Offset
Offsettryck – en typ av tryckteknik. Offset (signalförstärkning) – skillnader i elektroniska komponenter och kretsar. Offset (artist) – rapparen Kiari Kendrell Cephus. Offset (datavetenskap) – avståndet (heltal) från början (i en rad av objekt) till ett visst objekts position.
Kommunistiska partiet
Kommunistiska partiet (K), även Kommunisterna och tidigare KPML(r), är ett svenskt kommunistiskt politiskt parti. Partiet är registrerat för riksdagsval av Valmyndigheten sedan den 12 januari 2005, men har inte ställt upp i riksdagsval sedan 1973. Partiordförande är Robert Mathiasson, som efterträdde Anders Carlsson 2014. Partiets tidning heter Proletären och ges ut veckovis. Partiet antog sin nuvarande partibeteckning under sin 14:e partikongress i Göteborg den 7 januari 2005. Innan dess hette det Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna), vilket normalt förkortades KPML(r). Ungdomsförbundet heter Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU). Partihögkvarteret är belägen på Fjärde Långgatan i Göteborg. I samma byggnad finns också partitidningen Proletärens centralredaktion och partiets tryckeri, HS Offset. Partiet anger i sitt partiprogram att de har marxism-leninismen som ideologisk bas. Partiet är, sedan 12 januari 2005, registrerat för riksdagsval under beteckningen "Kommunistiska Partiet". I riksdagsvalet 2014, där partiet ej kandiderade, fick man 61 röster. I kommunvalet 2002 fick partiet totalt 10 923 röster. I kommunalvalet 2006 ställde partiet upp i 16 kommuner och fick totalt 9 432 röster. I kommunalvalet 2010 ställde man upp i 18 kommuner och fick totalt 7 412 röster. I tre av kommunerna fick man tillräckligt många röster för att få platser i kommunfullmäktige: Gislaved (2 ledamöter), Karlshamn (1 ledamot) och Lysekil (3 ledamöter). I kommunvalet 2014 fick man totalt 6396 röster och tog sammanlagt tre mandat i landets kommunfullmäktige: Gislaved (1 ledamot) och Lysekil (2 ledamöter). Partiet behöll i kommunvalen 2018 sina mandat i Gislaved och Lysekil, och vann ett nytt mandat i Ludvika tillsatt av Karl Gustav Nilsson, omtalad för att tidigare ha framfört kritiska tal på Nordea och Investors årsstämmor i partiets namn. Skådespelaren Sven Wollter är medlem i partiet. Författare som Maja Ekelöf, Torgny Karnstedt, Mary Andersson, Sven Wernström, Ove Allansson och Fred Eriksson, har alla förekommit som skribenter i partitidningen Proletären. Där har även Torbjörn Säfve, Staffan Beckman, Christian Diesen, Peter Birro och Jan Myrdal låtit publicera artiklar i olika sakfrågor. Amaltheamannen, Anton Nilson, ställde vid ett flertal tillfällen upp som talare på partiets kongresser och möten och deltog på ett reklamflygblad, tillsammans med bland annat Sven Wollter och Lasse Brandeby, där han, troligtvis med tanke på det av honom utförda bombdådet 80 år tidigare, uppmanade folk att teckna prenumeration på tidningen Proletären med orden: "Den är rena dynamiten". Under hösten 2000 samlades pengar in till det PFLP-drivna sjukhuset Al-Awda i Gaza. Partiets mål var att samla in 300 000 kronor, ett mål som tidigt nåddes. Deltagare från kommunistiska partiet går i den del av första maj-tåget i Göteborg som benämns "röd front", tillsammans med Rättvisepartiet socialisterna, vilket samlade ca 600 deltagare år 2016.Röd Front arrangeras även årligen på omkring 30 orter i landet. Sveriges Kommunistiska Parti (1995). Film som visar Röd Front i Göteborg 1 maj 2009.
