Den svenska psalmboken 1695
Den svenska psalmboken 1695 (ofta omtalad som 1695 års psalmbok, kallas även den karolinska psalmboken, Swedbergs psalmbok eller den Swedbergska psalmboken) var Svenska kyrkans första officiella psalmbok. Den användes i Sverige under åren 1695–1819, i Finland till 1886, i vissa församlingar och väckelsekretsar betydligt längre. 1697 års koralbok kom med många nykomponerade melodier. Drivande kraft var Jesper Swedberg (1653-1735). Swedbergs psalmboksförslag av år 1694 antogs av kungen, men refuserades sedan den tryckts på Swedbergs bekostnad. Den nya psalmboken 1695 byggde ändå till största delen på hans förslag. Refuseringen av i huvudsak 78 nyskrivna psalmer har kallats för "en av våra största litterära skandaler" av Magnus von Platen. Den författare som lämnat de flesta bidragen är dock Haquin Spegel. Övriga viktiga svenska bidragsgivare är Jakob Arrhenius, Gustaf Ållon och Petrus Brask (28 verk). 128 psalmer är hämtade från Göteborgspsalmboken. Ett intressant tidsdokument är att HErren och JEsus konsekvent skrivs med två stora begynnelsebokstäver, dock stavas Gud och Kristus med bara en versal. En finskspråkig psalmbok baserad på denna, senare kallad Gamla psalmboken, sammanställdes under ledning av biskop Johannes Gezelius den yngre och trycktes 1701. Antalet psalmer var detsamma, liksom indelningen i olika avdelningar, men själva psalmerna skiljer sig. Med * försedd psalm kan också läsas i Den gamla psalmboken: ett urval ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker, som ingår i Svenska Akademiens klassikerserie. I förteckningen nedan betyder (v) = verser. 1 Thesse äro the tijo Budh (12v) (Göteborgspsalmboken 1650 s. 3-5). 2 Then som wil en Christen heta (5v) * (Göteborgspsalmboken 1650 s. 5-6). 3 Betraktom väl de helga bud (12v). 4 Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh (3v) (Göteborgspsalmboken 1650 på s. 6-7) (1819 nr 17). 5 Wij troo uppå en Gudh (3v) (Göteborgspsalmboken 1650 på s. 7-8). 6 O Gudh wij lofwe tigh / O HErre (28v) (Göteborgspsalmboken 1650 på s. 18-20). 7 O Gudh wij lofwe tigh / O Gudh (1v) (Göteborgspsalmboken 1650 på s. 20-22) (1819 nr 263). 8 Uppå Gudh Fader jagh fast troor (12v) (melodi som nr 9). 9 Fader wår som i Himlom äst (9v) (Göteborgspsalmboken 1650 s. 9-10). 10 O Fader wår högt öfwer oss (3v) (Göteborgspsalmboken 1650 s. 60-61). 11 Himmelske Fader frome (1v), (melodi som nr 119). 12 Wår HErre Christ kom til Jordan (7v) (Göteborgspsalmboken 1650 s. 11-13). 13 Wår HErre Christ til Jordan gick (7v) (melodi som nr 12). 14 JEsus Christus är wår hälsa (12v) (Göteborgspsalmboken 1650 s. 13-15, 1819 nr 152). 15 Gudh ware lofwad och högeliga prisad (6v) (Göteborgspsalmboken 1650 s. 15-16). 