Filmstad
Filmstad är ett begrepp inom Unescos program Unesco Creative Cities Network som lanserades 2004 för att främja samarbete mellan städer som använder sig av kreativitet som viktig faktor för sin stadsutveckling. Unesco utnämner filmstäder. I juni 2009 utnämndes Bradford i Storbritannien som den första filmstaden. Till grund för detta låg en lång tradition av film i staden, inklusive filmfestivaler. Vid årsskiftet 2018/2019 fanns 13 filmstäder i 12 länder. ha väsentlig infrastruktur för filmindustri, till exempel filmateljéer. ha beständiga länkar till produktion, distribution och marknadsföring av film. ha erfarenhet av att organiseras filmfestivaler och andra filmrelaterade evenemang. delta i samarbete om film på olika nivåer. ha institutioner som arkiv, museer, privata samlingar och filminstitut.
Kultur i Stockholm
Stockholm har som Sveriges huvudstad många nationella och lokala kulturinstitutioner, både statliga, kommunala och privata, och ett aktivt kulturliv. Kulturhuset på Sergels torg anses vara Sveriges största kulturhus. Tre av Unescos världsarv ligger i Stockholmsområdet, Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun). Några av Stockholms största turistattraktioner är Vasamuseet och Skansen på Djurgården och högvakten vid Stockholms slott. 1998 var Stockholm europeisk kulturhuvudstad. Ett av Stockholms mest kända bibliotek är Stockholms stadsbibliotek, som ritades av arkitekten Gunnar Asplund och invigdes 1928. Stadsbiblioteket finns med bland de 20 vackraste biblioteken i världen, enligt tidskriften Conde Nast Traveler. Förutom Stadsbiblioteket finns de drygt 40 Stockholms stadsdelsbibliotek som tillsammans har över 10 miljoner besökare varje år. Andra bibliotek av intresse. De första försök med permanenta biografsalonger i Stockholm gjordes i slutet av 1800-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning. År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. Flest antal biografer fanns 1943, då hade Stockholm 110 salonger. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner. Denna toppnotering har aldrig överträffats sedan dess. Den äldsta biografen som fortfarande är i drift är Zita, som uppfördes 1913 med namnet Vinterpalatset. Stockholms vackraste biograf är Skandia-Teatern, ritad av Gunnar Asplund och invigd 1923. Samtida konstexperter beskrev den som ett mästerverk. Skandiateatern är en av få kvarvarande singelbiografer i staden, den renoverades 2001 och skyddas av kulturmiljölagen. På 1990-talet och senare öppnade flera nya "Filmstäder", SF:s koncept för multibiografer. Namnet härrör från SF:s legendariska studioanläggningar Gamla Filmstaden i Råsunda och användes första gången 1980. I Stockholmsområdet finns Filmstaden Sergel, Filmstaden Söder, Filmstaden Heron City, Filmstaden Camera, Filmstaden Kista, Filmstaden Råsunda, Filmstaden Vällingby och Filmstaden Sickla. Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan 1990. Festivalen grundades av bland andra Ignas Scheynius och drivs av en ideell organisation med bidrag från Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Svenska filminstitutet. Stockholms filmfestival anordnar även Stockholms filmfestival Junior för barn och unga i april samt Stockholms filmfestival Sommarbio i augusti. Under fem kvällar visas film under bar himmel i Rålambshovsparken. Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival för dokumentärfilm. Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet, exempelvis Franska filmfestivalen, Kino Rurik, den ryska filmfestivalen, Cinemafrica, Balkan new film festival, Stockmotion, Stockholms läns filmfestival för alla åldrar, Stockholms feministiska filmfestival och Cinema Queer som är Stockholms största internationella queerfilmfestival. Biografutbudet sträcker sig från lilla Zita i Folkets Bios regi och gamla Biografen Tellus i Midsommarkransen, till stora biografanläggningar som SF Bios Filmstaden Sergel vid Hötorget och Heron City i Kungens kurva i Huddinge kommun. Film Stockholm är ett regionalt resurscenter för film inom Stockholms läns landstings kulturförvaltning, på uppdrag av Svenska Filminstitutet. Stockholm har flera betydande konstmuseer som Moderna Museet och Nationalmuseum för modern respektive äldre konst. Bland Stockholms övriga konstmuseer finns exempelvis Millesgården, Thielska galleriet, Waldemarsudde, Bonniers porträttsamling och Nordiska museet. Det finns ytterligare utställningshallar för nutida konst, som Liljevalchs konsthall sedan 1916 och med Vårsalongen, sedan 1921, samt Magasin 3 (1987). Tensta konsthall (1998), Färgfabriken (1995) ochBonniers konsthall (2006).