Affisch
Affisch (fr. affiche, af lat. affigere) är ett reklam- eller informationsanslag med visuellt genomarbetad utformning av text- och bildmeddelande. En affisch kan bestå enbart av text eller vara sammansatt av både text och illustration. Eftersom affischen skall anslås, finns tryck oftast enbart på en sida. En poster är en tryckt, textfri bild av affischliknande karaktär använd som väggprydnad. Till skillnad från affischen saknar en poster aktualitetskaraktär och har främst en dekorativ funktion. En poster kan ha tryck på båda sidor. Affischen är en komposition av text och bild eller av bara text och då ofta med tydligt grafiskt uttryck. Dess funktion är att informera. Budskapet, vare sig det är ren information eller av mer övertygande reklamkaraktär, är en färskvara och starkt bundet till sin tid. Funktionen är alltså initialt att förmedla ett auktioner/aktuellt/">aktuellt budskap. Men med tiden kan samma affisch få en annan användning och dess funktion blir då stämningsskapande, estetiskt dekorativ. Affischen tillhör liksom andra publikationer av tillfällig karaktär den grupp som benämns efemärt material. Affischer har i minst etthundrafemtio år varit en betydelsefull del av det informationsutbud som möter oss varje dag. Det kan handla om att sprida information som lockar till nöjen eller om vad som tilldrar sig i politiken. Det kan också handla försäljning av varor, där man övertygar om att smaken på en viss tesort är helt omöjlig att undvara. En bra affisch lyckas överföra ett avsett budskap på ganska kort tid vilket innebär att den med hjälp av ord och bild, först lockar och sedan omedelbart överför information till den förbipasserande betraktaren, vilken förhoppningsvis blir upplyst och/eller övertygad. Flera parametrar har betydelse för hur framgångsrik en affisch blir. Förutom tilltalet och därmed olika retoriska grepp måste affischen ha förmågan att visuellt attrahera. Formgivning med samspelet mellan textinnehåll, typografi och bilduttryck är affischens speciella särart och här sätter bara fantasin gräns. Men även placeringen i det offentliga rummet spelar roll för affischens framgång. Enligt en del källor sattes det första tryckta anslaget upp i England 1477 av en herre vid namn William Caxton. Men inget säger att ett anslag, en kungörelser eller om man kallar det affisch måste vara tryckt så affischliknande anslag har säkert funnits ännu tidigare. Den tryckta affischen var sig ganska lik under flera hundra år. Texten sattes i boktryck och eventuella illustrationer eller dekorationer infördes från gravyrer. Först under 1800-talets senare del, närmare bestämt 1866, anses den moderna affischen ha blivit född. Fransmannen Jules Cherét satte då för första gången upp affischer i Paris framställda med färglitografisk teknik. Tillsammans med bl. a. Henri Toulouse-Lautrec skapades sedan de klassiska "La belle epoque"-affischerna. Men även jugendstilen, med t.ex. Hans Hollweins av träsnittet inspirerade yta, bidrog tidigt till utvecklingen på den konstnärliga fronten. Alltsedan Toulouse-Lautrecs berömda affischer - delvis inspirerade av japanska träsnitt - har många konstnärer, till exempel Picasso, Chagall, Matisse, formgivit och utfört affischer och några, till exempel Edward McKnight-Kauffer och Alfons Mucha har gjort affischkonst till sin specialitet. Handmålning och litografi var länge den förhärskande tekniken, men senare övergick man till offset och silkscreen. I efterhand ter sig äldre reklambudskap ofta lite komiska – man ser tydligare de överdrifter som ofta uttrycks i reklamen. För nutida betraktare är humorn ibland väl drastisk - nästan plump. Vissa företeelser kan man inte ens överföra i översatt form till dagens reklamspråk. Synen på etniska särdrag i äldre reklamaffischer är till exempel en känslig sak som bör hanteras varsamt men som när affischen trycktes var helt naturlig. Idag säger reklamen något om tidens inställning och som sådan är den avslöjande.