16 JEsu Christi oskyldiga dödh (10v) * (1819 nr 154). 17 Tu lifsens brödh/O JEsu Christ (8v) (1819 nr 155). 18 Jagh wil i alla stund (5v) melodi som nr 116, (1819 nr 156). 19 Säll then som hafwer JEsum kär (18v) melodi som nr 16 (1819 nr 157). 20 Hur kan och skal jagh tigh (1v) (1819 nr 160). 21 Tigh JEsu ske nu ewig prijs (3v) melodi som nr 219 (1819 nr 161). 22 Säll är den man, som icke går Psaltaren 1 (Göteborgspsalmboken 1650 s. 77-78). 23 Hjälp Gud! vad för jämmerlig ting Psaltaren 3 (melodi som nr 24). 24 O HErre hwad en mächtig hoop (5v) Psaltaren 3 (Göteborgspsalmboken 1650 s. 98-99). 25 Hör migh o Gudh / gif på mitt taal (12v) Psaltaren 5 (melodi som nr 323). 26 Uthi tin stora wrede (10v) Psaltaren 6. 27 Ack HErre straffa icke migh (6v) Psaltaren 6. 28 På tigh förtröstar jagh/ min Gudh (7v) Psaltaren 7 (melodi som nr 79). 29 HErre medan tu tigh döljer (14v) Psaltaren 10. 30 På HErran jagh förtröstar (6v) Psaltaren 11 (melodi som nr 341). 31 O HErre Gudh af Himmelrijk / Wij må thet alle klaga (6v) Psaltaren 12 (Göteborgspsalmboken 1650 på s. 226-229). 32 Hjälp, Gud, de trogna äro få Psaltaren 12 (melodi som nr 42) (1819 nr 121). 33 Säg HErre / huru länge Wil tu förgäta migh (5v) Psaltaren 13 (melodi som nr 100). 34 Then ogudachtige säger så (6v) Psaltaren 14 (melodi som nr 2). 38 HErren wår Gudh ware tigh blijd (10v) Psaltaren 20.
Den svenska psalmboken
Den svenska psalmboken är namn på Svenska kyrkans psalmbok. Förutom den halvofficiella Uppsalapsalmboken från 1645 har Sverige haft fyra officiella psalmböcker genom tiderna. 1986 års psalmbok finns i finsk översättning från 2003: Ruotsin kirkon virsikirja, för användning inom Svenska kyrkan. Till skillnad från förlagan är psalmerna 701–749 hämtade från den finska psalmboken för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den första finskspråkiga psalmboken utkom möjligen år 1583, en andra möjligen 1605. En finsk psalmbok med 1695 års psalmbok som förebild utgavs 1701, den så kallade Gamla psalmboken (i titeln kallad ny). Den användes till 1888, då Finland fick egna psalmböcker. I vissa kretsar används den ännu på 2000-talet. 1695 års psalmbok (1–413). 1819 års psalmbok (1–500) med tillägget Nya psalmer 1921 (501–673). 1937 års psalmbok (1–612) med tilläggen Ekvivalenta psalmnummer Jämförelse med numren i 1819 års psalmbok jämte tillägget av år 1921. Psalmer och visor 76 (613–750). Psalmer och visor 82 (751–906). 1986 års psalmbok (1–700) med tilläggen EFS tillägg från 1986 (701–800) (tidigare använt tillägg). Psalmer i 90-talet (801–921) (tidigare använt tillägg). Verbums psalmbokstillägg från 2003 (701–800). Psalmer i 2000-talet (801–916).
