Rosenlöfs tryckerimuseum
Rosenlöfs tryckerimuseum är ett arbetslivsmuseum beläget i Kungsgården cirka 10 km väster om Sandviken. Museet visar ett mer än hundra år gammalt tryckeri där maskiner och övrig utrustning fungerar och fortfarande används. 1887 startade Helmer Rosenlöf tryckeriverksamheten. 1890 bildade han tillsammans med brodern Ruben Rosenlöföretaget Bröderna Rosenlöfs Accidenstryckeri AB som sedan levde vidare till nedläggningen 1974, mer om detta finns att läsa vid Länsmuseet Gävleborg. Vid nedläggningen förvärvade Sandvikens kommun fastigheten med all utrustning. 1983 öppnades åter det gamla tryckeriet, men då som ett grafiskt arbetsplatsmuseum. I museets lokaler finns en kontorsdel och ett papperslager, ett komplett handsätteri från år 1909 och en fungerande sättmaskin från 1928. Ett tryckeri med fungerande cylinder- och diegelpressar samt en skärmaskin från början av 1900-talet. På övre våningen finns ett komplett bokbinderi från samma tid. Museet ägs av Sandvikens kommun men museiverksamheten bedrivs av föreningen Rosenlöfs vänner. 1886 startade 19-årige Helmer Rosenlöf en tryckeriverksamhet i källaren under föräldrahemmet Rosentorp, den fastighet som ligger mitt emot tryckeribyggnaden och idag inrymmer museets reception och utställningslokal. De trycksaker som producerades var i huvudsak visitkort och brevpapper, men Helmer hade svårt att få lönsamhet i verksamheten. Han skrev då till sin fem år äldre bror Ruben Rosenlöf som vid tillfället var kronolänsman i Bergsjö i Hälsingland och bad denne att flytta hem och hjälpa till med tryckeriverksamheten. Ruben hörsammade broderns vädjan och bröderna drev därefter företaget tillsammans. 1890 grundades Bröderna Rosenlöfs Accidenstryckeri AB som fortfarande producerade mindre trycksaker som visitkort, brevpapper och reklamblad. 1896 dog Helmer Rosenlöf endast 29 år gammal, men Ruben fortsatte verksamheten och inledde samtidigt en expansion av företaget. År 1900 lät han uppföra en helt ny tryckeribyggnad, samma byggnad som idag inrymmer museet. Moderna maskiner för både tryckning och bokbindning köptes in Bland annat en rullinjeringsmaskin för 309 kronor och 50 öre som sedan var i drift ända till nedläggningen 1974. Idag frågar många besökare varför Ruben Rosenlöf valde att förlägga ett för dåtiden så stort företag till "obygden" i Kungsgårdens utkant. Förklaringen är att vid den tiden var Ovansjö en stor kommun och Kungsgården med bland annat Ovansjö kyrka var socknens centrum. 1857 öppnade Gävle-Dala järnväg bandelen mellan Gävle och Storvik vilket gjorde tryckeriets placering något hundratal meter från den nybyggda järnvägsstationen optimal med tanke på att den tidens transporter till stor del kom att ske via järnväg. Företaget växte snabbt med tillverkning av kontorsböcker och blanketter som specialitet och antalet tryckpressar utökades. 1909 gjordes en tillbyggnad av tryckeribyggnaden som nu även fick en sätteridel och ett papperslager. Man köpte även två större cylinderpressar från Eickhoff i Danmark, dessa maskiner demonstrationskörs ofta för besökare. År 1913 ersattes den gamla oljemotorn som tidigare levererat drivkraft via remdrifter till tryckpressarna med eldrift. Elektrisk belysning installerades. Ruben Rosenlöf drev företaget till 1938 då han av hälsoskäl erbjöd åtta av sina anställda att ta över driften. I december samma år dog Ruben och de nya ägarna satsade 2000 kronor vardera i aktiekapital och fick dessutom aktier i förhållande till sina anställningsår. 1968 började företaget få ekonomiska problem och verksamheten gick med underskott. Under företagets tidigare historia hade all text satts för hand, men 1970 köpte man en begagnad sättmaskin för att på så sätt öka produktionshastigheten, men tekniken hade redan sprungit ifrån det gamla tryckeriet. Den 5 juli 1974 lades företaget ned efter 87 års tryckeriverksamhet.