Borrmaskin
Borrmaskin är ett roterande maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till verktyget sitter ett borrverktyg som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. I vardagligt tal benämns en borrmaskin ibland som en borr. De tidigaste borrmaskinerna var förmodligen olika typer av eldborrar. Den moderna elektriska borrmaskinens fäder uppges vara. Borrmaskiner kan vara både mobila och stationära och i olika storlek till det arbete de ska utföra (storlek på hål). Borrstorleken (diametern) kan vara allt från delar av millimeter till flera meter vid till exempel tunnelborrning. Som synes av exemplen så har flyttbarheten inte så stor påverkan på borrhålets diameter eller borrmaskinens stabilitet. När det finns behov av att borra långa, stora eller noggranna hål på till exempel maskindelar, som det inte blir kostnadseffektivt att flytta, finns det alternativa lösningar. Jordskorpans olika material har anpassade maskiner efter material, storlek och längd på hål. Mobila borrmaskiner finns för olika ändamål, exempelvis borrning för. Borrning kan göras i en mängd olika typer av stationära maskiner som är mer eller mindre specialiserade för borrning. Renodlade borrmaskiner kan vara pelarborrmaskin, bänkborrmaskin. Fördelar med stationära maskiner jämfört med handmaskiner. Andra exempel på stationära maskiner där borrning kan utföras är. Det finns numera populära batteridrivna maskiner med god verkningsgrad då man prioriterar flexibilitet och tillgänglighet. Elektriska sladdlösa borrmaskiner finns med olika drivspänningar vilket påverkar batteriets laddningsbehov och maskinens vridmoment. Av praktiska skäl och då batterierna normalt har kortare livslängd än borrmaskinen kan det vara en god idé att anskaffa utbytesbatteri, så man inte står utan kraft när den som bäst behövs. Ska det borras flera och/eller djupa hål med större diameter är det nätanslutna elektriskt drivna maskiner som dominerar. Slaghammarmaskinen (slagborr) är en variant av den rotativa borrmaskinen som förutom vanlig borrning kan förstärka effekten genom att borret pulserar axiellt (slag eller hammarläge). På kombinationsmaskiner kan hammarfunktionen väljas till när man ska borra i hårda kortspåniga material som exempelvis sten, kakel, tegel och betong. Det finns även renodlade slagborrmaskiner, med pneumatiskt slagverk, som enbart är avsedda för till exempel borrning i betong. De finns numer även i batterivarianter. Vid slagborrning måste borr med förstärkta skärhuvuden användas. Förstärkningen görs normalt med olika typer av hårdmetall. Orbitalborrning är en borrteknik för att effektivt borra med hög kvalitet i svårbearbetade material såsom titan och komposit (CFRP). Vid orbitalborrning roterar skärverktyget runt sin egen axel som vid konventionell borrning, men dessutom flyttas verktyget åt sidan från hålcentrum (ett så kallat Offset eller utlänkning). Verktyget roterar (orbiterar) sedan runt hålcentrum med utlänkningens radie samtidigt som det förs genom materialet. Hålets diameter blir då verktygets diameter plus utlänkningen. Utlänkningen kan ändras dynamiskt under borrningen så att hål med olika diameter och former kan borras med samma verktyg. De främsta fördelarna är gradfria hål i metall och delamineringsfria hål i komposit. Orbitalborrningstekniken togs fram som ett forskningsprojekt mellan SAAB Aerospace och KTH och som sedan vidareutvecklats av en av uppfinnarna, Ingvar Eriksson, i företaget Novator. Arthur James Arnot 1889, i Melbourne, Australien och. Wilhelm Fein 1895, i Stuttgart, Tyskland. Black och Decker, patenterade 1917 en sorts avtryckare monterad på borrmaskinens handtag. Mobil metallborrmaskin som kläms eller skruvas fast i maskinenheten. Magnetborrmaskin med integrerad elektromagnet, kraftig nog att fungera även på vertikala ytor. Diamantborrmaskin med vakuumpumps-stativ. Bergvärmeborrning (Bergvärme). Sprängningsborrning (Bergsprängning).
Relieftryck
Relieftryck är en tryckteknik där man trycker i traditionell offset, och i anslutning till tryckpressen, innan tryckfärgen torkat appliceras ett thermografiskt pulver över trycksaken vilket fastnar på färgen varefter papperet värms upp, detta gör att texten eller bilden sticker upp ur papperet och man kan tydligt känna den med fingrarna som en blindskrift, texten får dessutom en blank yta som om den var lackad. Detta är en teknik som lämpar sig mycket väl för exempelvis visitkort.
