Filmstaden
Filmstaden, tidigare SF Bio, är Sveriges största biografkedja, ägda av AMC Theatres. Filmstaden bildades 1998 efter att Bonnier delat upp AB Svensk Filmindustris verksamhet i två bolag, biografbolaget SF Bio AB och produktionsbolaget Svensk Filmindustri AB. Efter att Bonnierkoncernen år 2017 sålt sina sista ägarandelar i SF Bio AB:s moderbolag Nordic Cinema Group till AMC Theatres genomfördes ett namnbyte på aktiebolaget till Filmstaden AB, då Bonnierkoncernen äger varumärket SF (Svensk Filmindustri). Filmstaden ingår i den nordisk-baltiska koncernen Nordic Cinema Group, som sedan 2017 är en del av Odeon Cinemas Group, AMC Theatres europeiska dotterbolag vilka i sin tur sedan 2012 är en del av kinesiska Wanda Group. Omskyltningen från SF till Filmstaden började den 26 oktober 2018 och förväntas pågå till mitten av 2019. Filmstaden har sedan 1980 varit namn på Svensk Filmindustris multibiografer, i dag ägt av biografkedjan Filmstaden AB. Namnet Filmstaden kommer från namnet på SF:s gamla inspelningsstudio Filmstaden i Råsunda, Solna, det studioområde där 440 SF-filmer spelades in mellan åren 1919 och 1970. På platsen ligger i dag en biograf med namnet Filmstaden Råsunda. Den första biografen under namnet Filmstaden öppnade den 15 februari 1980 i hörnet Mäster Samuelsgatan/Regeringsgatan i Stockholm (i Passagenhuset). Det var främst för att möta Ri-Teatrarnas etablering av multibiografen Rigoletto på Kungsgatan som SF började med multibiografer. Den första biografen hade elva salonger i två plan, varav salongerna 1 och 2 ägdes av Sandrew Film och Teater AB och salongerna 6 och 7 av Svenska Filminstitutet. Från och med 1985 tillkom ytterligare fyra salonger på det övre planet. Sista föreställningen visades den 7 januari 1996, men redan den 3 november året innan stängdes delar av biografen i och med att Sergelteatern då återinvigdes som multibiografen Filmstaden Sergel, med 14 salonger. Två av dessa tillhörde Sandrew Film och Teater (sedermera Sandrews), som 2007 gick i konkurs och övertogs av dåvarande SF Bio. I början av 2016 fanns sammanlagt 38 biografer med 264 film/biosalonger/">biosalonger på 22 orter. Systerbolaget SF Kino är Norges nästörsta biografoperatör med 13 biografer med totalt 82 salonger på 12 orter. År 1983 köptes Svensk Filmindustri upp av Bonnierföretagen, och bolaget inledde en stor rekonstruktion och omorganisation. Denna utmynnade senare 1998 i att SF delades upp i två olika bolag – AB Svensk Filmindustri samt SF Bio AB, numera Filmstaden AB. Under 2007 tog Filmstaden över Astoria Cinemas landsortsbiografer till följd av Astorias ekonomiska problem. Flertalet av landsortsbiograferna lades ner med omedelbar verkan (utom Borlänge som såldes vidare till Svenska Bio). Senare samma år tog Filmstaden även över Biopalatsen i Stockholm och Göteborg. Detta hjälpte dock inte, utan Astoria Cinemas begärdes i konkurs i juli. Astorias kvarvarande biografer i Stockholm togs över av Svenska Bio. Filmstaden har sedan 1983 i det närmaste totalt förnyat sitt biografnät, man byggde flersalongsbiografer under namnet Filmstaden, ett varumärke som 2018 kom att bli bolagets nya namn. Filmstaden äger 49 procent av Svenska Bio som 2018 drev 37 biografer med 145 salonger på 34 orter i hela Sverige. I mars 2013 sålde Bonniers 60% av Filmstaden till riskkapitalbolaget Ratos. Ratos är tidigare ägare av det finska biografbolaget Finnkino. Det nya samägda bolaget, Nordic Cinema Group, med Ratos som huvudägare, är det största biografbolaget i Norden med 440 salonger i fyra länder. År 2015 sålde Ratos sin ägarandel och Bonnier 25% av sitt innehav till riskkapitalbolaget Bridgepoint. Filmstaden har biografer över hela Sverige. 2018 fanns det sammanlagt 38 biografer, med 270 film/biosalonger/">biosalonger och dryga 34 200 fåtöljer på 22 orter. Tabell uppdaterad Februari 2020. Notera att tabellen endast innehåller biografer som ägs och drivs av Filmstaden. Därmed exkluderas Svenska Bio-biografer och Cinemascenen-biografer.
