns också en multifunktionsarena, Sparbanken Skåne Arena, där bl.a. handboll spelas. Intill denna ligger Lunds ishall. Intill området finns Korpvallen, som används för Korpens matcher, amerikansk fotboll, lacrosse och andra idrotter. De används av fotbollsföreningarna som 7-mannaplaner för knattelag och ungdomslag. Vid Nordanväg ligger fritidsförvaltningens servicebyggnader för idrottsområdet. Lunds BK har en klubbstuga intill fotbollsplanerna. Lunds BK:s A-lags och B-lagsmatcher spelas på Centrumplanen, en arena med 500 sittplatser under tak samt plats för stående åskådare. Även Hallands Nations FF och Skånekurd FF spelar sina hemmamatcher där. Publikkapacitet: 3650 varav 500 sittplatser, efter ombyggnaden 2014. Publikrekord: 5586, Lunds BK mot Malmö FF 1985.
Sten Henrysson
Sten Henrysson, född 13 juni 1921 i Linköping, död 17 mars 1998 i Umeå var en svensk professor i pedagogik, först verksam vid Lärarhögskolan i Stockholm och därefter vid Umeå universitet åren 1968–1986. Efter militärtjänstgöring och ett kortvarigt arbete inom fångvården inledde Henrysson 1943 sina akademiska studier vid den pedagogisk-psykologiska institutionen i Uppsala. Studievalet grundades på "negativa erfarenheter från det militära" – kring disciplin och motivation – och ett "intresse för brottsligheten och dess orsaker". Måttligt imponerad av ämnet valde han efter två terminer att inrikta sig mot en Pol mag och kom att läsa 3 betyg i statistik för professor Herman Wold, vilket ledde till kontakt med området psykometri och därmed en möjlighet att fokusera på tillämpade mätfrågor och så kallad faktoranalys – inte minst under ett års studier i Edinburgh 1948. Efter licentiatexamen i Uppsala 1950 tillbringade Henrysson läsåret 1951–1952 vid Chicagouniversitetet under professor Louis Leon Thurstone, en svenskättad pionjär inom faktoranalys och intelligenstester, men läste också filosofi för Rudolf Carnap. Därefter arbetade han som militärpsykolog inom marinen, som universitetslärare i pedagogik i Uppsala, och som statistiker vid Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, innan Torsten Husén lockade honom till den nystartade Lärarhögskolan i Stockholm, där Henrysson 1957 disputerade med avhandlingen Applicability of Factor Analysis in the Behavioural Sciences, och senare samma år anställdes som laborator. Till Umeå universitet och Lärarhögskolan i Umeå kom han 1968, som det nyetablerade universitetets förste professor i praktisk pedagogik, med uppgift att bygga upp institutionens forskarutbildning och lägga grunden för forskning i ämnet. Så växte institutionen under hans ledning från ett tiotal anställda 1968 till ett sextiotal i början av 1980-talet – och en av de först anställda var en programmerare . Under sina 18 år vid institutionen handledde Henrysson ett 20-tal doktorander, bland dem Ingemar Wedman (se nedan) och Sigbrit Franke-Wikberg, som var en pionjär inom utvärderingsforskning innan hon övergick till en administrativ karriär och bland annat blev landets första kvinnliga universitetskansler. Henrysson – som med visst fog betecknats som "högskoleprovens fader" – var den som startade den verksamhet som med tiden resulterade i att högskoleprovet etablerades som urvalsmetod för högskolestudier. Provet framställs sedan dess i huvudsak vid Umeå universitets enhet för betendevetenskapliga mätningar, där åtskilliga av hans studenter varit verksamma. Sten Henrysson var också känd för sin humor och sitt informella ledarskap. Sten Henrysson har tillsammans med litteraturvetaren Ulla Torpe döttrarna Mia Torpe och Tjia Torpe, och i ett senare äktenskap barnen Sara Henrysson Eidwall och Svante Henrysson. Henryssons forskning rörde främst testteoretiska och psykometriska frågor, prov och urval, betygs- och meritvärdering samt andra frågor kring studieresultat och yrkesframgång. Tillsammans med kollegan Ingemar Wedman var han en pionjär inom svensk forskning om betyg . Henrysson bidrog också till att bygga upp en ny plattform för pedagogisk utvärdering och utvärdering som forskningsområde. Som idrottsintresserad tog han också initiativ till forskning inom områden som skolidrott, motionsidrott och orientering, och bidrog därmed till att etablera idrottsområdet som samhällsvetenskapligt forskningsfält i Sverige, såväl vid Stockholms universitet, där Henryssons doktorand Lars-Magnus Engström 1975 lade fram landets första idrottspedagogiska avhandling, som vid Umeå universitet där det numera finns både idrottspedagogisk utbildning och en Idrottshögskola. Efter pensioneringen, som professor emeritus, ägnade sig Henrysson mycket åt forskning om tornedalingars och samers skolhistoria samt prästernas roll i norrländskt samhällsliv före folkskolans införande, vilket resulterat i ett flertal böcker.