Biografer i Stockholm
På 1920-talet blev det även vanligt att med hjälp av mycket ljusreklam, neonslingor och stora baldakiner väcka uppmärksamhet. Biografentréernas glitter blev ett nytt inslag i Stockholms stadsbild. I slutet av 1920-talet hade Stockholm cirka 75 biografer. Med televisionens intåg i Sverige 1954 började biografernas publiksiffror sjunka dramatiskt. Nu kunde man se på bio hemma och i Stockholm sjönk antalet biobesök från toppnoteringen 16,8 miljoner per år 1956 till 10,5 miljoner per år 1959 och 6,2 miljoner per år 1969. För att locka tillbaka publiken prövades nya visningsformat med 70 mm film som Cinemascope, Cinerama, Todd-AO och ljud i stereo. Todd-AO presenterades 1958 första gången i Stockholm i Nya Ritz med filmen Jorden runt på 80 dagar (1956). Men den nya tekniken lyckades inte locka publiken tillbaka, under 1950-talet lades 13 biografer ner i innerstaden och under 1960-talet ytterligare ett trettiotal. I ett försök att locka publiken tillbaka till salongen började man visa porrfilmer i vissa biografer, exempelvis i Hollywood, London, Woodstock och Zita, men det var ingen beständig lösning av problemet. Även porrbiograferna drabbades så småningom av biografdöden. Det krävdes helt nya grepp och 1969 gav Sandrews arkitekt Fredrik von Platen i uppdrag att undersöka problemet. Resultatet blev utredningen "Den lilla biografen". Den gick ut på att flera salonger med olika storlek kunde rymmas i befintliga lokaler. Så kunde en film bli längre kvar i repertoaren, genom att visningen trappades ner från största till minsta salongen. Första biografen som byggdes om efter denna princip blev "Grand 1, 2, 3" på sommaren 1970. Konceptet var lyckat och nu följde många stockholmsbiografer och byggde, delvis rätt hårdhänt, om sina salonger till flera mindre. Även denna gång spolierades värdefulla interiörer. Biografdöden fortsatte: på Kungsholmen, som en gång hade 18 biografer, stängde 1996 Draken, stadsdelens sista bio. Vid 1970-talets slut hade antal stockholmsbiografer sjunkit till 56 stycken. En intressant och omtyckt satsning gjorde Naturhistoriska riksmuseet 1993 med film/cosmonova/">Cosmonova, även kallad Planetariet film/cosmonova/">Cosmonova. Det är en kombinerad IMAX-biograf och ett av Europas främsta planetarier. film/cosmonova/">Cosmonova är en av Sveriges tre IMAX-anläggningar. År 2008 uppgraderade film/cosmonova/">Cosmonova sin planetarieteknik till så kallad "fulldome video", och samtidigt introducerades digital 3D. Basen i filmutbudet är föreställningar inom naturvetenskap. I Norrköping invigdes 2010 det nya Visualiseringscenter C som inhyser en av norra Europas modernaste domteaterar för tillfället. Idén med flerbiografer eller multibiografer utvecklades under 1980- och 1990-talen. Biografsalongerna koncentrerades till nya stora anläggningar tillsammans med andra nöjen. "film/biopalatset/">BioPalatset" öppnade 1992 samtidigt med Söderhallarna (den övertogs 2007 av SF). Filmstaden Sergel med 14 salonger fulländade stadsbilden kring Hötorget 1995. År 2001 gjorde USA:s filmjätte AMC Entertainment International inc. (American Multi-Cinema) en storsatsning på Stockholm och ett etableringsförsök i Sverige. Företaget byggde 18 film/biosalonger/">biosalonger med sammanlagd 4 166 platser i det nya nöjescentrumet Heron City vid Kungens kurva. Etableringen misslyckades, delvis beroende på SF:s ovilja att distribuera film till AMC. Det slutade med att SF tog över och ändrade namnet till Filmstaden Heron City. På Tekniska museet öppnades den 12 januari 2007 Sveriges första 4D-biograf under namnet Cino4. Flera nya "filmstäder", alltså SF:s koncept med multibiografer, öppnade sina portar. Namnet Filmstaden härrör från SF:s legendariska studioanläggningar Gamla Filmstaden i Råsunda och användes första gången 1980 för biografen i hörnet Mäster Samuelsgatan och Regeringsgatan. Som förled finns beteckningen i Stockholmsområdet numera i Filmstaden Sergel, Filmstaden Söder, Filmstaden Heron City, Filmstaden Kista, Filmstaden Råsunda, Filmstaden Scandinavia, Filmstaden Sickla, Filmstaden Täby och Filmstaden Vällingby.