Filmstaden Vällingby
Filmstaden Vällingby (Fontänen) är en biograf i Filmstadens regi som ligger i Vällingby centrum, Stockholm. Biografen öppnades 1956 som "Fontänen" och är byggd efter arkitektföretaget Backström och Reinius ritningar. Satsningen på en egen biograf i den nyuppförda stadsdelen var en viktig detalj i Vällingbys stadsplanekoncept, den så kallade ABC-staden. Vällingby skulle vara självförsörjande med arbete, bostad och centrum, där ingick även förströelse och underhållning i en egen biograf. Namnet fick biografen efter de fontäner som finns mitt på torget framför. Byggnaden ligger i en sluttning mot centrumanläggningen. Entréhallens väggar är målade i abstrakta figurer och väggarna i salongen är klädda med bokpanel. Fåtöljernas klädsel var ursprungligen apelsinfärgad. Antal platser var 502. "Fontänen" lanserades av SF som premiärbiograf och hade gemensamma premiärer med biograferna i Stockholms innerstad. Under 1960-talet blev dock premiärerna allt färre och "Fontänen" förvandlades till en vanlig förortsbiograf. Biografen byggdes om och ut 2005 till 2006 under renoveringen av Vällingby centrum och drivs sedan dess av SF Bio. Den är numera en unik biograf, där all 1950-talsarkitektur har bevarats och renoverats. Filmstaden Vällingby har i idag fem salonger, dels den ursprungliga biografen med sin stora salong (en av de två byggnadsminnesförklarade biografer i Stockholm, som fortfarande är i drift), dels fyra salonger nedsprängda under torget med ingång från den ursprungliga foajén. Fontänens klassiska neonskylt vann utmärkelsen Lysande skylt 2016. Juryns motivering löd: Guldgult och vitt lyser Fontänen sedan 1956. Då Fontänen invigdes var ljusskyltens design modern, med skrivstil och bokstäverna o n t ä n e och n djärvt uppdragna till samma höjd som F.
Strutsägg och legender: Gamla Filmstaden i Råsunda
Strutsägg och legender: Gamla Filmstaden i Råsunda är en kortfilm från 1997 i regi av Lennart Svensson. Genom journalbilder och intervjuer berättas Filmstadens historia som även ger en överblick över svensk filmhistoria. Som en röd tråd löper också historien om en ung flicka på 1920-talet och hennes filmdrömmar som centreras runt Filmstaden - Sveriges Hollywood.