Tryckeri
Tryckeri är en lokal för tryckning av exempelvis tidningar eller ett företag som utför grafisk tryckning. Förleden "tryck" härrör från arbetsprocessen där text eller bilder med hjälp av tryck förs över på papper eller annat material. Detta kan ske manuellt eller maskinellt. Traditionellt hörde även sättning till tryckeriets uppgifter, men sedan fotosättning har blivit allt vanligare utförs detta arbetsmoment numera redan i redaktionen. Ett av Nordens största tryckerier är Bold Printing med tryckerier i Stockholm, Malmö och Borås. DNEX-tryckeriet i Akalla är Bolds Stockholmstryckeri som trycker bland annat Dagens Nyheter och Expressen (därav namnet DN EX) men även många av Stockholms lokal- och gratistidningar. Bland historiska tryckerier kan nämnas Generalstabens litografiska anstalt, Centraltryckeriet, Bagges sedeltryckeri och Almqvist och Wiksell samtliga i Stockholm. Det äldsta svenska tryckeriet lär vara Kungliga Tryckeriet som grundades 1526. Bonniers lexikon (1997), band 20, s. 80.
Boktryckarbostaden, Skansen
Boktryckarbostaden är en kulturhistorisk och museal miljö på friluftsmuseet Skansen. Den utgör en del av en skapad stadsmiljö kallad Boktryckargården i museets stadskvarter. Boktryckarbostaden inryms, tillsammans med Boktryckeriet, i en träbyggnad från Södermannagatan i Stockholm. Boktryckarbostaden visar ett borgerligt hem på 1840-talet. Med hjälp av de fiktiva personer som kunde ha vistas i miljön, det nygifta och unga paret Henric och Beata, pigan Emilie och lärpojken Petter, berättar man om tiden, hur människor levde, umgicks och arbetade. Henric och Beata äger det intilliggande Boktryckeriet och publicerar en veckotidning "Hwad nytt?". Vid 1800-talets mitt etablerades många mindre landsortstidningar runt om i Sverige. Det var ett sätt att föra fram idéer och tankar som liberalism, demokrati, näringsfrihet och folkundervisning. Redaktionsarbetet sker i hemmet och kan beskådas på plats i Boktryckarbostaden. Förutom redaktionsarbetet och aktuella ämnen som tidningar och litteratur behandlade vid tiden berättar man även om vardagliga sysslor, sociala aktiviteter och det borgerliga livet i allmänhet. Boktryckarbostaden visar en sal, kammare och kök med handkammare inredda så som de kunde sett ut på 1840-talet. Tanken är "att Skansens gäster ska få uppleva hur en borgerlig miljö från 1840 såg ut innan den bleks av tidens tand." Till hushållet hör också en innergård med nyttoträdgård och lusthus. Huset är ett trähus i en våning, i karolinsk stil, med valmat tegeltak. Husets funktioner är uppdelat på bostad och tryckeri. Huset skänktes till Skansen 1929 av Johan Petterssons sterbhus." och uppfördes på den nuvarande platsen 1931-32. Flyttningen och uppförandet bekostades av Sveriges boktryckare och typografer. Huset byggdes ihop med en tillbyggnad som förband huset med huset bredvid (Huset från Bondegatan). Tidigare fanns även två dörrar mot gatan, vid uppförandet på Skansen sattes en dörr igen och ersattes med ett fönster. Vid återuppförandet inreddes huset som en rekonstruktion av ett mindre Stockholmtryckeri vid tiden omkring 1830. För att nå tryckeriet gick man in via den tidigare nämnda tillbyggnaden, vilket man även gör idag. Tryckeriet består av officin och kontor. Officinen inrymmer både tryckeri och sätteri. Bostaden rekonstruerades efter äldre bouppteckningar från hökare och boktryckare. Salen inreddes med en enhetlig fast inredning i genomgående grön färgskala, som anspelade på ett inredningsmode från sent 1700-tal. Kammaren tapetserades med handmålade papperstapeter som rekonstruerats efter tapetprover från huset. I ungefär åttio år stod bostaden oförändrad på Skansen och blev så småningom väldigt sliten. Därför har bostadsdelen nyligen renoverats. Då uppfördes en mindre timmervägg i bostadens förstuga för att skapa en handkammare till köket. Majoriteten av rummen tapetserades med nytryckta tapeter, med hjälp av metoden vändspikning, och köket målades om. Boktryckarbostaden återöppnades för allmänheten 2012. Huset uppfördes 1725 av hökaren Johan Pilzer efter ritningar av Johan Theulich. Huset nyttjades under lång tid som kombinerad hökarbod och bostad och var under en längre tid klätt med panel. I samband med att nya bostadsområden växte upp kring Bondegatan på 1920- och 1930-talen revs ett stort antal byggnader, däribland Södermannagatan 10-12. Byggnaden skänktes till Skansen, märktes upp och revs under våren och hösten 1929.