Psalmbok
Ordet psalmbok används i regel om officiell, av kristet samfund antagen, sångsamling. Vid tryckning tillfogas ofta en samling böner samt utdrag ur samfundets evangeliebok och kyrkohandbok. För produktion av psalmböcker tillämpas olika tillvägagångssätt i olika samfund, men som regel tillsätts någon slags psalmboksredaktion (även kallat psalmboksutredning, psalmbokskommitté) med uppdrag att framlägga ett förslag till en beslutande instans, om en ny psalmbok. I Sverige används ordet psalmbok främst om Svenska kyrkans officiella sångböcker, "Den svenska psalmboken", men även i många frikyrkor om sångboken Psalmer och Sånger. Metodistkyrkans huvudsångböcker hette psalmböcker även på titelbladet fram till 1986. Sedan 1986 är de inledande 325 psalmerna gemensamma för flera av de svenska samfundens psalmböcker: Den svenska psalmboken 1986, 1986 års Cecilia-psalmbok, Psalmer och Sånger, Segertoner och Frälsningsarméns sångbok. Hans Thomissøns Psalmebog 1569. Flensborger-psalmebog 1717. Pontoppidans Psalmebog 1740. Evangeliskkristelig Salmebog 1798. Mynsters Tillæg til samme 1845. Roskilde konvents Psalmebog 1855. Dens 2 Tillæg 1873 och 1890. Psalmebog for Kirke og Hjem 1899. Den sønderjydske Salmebog 1925. Den Danske Salmebog 1953 – en reviderad utgåva med ändrad notapparat, men med samma psalmer blev auktoriserad 1988. Svenska psalmboken under den svenska tiden (före Finska kriget). Swenske Songer eller wisor 1536. Een Liten Psalmbok utgiven i Tyskland 1602 och utvidgad troligen 1608 av Sigfridus Aronus Forsius, som samma år utgav även ett litet koralhäfte. Enchiridion eller Then Swenska Psalmboken (1622) (ej officiellt antagen men utgiven i flera upplagor). "Åbopsalmboken" av Johannes Gezelius den äldre (1673). 1695 års psalmbok, "Gamla psalmboken", använd i Finland till 1886, i vissa väckelsekretsar åtminstone in på 2000-talet. Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utgiven 1886, 1943 och 1986. Virsikirja, den finskspråkiga psalmboken Den första finskspråkiga psalmboken, möjligen 1583, av Jacobus Finno. Yxi Wähä Suomenkielinen Wirsikirja 1605 av Hemming av Masku. Uusi Suomenkielinen Wirsi-Kirja Niiden Cappalden canssa, jotca siihen tulevat, den finskspråkiga versionen av 1695 års psalmbok (1701), känd som "Vanha virsikirja" (Den gamla psalmboken), av Johannes Gezelius d.y. och sina medhjälpare Erik Cajanus m.m. , i användning i Finland till 1886, i vissa väckelsekretsar åtminstone in på 2000-talet. "Nya psalmboken", godkänd 1886. Evangeliska sanger (Thomas Ball Barratt 1887). Landstads reviderte salmebok. Andeliga Sånger och Werser 1806, ny och förbättrad upplaga. Andliga sånger (1930 och 1936) Finns 15 olika bibliotek. Bibeltrogna Vänners sångbok 1937. Blommor vid korset) 1890, 41 sånger av Britta Wik Pehrsdotter 1835-1906, utgiven på eget förlag, Delsbo. Den svenska psalmboken Swenske songer eller wisor (1526, 1530, 1531, 1536). Then Swenska Psalmeboken (1549, 1562, 1567, 1572, 1582, 1586, 1589, 1594). Een liten Songbook (1553). Den första finskspråkiga psalmboken, möjligen 1583, av Jacobus Finno. Göteborgspsalmboken 1650. Den finskspråkiga versionen av 1695 års psalmbok (1701), känd som "Vanha virsikirja" (Den gamla psalmboken), av Johannes Gezelius d.y. och Erik Cajanus, i användning i Finland till 1886. Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961. Den svenska psalmboken 1986. EFS-tillägget 1986 (701-800). Verbums tillägg 2003 (701-800). Ruotsin kirkon virsikirja samma psalmer på finska och numrering som i Svenska psalmboken 1986. Finlandssvenska psalmboken, se Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland nedan. Frälsningsarméns sångbok. Förbundstoner 1911 och 1957. Hemlandssånger 1891 (Augustanasynoden 1892). Kyrkovisor Kyrksång - utgiven av Verbum 2001, samlingen har 213 sånger. Lovsånger och andeliga visor 1871. Lutherska Konkordiekyrkans Psalmbok. Metodistkyrkans psalmbok 1896. Mose och lambsens wisor 1717.