Dieselverkstaden
Dieselverkstaden (ursprungligen kallad Sammansättningshallen) är en äldre industribyggnad belägen mellan Marcusplatsen och Järnvägssgatan i anslutning till Sickla Köpkvarter i Sickla, Nacka kommun. I byggnaden, där företaget Atlas Diesel tillverkade dieselmotorer fram till 1951, finns sedan år 2002 kulturell verksamhet med bland annat Kulturhuset Dieselverkstaden (fd Nacka Kulturcentrum), Dieselverkstadens bibliotek, Klätterverket, Bistro Voltaire och Filmstaden Sickla. Dieselverkstaden har av kommunen klassats som "mycket värdefull". Området där Dieselverkstaden idag ligger tillhörde historiskt godset Stora Sickla. Mot slutet av 1800-talet var Stockholmstraktens storjordbruksepok över, så även för Stora Sickla gård. Marken såldes för exploatering och 1892 hade Sicklas lantegendomar förvärvats av Wallenbergägda järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön. Avsikten var att stimulera etablering av industrier i området, som i sin tur genom godstransporter skulle öka järnvägens lönsamhet. Så blev det också och bland dem som slog sig ner här var AB Diesels Motorer (senare namn Atlas Diesel och Atlas Copco). Företaget anlade 1898 sin första verkstadshall strax norr om Sickla gård efter att Rudolf Diesels svenska patent hade inköpts. Med hjälp av ett stickspår fick fabriken kontakt med hela det europeiska järnvägsnätet. Motorerna, huvudsakligen fartygsdieslar, kunde lastas på järnvägsvagnar inne i fabriken. A-hallen är den stora, basilikaformade sammansättningshallen som uppfördes 1908-1909 i en stomme av armerad betong och med fasader av tegel. Den invändiga takhöjden blev mellan fem och femton meter. Ursprungligen bestod byggnaden av ett mittskepp och två flankerande sidoskepp. Omkring åren 1910-1911 förlängdes byggnaden söderut från sju till tolv pelarfack samt breddades med två pelarfack. Den högre delen, mittskeppet, fick belysning med dagsljus dels genom stora fönsterpartier på långsidorna, dels via en lång rad taklanterniner. År 1914 genomfördes ytterligare tillbyggnader, bland annat en stor verkstadshall åt öster, den så kallade B-hallen (inrymmer idag bland annat Filmstaden Sickla). Planmåtten var då totalt cirka 70 x 120 meter. I hallarnas tak monterades två traverser som kunde lyfta maximalt 30 respektive 25 ton. Tillverkare var Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget Vesterås (ASEA). En travers är fortfarande bevarad. Här sammansattes och provkördes fartygsdieslar som vid den tiden var en svensk världsprodukt. Dieselmotortillverkning såldes till Nohab i Trollhättan 1948. Tillverkningen i Sickla fanns kvar fram till 1951, den sista dieselmotorn levererades till Slite. Därefter inriktades produktionen på tryckluftsmaskiner, främst bergborraggregat och kompressorer. 1956 ändrades företagets namn till Atlas Copco. I början av 1960-talet hade Atlas Copco omkring 2 100 anställda i Sickla. År 1992 flyttades tillverkningen från Nacka till Örebro. Företagets huvudkontor blev dock kvar och lokalerna i Dieselverkstaden hyrdes ut till olika verksamheter. Frågan var om industriområdet skulle rivas eller om man skulle försöka att återanvända byggnaderna för andra ändamål. År 1997 förvärvades hela Sickla industriområde av Ljungberggruppen (idag Atrium Ljungberg) som ville omgestalta det gamla industriområdet till ett köpcentrum och en mötesplats för människor. För ombyggnaden av de gamla A- och B-hallarna till ny verksamhet som kulturellt centrum svarade Nyréns arkitektkontor. Anläggningen var då mycket sliten och arkitektens ambition var att återskapa, så långt som möjligt, den ursprungliga byggnadens kvaliteter.