Centertidningar
Centertidningar var en tidningskoncern ägd av Centerpartiet fram till 2005, då den såldes. Koncernen ägde flera av Sveriges stora lokaltidningar. Tidningskoncernen hade sina rötter dels i olika tidningar som Bondeförbundet startade i början av 1900-talet, dels i olika tidningar som Centertidningar förvärvade igenom åren. Koncernen sågs under 1970-talet som en motvikt till den socialdemokratiska A-pressen, men blev senare den enda tidningskoncernen ägt av ett parti då A-pressen gick i konkurs och Vänsterpartiets tidning Ny Dag lades ned i början av 1990-talet. År 1973 köpte Centerpartiet Armas Morbys tidningsinnehav bestående av Länstidningen i Södertälje, Nynäshamns Posten, Norrtelje Tidning, Södermanlands Nyheter och Nacka-Saltsjöbadens Tidning. Detta blev grunden för tidningskoncernen Centertidningar. Under 1975 köpte de även Östersunds-Posten och Hallands Nyheter. Lidingö Tidning och Hudiksvalls Tidning köptes på 1990-talet. Hudiksvalls Tidning bildade 1999 bolaget Hälsingetidningar med Ljusdalsposten och Hälsingekuriren. Centerpartiet sålde i oktober 2005 koncernen till Mittmedia, Tidningsaktiebolaget Stampen, Morgonpress Invest AB och Vestmanlands Läns Tidning (VLT) för köpesumman 1,815 miljarder kronor. Koncernen delades upp och de enskilda tidningarna organiserades som dotterbolag till köparna, utifrån en geografisk indelning. Försäljningen markerade slutet på den svenska partiägda dagspressen. Utöver tidningarna ingick även tidningarnas tryckerier i koncernen. År 2002 började koncernen samla sina tryckerier under bolaget Tabloidtryck i Norden AB. Tryckerierna Norrtälje och Södertälje ingick i Tabloidtryck i Norden från starten 2002, en ny anläggning i Östersund togs i bruk år 2004. I samband med övertagandet av Centertidningar år 2005 slogs Tabloidtryck ihop med VLT Press och dåvarande V-Tab till ett förstorat V-Tab. År 2006 sålde V-Tab anläggningen i Östersund till GD Media som ingick i Mittmedia som även hade tagit över Östersunds-Posten. Tryckeriet i Norrtälje lades ner i december 2014. Utöver Tabloidtryck i Norden ägde Centertidningar även Österbergs och Sörmlandstryck i Nyköping och Hallands Nyheter Civiltryckeri. Hallands Nyheter Civiltryckeri såldes till V-Tab den 1 april 2006, medan tidningens tidningstryckeri lades ner år 2007. Österbergs och Sörmlandstryck heter efter en fusion år 2012 enbart Österbergs tryckeri.