Gud, som haver barnen kär
"Gud, som haver barnen kär..." är en gammal bön för barn av okänd författare. Bönen trycktes första gången 1780 i "Barnabok, hans Kongl. höghet kronprinsen i underdånighet tilägnad af Samfundet Pro fide et Christianismo", som utgavs till den svenske kronprinsens, sedermera Gustav IV Adolfs, andra födelsedag. Bönen kallas där "En allmän bön för små barn" och har följande lydelse. Den torde gå tillbaka på en muntligt traderad bön. För sångbruk blev den första gången tryckt i Frälsningsarméns sångbok 1907. Senare publicerades den i Svensk söndagsskolsångbok 1908 då tre verser tilldiktats av Johan Bernhard Gauffin och Carl Boberg och småningom i "normalpsalmboken" Nya psalmer 1921, tillägget till 1819 års psalmbok då Siri Dahlquist kompletterat bönen med fem ytterligare verser, varav den första av dem börjar "Gode Fader, i din vård". Melodin enligt Koralbok för Nya psalmer, 1921 är tonsatt 1531 möjligen, men i senare utgåvor anges en melodi av Ivar Widéen från 1912. Bönen sjungs även ibland på samma melodi som "Blinka lilla stjärna". Den första tryckta versionen av bönen sjöngs till melodin "Härlig är Guds himmel blå". Nr 75 i Musik till Frälsningsarméns sångbok 1907. Nr 277 i Svensk söndagsskolsångbok 1908 under rubriken "Morgon och afton". Nr 619 i Nya psalmer 1921, tillägget till 1819 års psalmbok under rubriken "Det Kristliga Troslivet: Troslivet i hem och samhälle: Det kristna hemmet: Föräldrar och barn". Verserna 2-6 tilldiktning av Siri Dahlquist. Nr 439 i Den svenska psalmboken översedd och tillökad upplaga av 1819 års psalmbok. Förslag till varsam revision av 1920 års kyrkomötes psalmbok av seminarierektor Joh. Johansson. Den är här delvis omdiktad av och har två verser formade som morgon- resp. aftonbön. Nr 578 i Den svenska psalmboken. Reviderad utg. av kontraktsprosten Gustaf Öhrstedt 1924. Den är här kraftigt reviderad och har fyra verser, två formade som morgonbön, två som adftonbön. Nr 251 i Svensk söndagsskolsångbok 1929 under rubriken "Morgon och afton", med Siri Dahlquists tilläggsverser. Nr 562 i Frälsningsarméns sångbok 1929 under rubriken "Speciella sånger - Barnen". Nr 562 i Musik till Frälsningsarméns sångbok 1930. Nr 553 i Guds lov 1935 under rubriken "Barnsånger". Nr 512 i 1937 års psalmbok som enbart den ursprungliga böneversen "Gud som haver barnen kär", under rubriken "Barn". Nr 522 i 1937 års psalmbok med de nydiktade verserna med titelraden "Gode Fader, i din vård" under rubriken "Barn". Nu ska vi sjunga, 1943, under rubriken "Andra vackra sånger och visor". Nr 622 i Sånger och Psalmer 1951, SfvenskaMissionsförbundets sångbok, under rubriken "Barndomstiden". Nr 676 i Frälsningsarméns sångbok 1968 under rubriken "Barn Och Ungdom". Nr 193 i Den svenska psalmboken 1986, 1986 års Cecilia-psalmbok, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990 under rubriken "Kväll". Nr 752 i Lova Herren 1988 under rubriken "Barn och ungdom". Nr 493 i Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) under rubriken "Människans ålder", med fem verser (verserna 2-5 av Siri Dahlquist 1911).