Lista över biografer i Göteborg
Biografer i Göteborg har funnits sedan 1902. Under början av 1900-talet öppnades ett stort antal biografsalonger. Under slutet av 1900-talet lades många biografer ned eller ersattes av multibiografer (biografer med en mängd olika salonger). Under 2010-talet finns multibiografer i centrala Göteborg samt ett antal kvarvarande singelbiografer. Dessutom finns biografverksamhet bland annat i de olika kulturhusen i Göteborgs förorter. 27 juli 1902 öppnade Arkaden i en källarlokal i det nuvarande kvarteret Arkaden. Detta var Sveriges första permanenta biograf. Redan i december 1896 hade dock de första filmvisningarna ägt rum på Valand, och under de kommande åren skedde ett antal filmvisningar i olika lokaler i Göteborgstrakten. Vid den första filmvisningen inleddes programmet av kortfilmen Ett järnvägståg anländer till stationen ("Arrivée d'un train – gare de Vincennes" eller "Gare de Joinville"). Enligt rapporter blåste biomaskinist Rehn i en signalpipa när tåget närmade sig, varvid åskådarna antingen hukade sig i bänkraderna eller störtade iväg i panik. I dag kan alla lokaler visa film, digitalt, men det är fel att därför kalla dem för biografer, och att välja ut just dessa därför att de vid något tillfälle visat film. Folkan, Hagateatern, Handels, Kåren, Pustervik, Scandinavium, Stadsbiblioteket, Stadsmuseet och Stora Teatern (och andra lokaler) har visat film under Göteborg Film Festival vid flera eller enstaka tillfällen, men det betyder inte att de kan betraktas som biografer. Kåren och Stadsbiblioteket har antagligen kvar sina projektorer och har, till skillnad från de andra i listan, visat en hel del film, precis som KFUM, arbetarföreningar och andra gjort sedan stumfilmstiden. Valand är en undervisningslokal med digital visning, och det vimlar säkert av dem vid universitet och på skolor. Bergakungen, Filmstaden, Skånegatan 16. film/biopalatset/">Biopalatset, Filmstaden, Kungstorget 3. Hagabion, Folkets Bio Göteborg, Linnégatan 21. Roy, Folkets Hus och Parker, Kungsportsavenyen 45. Göta, Filmstaden, Götaplatsen 9. Bio Aftonstjärnan, Folkets Bio Göteborg, Plåtslagaregatan 2. Angereds Bio, Folkets Bio Göteborg, Blå stället, Angereds torg 13. Draken, Heurlins plats 15. Chalmersbion, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1. Frölundabion, Folkets Bio Frölunda, Frölunda Kulturhus, Frölunda torg 5A. Vingen, Vingens kulturhus, Amhults torg 7. Artisten, Sjöströmsalen, Artisten, Fågelsången 1. Asperö, Asperösalen, Folkets Hus, Olof Palmes plats 2. Atalante, Övre Husargatan 1. Chalmers 2, Palmstedtsalen, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1. Folkan, Röda Scenen, Folkteatern, Olof Palmes plats 4. Hagateatern, Södra Allégatan 2. Handels, Malmstensalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1. Kåren, Lingsalen, Studenternas Hus, Götabergsgatan 17. Lorensberg, Lorensbergsteatern, Karl Gerhards plats 1. Konserthuset, Stora salen, Göteborgs konserthus, Götaplatsen 8. Pedagogen, Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, Västra hamngatan 25. Pustervik, Järntorgsgatan 14. Scandinavium, Valhallagatan 1. Stadsbiblioteket, Hörsalen, Götaplatsen 3. Stadsmuseet, Wallenbergssalen, Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12. Stenhammarsalen, Göteborgs konserthus, Götaplatsen 8. Stora Teatern, Kungsparken 1. Valand, Bio Valand, HDK-Valand, Storgatan 43. Volvohallen, Gunnar Engellaus väg 2. Alhambra, Arkaden – 16 september 1904–1917 – tidigare namn: Arkaden. Ägd av F W Edholm. Upphörde vid dennes död 1917. Allé-biografen, Norra Allégatan 6 – 11/3 1916 – 15/1 1922. Ägare var Gustaf Smith senare namn: Folkbildningsbion. Annedals-Biografen, Övre Husargatan 16 – 15/2 – åtminstone november 1907. Apollo, Torggatan 19 – 26/11 1904–1905/06 – 8/12 1907 – 16/8 1908 – det har varit omöjligt att fastställa under vilken av de två perioderna som denna biograf hette Nordstadens Kinematograf respektive Apollo - egentligen rör det sig om två biografer eftersom huset revs och ett nytt kom i dess ställe under mellanperioden – senare namn: Biograph-Teatern. Backa Folkets Hus Bio, Granåsgatan 2.