Raster
Raster är ett hjälpmedel som används i grafisk reproteknik för uppdelning av en bild i punkter eller linjer för att vid tryckning möjliggöra återgivning av bildens halvtoner. Ett fotografi innehåller kontinuerliga toner, en tryckpress kan inte hantera sådana. Den arbetar i stället med tryckande och icke tryckande ytor och fungerar ungefär som en stämpel. För att ändå kunna återge gråtoner använder man raster, även om bilden är svartvit. När man tittar på bilden från ett normalt avstånd ser allt ut att smälta samman. Rasterpunkter kallas de punkter som bygger upp en halvtonsyta i exempelvis offset eller xerografi (elektrografi) – se bild. Rasterpunkten är, i traditionellt raster, resultatet av den exponerade delen av en rastercell. Traditionella rasterpunkter är runda till formen, men det finns även andra typer av rasterformer, exempelvis elliptiska eller kvadratiska. Den traditionella rasterpunktens storlek avgörs av rastertätheten (rasterceller per längdenhet: lpi (lines per inch)) och upplösningen på utenheten (antal exponeringspunkter per längdenhet i plåtsättaren, filmsättaren eller laserskrivaren etc.: dpi (dots per inch)). Rastermönster för överföring via gnuggning används inom illustration och serieskapande för framställandet av gråskalor i bilder tryckta i svartvitt. De är i regel i form av punktraster eller linjeraster. Linjeraster kan jämföras med äldre tryckteknikers bruk av skraffering. I ett stokastiskt raster (se även stokastisk variabel) är istället tryckpunkterna lika stora – i praktiken mycket små – men utplacerade slumpmässigt. Slutresultatet kan, om tekniken hanteras rätt, blir ett mycket mer naturtroget och "exakt" resultat. Denna är en modern teknik som utvecklats på senare år (från 1990-talets mitt).
Metodfel
Metodfel, skevhet, bias (uttal: /'baiɘs/, efter engelska: bias), snedvridning, är systematiska fel i insamlandet och tolkningen av data. I engelskan används ordet bias även allmänt i betydelsen partiskhet och skevhet. Somliga former av metodfel kan bero på medvetet fusk hos forskaren, men de kan också vara omedvetna. Inom vetenskaplig metodik har man utvecklat olika metoder för att minska risken för metodfel. Det mest kända exemplet är placebokontroll, det vill säga att den metod som testas jämförs med en annan metod som är svår att särskilja från den aktiva (till exempel placeboläkemedel), och dubbelblinda studier där varken forskaren eller försökspersonen/patienten vet vem som fått aktiv behandling och vem som fått placebo. Inom statistiken betecknar metodfel dels allmänna systematiska fel i till exempel urval och skattningar. Dels har metodfel här en speciell betydelse, nämligen att en skattning ej är väntevärdesriktig. I reglertekniken, exempelvis reglering av temperaturen i ett hus, tar man hänsyn till metodfel som där kan bestå i att varma element fortsätter värma upp även efter att de fått meddelande om att stängas av. Publiceringsskevhet - En artikel med positivt resultat anses ha större värde än en artikel med negativt resultat. Därför har artiklar med positivt resultat större chans att komma med i en vetenskaplig tidskrift. En forskare kan också, medvetet eller omedvetet, vara mindre intresserad av att publicera en negativ artikel än en positiv. Urvalsskevhet ("selektionsbias", "urvalsbias") - Uppstår när urvalet av försökspersoner/patienter har ett samband med de variabler man mäter. Observationsskevhet - Innebär medvetna eller omedvetna systematiska fel i hur två eller flera grupper studeras och finns i flera varianter: Intervjuskevhet ("intervjuarfördom", "intervjubias") - När forskaren inte behandlar de studerade grupperna lika, till exempel om man vet något om de ingående patienternas sjukdomshistorik som gör att man bedömer eller bemöter dem olika. Minnesförvanskning - När olika patienter upplever sin sjukdom, eller behandlingsresultatet, olika. Felklassificering - När urvalet inte är det avsedda. En felklassificering som fördelar sig slumpmässigt på de undersökta grupperna kan ge ett resultat som är lägre än det annars skulle vara, och en systematisk felklassificering som gör att grupperna skiljer sig åt riskerar att ge antingen ett högre eller lägre resultat än annars. Avhopp - Om patienter bortfaller under studiens gång kan resultatet påverkas. Om till exempel patienter som får biverkningar hoppar av studien får man en underskattning av biverkningar, och om patienter som får effekt av behandlingen hoppar av för att de inte har någon anledning att vara med när de är friska får man en underskattning av effekten. Se även Survivorship bias. Konfirmeringsbias ("bekräftelsefördom") kallas vår tendens att omedvetet vara selektivt uppmärksamma på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. I engelskt icke-fackspråk har bias även en betydelse av att vara partisk, eller ha en förutfattad mening. Snedvridande faktor (relaterat till confounding, sammanblandning av orsaksfaktorer). Offset, i elektroniska komponenter och kretsar.