Liberala Tidningar i Mellansverige
Liberala Tidningar i Mellansverige AB var ett mediabolag bildat 2007. Syftet var att hålla på med tidningsförläggning och andra medier, samt tidningstryckeri och annan relaterad kringverksamhet. Bolaget har det uttalade syftet att "mediaverksamheten skall bedrivas i frihetlig och liberal anda.". Bolaget bildades genom att Nerikes Allehanda och VLT gick ihop. Från början ingick 15 olika dagstidningar, med en vardagsupplaga på 217 000 exemplar. Verksamheten var uppdelad i en tryckeridel (V-TAB) och en publicistisk del (Promedia). Under 2015 enades huvudägarna om en uppdelning av koncernen som ledde till Stampen tog över tryckerierna medan Mittmedia och Eskilstuna-Kuriren tog över Promedia. Senare under 2015 stod det klart att Mittmedia blev ensam ägare till Promedias tidningsverksamhet. I juli 2007 godkände konkurrensverket att Nerikes Allehanda AB och VLT AB gick samman. Därmed bildades Liberala Tidningar i Mellansverige AB, som blev moderbolaget för LT Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda) och VLT. LT Liberala Tidningar var ett investmentbolag som ägde Nerikes Allehanda AB med helägda dotterföretag. Ägare till LT Liberala Tidningar AB var vid utgången av 2006 Eskilstuna-Kuriren (22%), Mittmedia (22%) Tidningsaktiebolaget Stampen (22%), Dalarnas Tidningar (17%) och Vestmanlands Läns Tidning (VLT) (17%). Efter samgåendet fusionerades bolaget med Nerikes Allehanda AB. 1934 omvandlades Vestmanlands Läns Tidning till ett aktiebolag. Det noterades på Stockholmsbörsen under 1980-talet. VLT AB ägde vid slutet av 2006 följande tidningar. Till detta kom bland annat delägande av LT Liberala Tidningar, V-TAB och radiostationen Rix FM i Västmanland. I samband med sammanslagningen blev Nerikes Allehandas tryckeri i Örebro (NAtryck) en del av tryckerikoncernen V-TAB. TTELA, som tidigare ägdes av VLT, blev inte en del av den nya koncernen utan såldes till Mediabolaget i Västsverige (kontrollerat av Stampen). Även Södermanlands Nyheter där VLT AB ägde 50 procent undantogs och såldes till Eskilstuna-Kuriren. Största ägare i koncernen var Stampen, Mittmedia och Eskilstuna-Kuriren. Koncernen hade verksamhet i ett flertal affärsområden. Den publicistiska verksamheten bedrevs i Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB, som delägdes av Nerikes Allehanda AB och VLT AB. Dessutom ägs tryckeriet V-TAB till 17,9% av Nerikes Allehanda och 28,5% av VLT. Andra aktieägare äger dock mer än 50%. Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB ägde följande tidningar. Inledningsvis ingick även den kortlivade Täby Danderyd Tidning i koncernen. Dessutom ägde Promedia distributionsföretagen Prolog och NAdistribution samt följande övriga verksamheter. NAtidningar AB (Nerikes Allehanda, Karlskoga-Kuriren, Motala Tidning). NAtryck AB (tidningstryckeri). NAdistribution AB (tidningsdistribution). NAradio AB (Rix FM lokalradio i Örebro). Bärgslagsbladet (köpt 1970). Arboga Tidning (köpt 1970). Sala Allehanda (köpt av familjen Bengtsson 1981). Fagersta-Posten (köpt av familjen Bengtsson 1981). Avesta Tidning (köpt av familjen Bengtsson 1981). Norrtelje Tidning (köpt av Centertidningar 2005). Länstidningen Södertälje (köpt av Centertidningar 2005). Lidingö Tidning (köpt av Centertidningar 2005). Nynäshamns Posten (köpt av Centertidningar 2005). Karlskoga-Kuriren (såld till Nya Wermlands-Tidningen 2011). Vestmanlands Läns Tidning. Länstidningen Södertälje. Motala och Vadstena Tidning (såld till NTM-koncernen 2012). Lokala radiostationer i Örebro och Västerås. Först kopplade till Rix FM, därefter från 2009 till Mix Megapol. TVCheck, registrerar visning av TV-reklam. LeanBack, digitala medietekniklösningar. Sålt 2012. NAmedia, nattbevakning för webbplatser inom Promedia och externa kunder. Nedlagt 2014.