Råsunda (stadsdel)
Råsunda är en stadsdel i Solna kommun, Stockholms län. Stadsdelen har 17 382 invånare (år 2013), vilket utgör 23,9 procent av Solna kommuns totala invånarantal. Ortnamnet Råsunda är en sammanslagning av de två gamla gårdsnamnen Råsta och Frösunda (Råsta + Frösunda). Bebyggelsen växte fram vid sekelskiftet 1900 på initiativ av Ivar Kreuger och Torsten Kreuger, genom samarbete mellan deras bolag Kreuger och Toll och Råsunda Förstadsaktiebolag. Bebyggelsen förlades längs Råsunda Förstadsaktiebolags spårväg mellan Stockholms innerstad och Sundbyberg, då kallad Stockholmsvägen, idag ungefär samma sträcka som Råsundavägen. Medan många andra förorter vid denna tid hade lantlig prägel, bestod bebyggelsen i Råsunda av större flerbostadshus. Den 10 november 1911 inrättades ett municipalsamhälle i Solna landskommun föråsunda, på begäran av Råsunda Förstadsaktiebolag efter att Kungl. Maj:ts Befallningshafvande hemställt om införande av Stadsstadgorna. Den 31 december 1912 fastställdes Råsundas första stadsplan, med påteckning om gillande och 1915 fastställdes Råsundas första lagligen fastställda Byggnadsordning. Municipalsamhället upphörde 1943 i och med att Solna stad bildades. I Råsunda byggde Svensk Filmindustri 1920 sina filmateljéer som kom att kallas Filmstaden, här producerades ca 400 långfilmer fram till 1970. Stadsdelen har blandad bebyggelse från olika tidsperioder på 1900-talet. Bebyggelsen brukar indelas i Råsunda stenstad och Råsunda villaområden samt höghusbebyggelsen. Höghusbebyggelsen har tillkommit i omgångar efter 1934 och är företrädesvis placerade i Råsundas östra, västra och sydvästra delar. I modern tid har nya höghusområden tillkommit som nya Filmstaden och Arenastaden. Höghusbebyggelsetyperna är lamellhus, skivhus och punkthus. I nya Filmstaden och Arenastaden finns även kringbyggda kvarter. Bland de kända byggnaderna märks bland annat Charlottenburgs gård, ursprungligen ett torp under Stora Frösunda som sedan 1960-talet är hembygdsgård för Solna. Till ett äldre riktmärke i stadsbilden höråsunda vattentorn som invigdes 1910 och levererade dricksvatten till det nybildade municipalsamhälle. Vid Sjövägen 20 ligger fastigheten Svanen 1 som är en villa i medelhavsinspirerande drag. Villan uppfördes 1932-1933 efter ritningar av arkitekt Carl Åkerblad föråsundabolagets verkställande direktör Helge Werner. Svanen 1 är blåmärkt av kommunen och har tillmätts ett extra högt kulturhistoriskt värde som "omistlig". I Råsunda finns en hel del restauranger, caféer och butiker. På Stråket finns en vacker fontän med Carl Milles skulptur Solglitter från 1918. Den tidigare svenska nationalarenan för fotboll, Råsundastadion låg här. Råsunda är Solnas befolkningsmässigt största stadsdel. Andelen invånare med utländsk bakgrund (född utomlands eller med båda föräldrarna födda utomlands) är 19,2 %, vilket är klart lägre än i Solna som helhet (31,8 %). Råsunda bebos i tämligen hög utsträckning av människor från de högre inkomstklasserna, 37,5 % av männen och 20,7 % av kvinnorna hade år 2008 en förvärvsinkomst på minst 360 000 kr.