Var hälsad, sköna morgonstund
Var hälsad, sköna morgonstund är en julpsalm, eller snarast en julottepsalm, med text av Johan Olof Wallin. Psalmen tillhör de sista som togs med i 1819 års psalmbok och diktades samma år som psalmboken kom ut (ev. julhelgen året innan). Den kom snart att ersätta psalmer som Var kristtrogen fröjde sig och Den signade dag som obligatoriska julottepsalmer. Nils-Arvid Bringéus har påvisat att önskan att få sjunga denna psalm bidrog till att julottan återinfördes i Lunds stift under 1800-talet, efter att i danskt kyrkoliv ha försvunnit vid reformationen. Psalmen har i allmänhet sjungits stående som inledning av julottan i Svenska kyrkan. Psalmen är därför märkt med en asterisk (*) i psalmboken. Efter 1986 har den ibland bytts ut mot När juldagsmorgon glimmar som ingångspsalm vid julottan. Den gamla traditionen att låta de tre slutverserna inleda även andra gudstjänster i juletid är i avtagande, men förekommer ännu på sina håll. Inledningsstrofen anger psalmens julkaraktär, men annars uppehåller den sig inte särskilt vid krubba och stall, utan handlar om kyrkoårets tider och presenterar Jesus som de kristnas ännu levande herde och konung. Hans jordeliv och hans gärning idag, i våra liv, vävs samman. Himmelen, hans tillkommande rike, ställs fram som det stora målet. Musiken (2/2-takt, C-dur) är komponerad av Philipp Nicolai omkring 1597 och publicerad i ett bihang till hans psalmbok Freudenspiegel des ewigen Lebens (Det eviga livets glädjespegel) (1599). Melodin har kallats "koralernas drottning". Julens vackra sånger 1, 1968, som nr 4. Julens önskesångbok, 1997, under rubriken "Traditionella julsånger". 1986 års Cecilia-psalmbok/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul. Den svenska psalmboken 1819 års psalmbok som nr 55 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)". 1937 års psalmbok som nr 55 under rubriken "Jul". Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961 som nr 55 verserna 1-4. 1986 års psalmbok/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul". Finlandssvenska psalmboken 1986 som nr 27 under rubriken "Jul. Frälsningsarméns sångbok Musik till Frälsningsarméns sångbok 1907 som nr 414. Frälsningsarméns sångbok 1929 som nr 543 under rubriken "Högtider och särskilda tillfällen - Jul". Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 604 under rubriken "Högtider - Jul". Frälsningsarméns sångbok 1990/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul. Förbundstoner 1957 som nr 43 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Jesu födelse". Herde-Rösten 1892 som nr 94 under rubriken "Jul-sånger:". Hjärtesånger 1895 som nr 46 under rubriken "III. Julsånger Nr 45-47". Lova Herren 1988 som nr 100 under rubriken "Jul". Psalmer och Sånger 1987/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul". Segertoner 1930 som nr 104. Segertoner 1960 som nr 104. Segertoner 1988 - 1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul. Sionstoner 1889 som nr 446 under rubriken "Psalmer", med verserna 1-4. Sionstoner 1935 som nr 151 under rubriken "Jul". Sionstoner 1972 som nr 109. Svenska Frälsningsarméns sångbok 1922 som nr 25 under rubriken "Högtider, Jul". Svenska Missionsförbundets sångbok Svenska Missionsförbundets sångbok 1894 som nr 32 under rubriken "Jesu födelse". Svenska Missionsförbundets sångbok 1903 som nr 32 under rubriken "Jesu födelse". Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 som nr 82 under rubriken "B. Jesu födelse 73-99". Lilla Psalmisten 1909 som nr 16 under rubriken "Kristus: Hans födelse, död, uppståndelse.". Stockholms söndagsskolförenings sångbok 1882 som nr 87 under rubriken "XIII Psalmer nr 81-110" med verserna 1 och 4. Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 22 under rubriken "IV Julsånger". Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 37 under rubriken "IV Advents- och julsånger". Barnens svenska sångbok, 1999, under rubriken "Året runt".