Waldemar Zachrisson
Tidigt väcktes Zachrissons kärlek till boktryckarkonsten och i en självbiografi – skriven i tredje person – för julihäftet av Norsk Boktrykkeritidende 1895 berättar han hur han "som gosse erhöll av sin far, gammal i facket såsom bokhandlare och äfven en tid boktryckare, ett litet i Philadelphia inköpt miniatyrtryckeri bestående af en 'ModellWess och nåera stilsatser: [en så kallad Bostonpress] Så primitivt detta lilla Tryckeri än var, var det dock en god skola och framför allt en väckelse till sjelfständighet i arbetet, ty det fanns lyckligtvis ingen att fråga huru det eller det skulle göras. Och ändock trycktes accidenser i färger, särskilt ett aktiebrev i ultramarin!" Fadern Johan Adolf Zachrisson (född 1829) var folkskollärare, bokhandlare, tidningsutgivare, bankdirektör och kommunalfullmäktig, men även boktryckare. Zachrisson började sin skolgång i Kungsbacka men flyttade tidigt över till Göteborgs högre realläroverk. Här stannade han bara något år men fick under två år undervisning i hemmet. Han började arbeta i yrket vid 14 eller 15 års ålder vid det Granbergska tryckeriet i Göteborg. Därefter fortsatte han hos C.A. Kindvall i Varberg, som fadern varit kompanjon med 1864–1867. Han ansökte 1878 om ett stipendium för yrkesidkare hos Kommerskollegium för utländska studier och en praktikantresa, nyss fyllda 17 år och endast yrkesverksam under ett par år erhöll han det. Zachrisson skrev en omfattande reseskildring från tiden juli 1878 till juli 1881, där han detaljerat beskriver de olika tryckerierna han besöker i städerna: Hamburg, Leipzig, Berlin, Wien, Sankt Petersburg och Helsingfors. Bland andra: Fred Schlotke i Hamburg, Breitkopf och Haertel i Leipzig samt de kungliga och kejserliga etablissemangen i Wien, Berlin och S:t Petersburg. Hof- och Statstryckeriet i Wien var Europas största med 1 000 anställda och världens alla alfabet i sitt stilförråd.". Efter volontärtid i utlandet några år blev Zachrisson faktor vid Sydsvenska Dagbladet. Den 22 januari 1885 anmälde Zachrisson att han skulle bedriva boktryckerirörelse under firmanamnet Wald. Zachrissons Boktryckeri i ett hus inåt gården vid Köpmansgatan 36 i Göteborg, den 21 mars 1902 hade firmanamnet ändrats till Wald. Zachrissons Boktryckeriaktiebolag. Styrelsens första ordförande blev Lars Wåhlin, chef för Göteborgs universitetsbibliotek, med vilket Zachrisson hade goda relationer under hela sin verksamhet. Tryckeriet anslöts 1924 till Aktiebolaget Sveriges Litografiska tryckerier (Esselte), och den 10 februari 1928 meddelades att man övertagit Wald. Zachrissons Boktryckeriaktiebolag med direktör Bruno Zachrisson som ansvarig. Grunden för Wezäta (efter initialerna Waldemar Zachrisson)-Melin i Göteborg var därmed lagd. På hans grafiska konstanstalt vid Köpmansgatan, som senare fick en filial i Stockholm, arbetade under åren efter sekelskiftet en kosmopolitisk grupp av inkallade kemigrafer: amerikaner, engelsmän, österrikare och tyskar. En av dem var skotten Joseph Hislop som senare bytte bana och blev operasångare. Han har själv berättat hur Zachrisson prövade ett trettiotal aspiranter innan anställningen blev klar. Ett av många bevis för att man var på rätt väg, var då den ansedda grafiska årsboken Penrose's Annual i sitt kräsna urval för årgången 1907-08 återgav inte mindre än sju reproduktioner från Göteborgsfirman.".