Psalmer
Ordet psalmer (väckelsesång) kommer från grekiska språket och används om psalmerna i Psaltaren i Bibeln. Dessa sjöngs i synagogan och även i den tidiga kyrkan. Så småningom började man parafrasera psalmerna från psaltaren och i takt med att dessa blev friare och friare uppstod det vi idag kallar psalmer. Psalmer är i en vidare bemärkelse andliga sånger, avsedda för församlingssång i gudstjänstsammanhang. De publiceras i psalmböcker där de mest spridda är de psalmböcker som används i Svenska kyrkan. Bland de andra stora psalmböckerna kan nämnas till exempel Psalmer och sånger, Segertoner, Sionstoner, Cecilia och Frälsningsarméns sångbok. Botpsalmer är psalmer att sjunga då man önskar bättring från synd. I Psaltaren finns sju botpsalmer, nr 6, 32, 38, 51, 102, 130 och 143. Psalmer ges olika karaktärstitlar beroende på det sammanhang de i huvudsak är ämnade att användas vid. Adventspsalm – se psalmexempel för adventstiden. Aftonpsalm – se psalmexempel på psalmer om och inför kvällen. Allhelgonapsalm – se psalmexempel på psalm för allhelgonahelgen. Barnpsalm – se psalmexempel på psalm för barn att sjunga. Begravningspsalm – se psalmexempel på psalm att sjunga vid begravning. Botpsalm – se psalmexempel på psalm om bättring från synd. Bröllopspsalm – se psalmexempel på psalm att sjunga vid bröllop. Budordsspsalm – se psalmexempel på psalm att sjunga om Tio Guds bud. Bönepsalm – se psalmexempel som alternativ till talad bön. Davidspsalm – se psalmexempel för alternativtiteln av psaltarpsalmer. Diakonipsalm – se psalmexempel med diakonalt innehåll. Domedagspsalm – se psalmexempel på psalm som handlar om den yttersta dagen. Doppsalm – se psalmexempel för dop. Fastlagspsalm – se psalmexempel på psalm att sjunga i fastan. Helgelsepsalm – se psalmexempel på psalm om att leva och utvecklas som kristen. Helgsmålspsalm – se psalmexempel på psalm inför helgsmål. Hemlandssång – se psalmexempel för det gamla uttrycket på psalmer om himlen. Även använt av svenska emigrantförsamlingar utomlands för sånger och psalmer från det forna hemlandet, se till exempel psalmboken Hemlandssånger 1891. Himmelsfärdspsalm – se psalmexempel på psalm om Kristi himmelsfärd. Höstpsalm – se psalmexempel på psalm om hösten. Inbjudningspsalm – se psalmexempel på psalm med inbjudan att bli frälst. Ingångspsalm – se psalmexempel på psalmbokens första psalm (i äldre psalmböcker). Inledningspsalm – se psalmexempel. Julottepsalm – se psalmexempel på psalm att sjunga vid julotta. Julpsalm – se psalmexempel om julen. Konfirmationspsalm – se psalmexempel om konfirmationen. Lovpsalm – se psalmexempel på Lovsånger eller psalmer till Herren, ofta försedda med stjärna för att sjungas stående (vardagligt kallad ståpsalm eller ståvers). Läsarsång – se psalmexempel på psalm från väckelserörelsen. Missionspsalm – se psalmexempel på psalm om missionsuppdraget. Morgonbönpsalm – se psalmexempel. Morgonpsalm – se psalmexempel på psalm om morgonen. Måltidspsalm – se psalmexempel på psalm om måltiden. Nattvardspsalm – se psalmexempel på psalm i samband med nattvarden. Nyårspsalm – se psalmexempel på psalm om nyåret. Passionspsalm – se psalmexempel på psalm om fastan och påsken (passionshistorien). Pilgrimspsalm – se psalmexempel på psalm om pilgrimsvandringen. Pingstpsalm – se psalmexempel på psalm om pingst. Psaltarpsalm – se psalmexempel på psalmer skrivna utifrån Psaltaren. Påskpsalm – se psalmexempel på psalm att sjunga vid påsk. Sommarpsalm – se psalmexempel om sommaren. Söndagsskolepsalm – se psalmexempel över sånger särskilt skrivna för söndagsskoleverksamhet. Tackpsalm – se psalmexempel på psalm som alternativ till lovsångens tack. Tacksägelsepsalm – se psalmexempel på psalm använd vid begravning som tack för livet som har varit. Treenighetspsalm – se psalmexempel på psalm om eller till treenigheten. Trettondagspsalm – se psalmexempel på psalm om trettondagen.
